Trä är ett hållbart byggmaterial

Trä är ett mångsidigt råmaterial och det enda förnybara byggmaterialet. Träkonstruktioner brukar karakteriseras av en kombination av olika komponenter som tillsammans ger bästa möjliga bärförmåga, värme-, ljud- och fuktisolering, brandmotstånd samt lång livslängd.

Genom att öka andelen trä i byggandet kan användningen av andra byggmaterial, som till exempel betong, stål och tegel, minska. Dessa byggmaterial kommer inte från förnybar råvara, kräver mycket energi för sin framställning och ger högre utsläpp av koldioxid.

EU:s långsiktiga plan för en konkurrenskraftig ekonomi med låga koldioxidutsläpp kallas Roadmap 2050. Den viktigaste drivkraften för denna övergång kommer att vara energieffektivitet. En koldioxidsnål ekonomi kommer att ha mycket större behov av förnybara energikällor, energieffektivt tillverkade byggmaterial, energi­effektiva konstruktioner och energisnåla transporter.

Här har byggsektorn möjligheter att på både lång och kort sikt reducera utsläpp av koldioxid genom val av material med låg miljöbelastning och genom energieffektiva konstruktioner. Att öka användningen av träprodukter är en del av lösningen.

Tillverkning av olika byggmaterial

Under de senaste två decennierna har det skett en snabb utveckling av trä i byggkonstruktioner, ett resultat av EU:s övergång till funktions­­normer i medlemsländernas bygglagstiftning. Det gör det nu möjligt att uppföra även större byggnader med träbaserade system.

Att tillverka sågade trävaror kräver mycket lite tillförd extern energi förutom energi från de egna biprodukterna. Sågverkens energi­använd­ning i Sverige utgörs till 80 procent av biobränsle från de egna biprodukterna, som bark och spån, och till 20 procent av el­energi. Torkningen av brädor och plank är det mest energikrävande proces­steget. Det är också i detta steg som mest elenergi används för drift av fläktarna i torkarna.

Vid tillverkning av andra byggmaterial utgår man alltid från ändliga råvaror. Både utvinning och bearbetning kräver energi, ofta i mycket stor omfattning och av fossilt bränsle.

Vid tillverkning av cement sker stora utsläpp av koldioxid, liksom vid processer för att producera stål. Alla byggmaterial som kommer från dessa processer ger därför ett positivt klimatavtryck, så kallad Carbon Footprint.

Sådana beräkningar ger ett mått på utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser för en produkt eller aktivitet och hjälper användaren att göra val med minsta klimatpåverkan. Trä ger här negativa tal eftersom koldioxid är bundet i det ursprungliga trädet och de utsläpp som sker i samband med avverkning, transport och bearbetning är små i jämförelse med inlagrad koldioxidmängd.

Trä kan ersätta andra byggmaterial

Trä kan ersätta andra byggnadsmaterial i många konstruktioner och ge samma funktionalitet. Ett exempel är att i Bronormen kan träbroar dimensioneras för samma funktion och drifttid som stål- och betongbroar. Ett sådant materialsubstitut kan innebära påtagligt minskad koldioxid-belastning när trä ersätter material vars tillverkning kräver fossila bränslen och orsakar höga emissioner av koldioxid. En studie visar att om träprodukter ersätter andra byggmaterial i byggnader finns en uträknad genomsnittlig ersättningsfaktor på 1,6 ton koldioxid per kubikmeter trämaterial, vilket i en industriellt producerad lägenhet med trästomme ger 16 ton koldioxid. I och med ökad energi­effekt­ivisering och mer klimat­smart byggande kommer produktionsfasen och därmed materialval att få en större betydelse, och då är substitueringen viktig.

Byggprodukters miljöeffektiva livscykel och kretslopp

För alla byggmaterial utom trä är ett kretslopp liktydigt med åter­användning. För trä finns det två kretslopp – ett kortare som åter­använder komponenten eller materialet – och ett längre som återanvänder trämaterialets beståndsdelar via naturens kretslopp.

Det kortare kretsloppet ser vi exempel på både i byggindustrin och i transporter och förpackningar. Fönster, dörrar och virke kan åter­användas liksom lastpallar, förpackningar och kabeltrummor. I samtliga fall finns det en organisation för att tillvarata produkterna och att hitta ny användare.

När träet inte längre kan återanvändas eller materialåtervinnas, till exempel till skivmaterial, kan det fortfarande producera energi genom förbränning. Den energin är klimatneutral och är i själva verket lagrad solenergi.

För att klimatoptimera träanvändningen ska denna ske i en viss ordning som illustreras av miljötrappan för trä, se nedan. Vid val mellan olika användningsalternativ ska alltid det alternativ väljas som ger längst användningstid, således står högre upp på miljötrappan. Att direkt använda avverkad skog för energiproduktion är inte optimalt – även om det naturligtvis fortfarande är bättre för miljön än energi från ändliga, fossila bränslen. Det är viktigt att konstatera att trä aldrig behöver lämnas till deponi.

Miljömål

Sverige är som medlem i FN med i förhandlingarna om ett världsomfattande klimatavtal. Via vårt medlemskap i EU är vi också kopplade till dess klimatmål för att hejda den globala uppvärmningen.
2008 ställde sig EU-parlamentet bakom ett klimatpaket vars över­gripande mål är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än två grader jämfört med tiden före industrialiseringen. EU har enats om fyra mål som ska vara uppfyllda fram till 2020. Dessa klimatmål brukar förkortas 20 – 20 – 20.

  • Minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent, jämfört med 1990 års nivåer
  • Sänka energianvändningen med 20 procent
  • Öka andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion
  • Öka andelen biobränsle för transporter till 10 procent.

Förnybar energi är energi som kommer från icke-fossila källor. Det är bland annat energi från vind, sol, vattenkraft och biobränsle. EU deltar i förhandlingarna om ett världsomfattande klimatavtal. För att förhindra en höjning av jordens medeltemperatur över 2 °C kommer en större sänkning att vara nödvändig inom en snar framtid enligt FN:s klimatpanel, IPCC, september 2013.

Byggande med trä är positivt för klimatet

Vägen till ett klimatneutralt samhälle går via ökad energieffektivitet och ökad användning av förnybara energikällor.

För bygg- och fastighetssektorns del innebär detta att både produktions- och driftsfasen påverkas. I nyproduktion handlar det både om val av material och en byggprocess med låg miljöbelastning samt en energieffektiv byggnad. I det befintliga byggnadsbeståndet handlar det mest om energieffektivisering eftersom miljöpåverkan i bygg­skedet redan har skett.

Med perspektiv till år 2050 kan man uppskatta att cirka 80 procent av byggnadsbeståndet då består av byggnader som redan är uppförda idag. Dessa måste uppgraderas för att möta framtiden. Det är därför ingen tillfällighet att mest fokus läggs på energieffektivisering. Vi redovisar dock nybyggnadsfallet eftersom det ger en komplett system­bild för framtidens byggnadsutforming.

Historiskt har byggnadens driftfas svarat för den största energi­användningen under byggnadens livstid och produktionsfasen har närmast setts som försumbar. Med nya, allt strängare krav på energianvändningen i våra byggnader, i extremfallet noll-energihus, blir energianvändningen i produktionsfasen av avgörande betydelse.

Det är en stor utmaning för byggsektorn att anpassa materialval, konstruktioner och produktionsprocess till de nya förutsättningarna. Ökad användning av träbaserade produkter och träkonstruktioner är en betydande del av lösningen genom kollagring och substitution.

Standarder och miljödeklarationer

För att kunna bedöma en byggnads miljöbelastning håller nya standarder och dokument på att arbetas fram. Arbetet bedrivs internationellt, inom EU samt inom respektive land. I Sverige är det SIS som ansvarar för standardiseringsarbetet. Arbetet utförs i samråd med företag och organisationer.

För att nå ett mål där alla hus byggs med en minimal energi­användning vid produktion av byggmaterial, vid byggandet, vid drift och vid rivning och sluthantering kommer alla i byggprocessen att påverkas. Vid nybyggnad ska arkitekterna ta fram kunskap om en byggnads miljöbelastning för att byggherren ska kunna värdera olika förslag mot varandra.

Idag finns styrande standarder och dokument som är hierarkiskt samordnade enligt nedan.

Basen för alla standarder om miljö är ISO 9001 och ISO 14001. Därefter kommer standarder för livscykelanalyser. ISO 14040, ISO 14044 och ISO 14025 beskriver hur man överför resultaten från livscykelanalysen till en miljödeklaration.

En så kallad PCR, ett styrdokument för hur man tar fram sin miljödeklaration, görs med SS-EN 15804 för byggprodukter. SS-EN 15978 specificerar beräkningsmetoden som bygger på livscykelanalys för att bedöma miljöprestanda för en hel byggnad.

De nya standarderna gör det möjligt att beräkna och presentera ett bedömningsbart underlag för ett byggnadsverks hållbarhet – under hela dess livslängd. För att kunna separera olika faser i byggnads­verkets livscykel har standarden SS-EN 15804 delats upp i moduler:

  • A 1-5: Framställning av byggmaterial och byggnadsverk
  • B 1-7: Byggnadens bruksskede
  • C 1-4: Avveckling av byggnadsverket samt avfallshantering
  • D: Återvinning av byggmaterial.

Modulerna som visas i tabell 8 är även indelade i underkategorier. Syftet är att all data ska kunna separeras så att det blir tydligt var miljöbelastningen uppstår samt var miljövinsterna gene­reras. Standarderna är inte någon miljöcertifiering, de kan däremot användas som ett underlag för att bli certifierad med något av marknadens olika certifieringssystem. Byggherrarna ska kunna certifiera sina byggnader, vilket kommer att efterfrågas av hyresgäster och myndigheter. Skillnaderna mellan de två metodstandarderna är förenklat att SS-EN 15978 genererar underlag för att kunna jämföra miljöpåverkan mellan byggnader medan SS-EN 15804 hjälper till att deklarera ett specifikt materials eller en produkts miljöbelastning. Man kan aldrig jämföra trä med betong eller stål. Däremot kan man jämföra olika hus och se på den totala miljöbelastningen. Standarderna bör användas för att studera hur olika material fungerar i olika sammanhang.

Tabell 8 Miljöbedömning av byggnad

Livcykelinformation om byggnad Övrig information
A 1-3
Produktion
A 4-5
Konstruktion
B 1-7
Drift
C 1-4
Sluthantering
D
Övrig miljöinformation
A1 Råmaterial
A2 Transport
A3 Till-verkning
A4 Transport
A5 Anläggning och montering samt installationer på plats.
B1 Användning
B2 Underhåll och skötsel
B3 Reparation
B4 Utbyte
B5 Renovering och ombyggnad
B6 Energi
B7 Vatten

C1 Rivning
C2 Transport
C3 Avfalls-hantering
C4 Slut-
hantering

Fördelar och nackdelar utanför systemgränserna, till exempel miljöcertifiering, energiåtervinning av trä.
Uppströms Centralt Nedströms  
Om möjligt detaljerad information, annars från byggdatabas. Detaljerad information om tillverkning av stomme, transporter till och inom byggarbetsplats, energianvändning och avfall vid konstruktion av byggnad. B1 - B5 enligt bilaga med schablontider för underhåll och reparationer. Energianvändning från energiberäkning C1- C4, scenario för avfallshantering enligt gängse metoder.  Redovisa valfri miljöinformation eller relevant information om projektet.

 Källa: Tyréns

Det är ett naturligt och förnybart material som tillverkas lokalt och ger korta transporter. Vid tillverkning används biprodukterna som energi och produktionen ger minimalt med avfall. Materialet binder koldioxid under hela livslängden och när det är uttjänt kan det användas som biobränsle och ersätta fossila bränslen.

Man kan till exempel göra en lätt tillbyggnad på ett befintligt funda­ment vilket innebär att man sparar material, detta redovisas i modul A. Med lätt flyttbara väggar kan en ombyggnad göras utan för stor påverkan, vilket rapporteras i modul B5. Dessutom kan man återanvända bjälkar eller byggelement som ger stora besparingar och kan redovisas i modul D.

Miljöcertifiering av byggnader

Det finns idag inget allmänt vedertaget sätt att beräkna en byggnads totala klimatpåverkan över hela livscykeln. Det finns dock byggföretag som ändå lämnar sådana beräkningar till sina kunder.

Däremot finns det ett flertal miljöcertifieringssystem som främst tar hänsyn till en byggnads energieffektivitet. Dessa system kan användas både för nybyggda och befintliga byggnader.

Miljöbyggnad är ett svenskt system, ursprungligen Boverkets klassificering, som tar hänsyn till energianvändningen under tiden som byggnaden används samt till inomhusmiljön och att det finns dokumentation på vilka material som används. Miljöbyggnad tar inte hänsyn till byggmaterialens klimatpåverkan.

Green Building är ett europeiskt system som bara tar hänsyn till energianvändningen under tiden som byggnaden används.

Leadership in Energy and Environmental Design, LEED, är ett miljö­certifieringssystem från USA som är mer omfattande än de ovan nämnda systemen. Bland annat tar LEED i högre utsträckning hänsyn till produktionsfasen av materialen som ingår i en byggnad.

BRE Environmental Assessment Method, BREEAM, kommer från Storbritannien och har ungefär samma omfattning som LEED. BREEAM tar i viss utsträckning hänsyn till produktionsfasen och ser även på miljöpåverkan i byggmaterialens produktion ur ett livscykel­perspektiv.


Inre Hamnen i Sundsvall, fem bostadshus med en bärande stomme av korslimmat trä, KL-trä, och träfasad av limträpanel.
Fotograf: Per Bergkvist.

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor.