Från timmer till planka

Avverkning

När ett träd är moget för avverkning och har fällts, kvistas och kapas stammen vanligtvis i rotstock, mellanstock, toppstock och en till tre massavedsbitar. Grenar och toppar, så kallad GROT, kan samlas in för att flisas och sedan användas som skogsbränsle. Mindre träd, som fälls till exempel vid gallringar, kapas till massaved eller blir klen­timmerstockar (toppdiameter 120 – 200 mm). 

Sågverk

I Sverige finns för närvarande cirka 140 sågverk som producerar över 10 000 kubikmeter, sågad vara per år. Produktionen koncentreras till allt färre företag med en specialisering av de enskilda sågverken på träslag och produktgrupp. Av den totala produktionen i Sverige på cirka 17 miljoner kubikmeter, sågad trävara, svarar de tio största företagen för cirka 60 procent och de tjugo största företagen svarar för cirka 80 procent av landets produktion. Vid sidan om de industriella sågverken sker en mindre produktion för lokalt- och husbehovs­ändamål vid ett antal mindre sågar.

Olika typer av sönderdelningsmetoder används vid sågverken. Bland småsågarna dominerar cirkelsågen, medan reducerbandsågar och reducerklingsågar är vanligast i större sågverk. Vid reducering fräser man bort de cirkelsegment som ligger utanför den rektangel som sedan delas upp i plank och brädor med band- eller cirkelsågar. I profileringssågarna fräses en profil ut i stamtvärsnittet, varefter cirkel­sågar delar upp profilen i plank och brädor med olika tvärsnitts­mått. Profileringssågar är på stark frammarsch medan äldre sågverks­metoder blir mer ovanligt. Se även Ytstrukturer under kapitel Kvalitet och sortiment.

Flödet från stock till färdiga produkter framgår av figuren på sågverksprocessen till höger. I sågverket tas hela stocken till vara.

Den vanligaste metoden för att såga barrträ är blocksågning med efterföljande delningssågning. De utsågade virkesstyckena (plank och brädor) får ett rektangulärt tvärsnitt, förutom de yttersta brädorna som får en viss andel vankant, det vill säga att kanten är avrundad i stället för skarp. Virke från den inre delen av stocken kallas centrum­utbyte, medan virke från de yttre delarna kallas sidobrädor. Det förekommer att virket närmast märgen sågas ut som en så kallad märgfångare.

Det nysågade virkets fuktkvot (se Fuktkvot) varierar mellan 30 och 160 procent. För att detta virke ska kunna lagras utan kvalitetsförluster torkas det till målfuktkvot 16 procent. Otorkat virke angrips förr eller senare av mikro­biell påväxt, till exempel blånad, mögel eller röta. Se avsnittet Mikroorganismer.

Virke torkas ofta på sågverket till målfuktkvoter som är anpassade till den kommande slutanvändningen. Se kapitel Trä och fukt.

Export

Av de cirka 17 miljoner kubikmeter, sågad vara, som Sverige i medeltal producerat de senaste 10 åren, förbrukade vi inom landet cirka 5,4 miljoner kubikmeter. Den resterande delen, cirka 11,5 miljoner kubikmeter, eller cirka två tredjedelar, exporteras till andra länder. Det virke som exporteras säljs paketerat i en dimension och längd.

Användningen av trämaterialet i Sverige

Virket från sågverken används inom en mängd olika områden och till olika produkter, som till exempel dörrar och fönster, till husbyggnad, emballage med mera. Fördelningen av det virke som förbrukas i Sverige är följande:

  • Bygg- och trävaruhandel distribuerar cirka 37 procent av den inhemska användningen till byggentreprenörer, ROT (reparation, ombyggnad och tillbyggnad), lantbruk, anläggningar och andra konsumenter. Impregnerat virke, limträ, industriträ, pallar och emballage ingår inte i denna siffra.
  • Till husproduktion (husbyggande) används cirka 10 procent. Det är virke som går till nyproduktion av prefabricerade hus, främst villor och mindre byggnader men även flervåningshus är inräknad. Virket som går till konsumenter är inte medräknat.
  • Till industriträ används cirka 15 procent. Exempel på industriträ är virke för produktion av fönster, dörrar, golv, trappor, lister och möbler. Distribution till slutkund sker via olika led, till exempel bygg- och trävaruhandeln.
  • Till limträ används cirka 4 procent. Limträ levereras ofta direkt till bygg­arbetsplats men levereras även via bygg-och trävaruhandeln.
  • Impregneringsindustrin använder cirka 16 procent. Impregnerat trä används i anläggningar och trädgårdar. Virke som levereras direkt till byggprojekt ingår i denna summa. Leveranser sker oftast genom bygg- och trävaruhandeln till konsumentmarknaden och till byggprojekt.
  • Till pallar och emballage används cirka 18 procent. Det är kabel­trummor, pallar, packlådor och specialemballage till industrier för till exempel glas, porslin, motorer, grönsaker, skrymmande eller ömtåliga produkter.
  • Snickeriindustrin, som förädlar virke till exempelvis fönster och dörrar, ökar virkets förädlingsvärde cirka 15 gånger och inom möbelindustrin ökar värdet cirka 30 gånger. Inom byggsektorn ökas virkets värde 1,5 gång.