Skogen gör nytta

Man kan säga att en växande skog är som en grön fabrik där det är energi från solen som är bränslet i den process som kallas fotosyntesen. Skogen gör nytta både när den växer och när den används. Skogen och träprodukter fyller en viktig funktion när det gäller att minska mängden växthusgaser. Det beror på att trä är ett material som lever, växer och dör i samklang med naturens soldrivna kretslopp. Det gör att vi kan producera, använda och återvinna trä utan att vår miljö tar skada. Att använda trä är bara bra för vår natur.

Fotosyntesen

Säkert har du redan hört talas om fotosyntesen. Men hur var det nu den fungerade? Här kommer en kort repetition:

Fotosyntesen är viktig för så gott som allt liv här på jorden. För att den ska fungera behövs ingredienser i form av koldioxid, vatten, solljus och ett ämne som heter klorofyll. Klorofyll finns i löv och barr och är det som gör växterna gröna.

Det är i växternas blad eller barr som fotosyn­tesen sker. Där fångar klorofyll upp energi från solen. Med hjälp av energin tillverkas kolhydrater av koldioxid från luften och vatten och näringsämnen från marken. En del av kolhydraterna ger trädet växtkraft. Resten av kolhydraterna lagras in i trädets stam, grenar och rötter – trädet växer. Koldioxiden har alltså lagrats in i trädet i form av grundämnet kol. Ju mer skog som växer, desto mer kol lagras. Under fotosyntesen frigörs dessutom syre som vi människor och djur behöver för att andas. Under ett år avger en normalstor björk i stort sett den mängd syre som en person behöver under året.

Trä binder kol även efter avverkning. Kolet finns kvar i alla de produkter som vi använder trä till. Där­för är även avverkningen ett viktigt led i livscykeln. Använder vi inte våra träd utan låter dem dö och förmultna frisläpps det bundna kolet till atmosfären igen i form av koldioxid.

Vad är en kolsänka?

Det är en plats som binder kol så att det hindras från att förenas med syre och bli till koldioxid. Växande träd och träprodukter fungerar som kolsänka.

Är det skillnad på koldioxid och koldioxid?

Biogen koldioxid frigörs när träd och växter förmultnar eller när virke bränns. Det är en typ av koldioxid som redan ingår i atmosfärens kolkretslopp.

Fossil koldioxid frigörs när olja, som legat lagrad i jordskorpan i miljontals år, förbränns. Den tillför atmosfären nya mängder koldioxid och är den verkliga boven i klimat­dramat. Det är alltså ursprunget som avgör vilken påverkan koldioxiden har på klimatet.

Skogen gör nytta

Minst lika viktig som skogen är allt det som skogen ger oss. Trävaror till exempel. Koldioxid fortsätter nämligen att lagras även i virket. Genom att till exempel bygga ett trähus minskar miljöbelastningen under alla de år byggnaden står. Och byggna­der i trä är långlivade. I Sverige är det inte ovanligt med trähus som är mer än 100 år gamla. Dessutom kan trä ersätta betong, stål och andra material som under tillverkningen ger större utsläpp av koldioxid.

När ett trähus har gjort sitt som byggnad finns all den energi kvar som genom både solens och fotosyntesens hjälp lagrats i virket. Energin kan då till exempel användas för uppvärmning eller elproduktion genom att träet förbränns. Det är först då som koldioxiden återförs till kretsloppet.

Genom att bygga ett trähus minskar miljöbelastningen under alla de år byggnaden står.

Innan träet förbränns har förhoppningsvis många av husets delar kunna återanvändas och på så sätt har miljöpåverkan skjutits fram ännu ett tag. För ju längre tid träet kan användas desto längre blir effekten av kolsänkan. Det gäller förstås inte bara trähus utan allting som är tillverkat i trä. Under tiden har även nya träd planterats och bundit koldioxid när de vuxit upp.

Skogen tar inte slut

Många lever i tron att skogen kanske håller på att ta slut. Det stämmer inte. För varje träd som avverkas i Sverige planteras minst två nya och ibland fler än så. Krav på återplantering infördes redan i början av 1900­talet i Sveriges första skogsvårdslag.

Tillväxten i våra skogar är större än uttaget, vilket innebär att virkes­förrådet ständigt ökar. Ökningen har pågått sedan 1920-­talet och vi har dubbelt så mycket virke i våra skogar i dag som vi hade för 100 år sedan.

Att vi använder vår skog är bra på flera sätt. Där vi ser den riktigt stora effekten är när trä blir produkter som kan ersätta andra, mer klimat­påverkande alternativ som stål och betong. I Sverige är vi duktiga trä­användare och använder nästan fem gånger så mycket trä per invånare än i övriga Europa.