Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor.

Rätt material för utsatt utomhusmiljö – testas i studie

Utbudet av olika material i bygg- och trävaruhandeln är större än någonsin. Tryckimpregnerat trä har fått konkurrens av material som kärnved av furu och lärk, ek, modifierad furu, ett flertal tropiska träslag samt trä-plastkompositer och återvunnen plast. Vad skiljer olika trämaterial från varandra och vilket är bäst att använda utomhus? En pågående studie ska ta reda på det.

Priset skiljer sig kraftigt mellan de olika materialen – från 10–15 kronor per meter för tryckimpregnerat till över 100 kronor per meter för vissa tropiska träslag. Därutöver skiljer sig egenskaperna också åt. 

Det är förstås högintressant vilken livslängd man kan räkna med under »värsta tänkbara förhållanden«, det vill säga utomhus och oskyddat för väder och vind, och med hänsyn till risken för angrepp av rötsvampar. Andra viktiga egenskaper att ha i åtanke är hur materialet samverkar med andra material, framför allt fästdon och risken för korrosion på dessa, samt dess färgbeständighet, hållfasthet och underhålls­aspekter. 

Det finns fortfarande omfattande kunskapsluckor när det gäller de olika materialens egenskaper. Därför har Malmö stads gatukontor tagit initiativ till en studie av olika material som används utomhus i stadsmiljö, och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut*, tackade ja till att medverka. Under våren 2013 installerades olika trä-, plast- och kompositmaterial i två bryggor vid Sibbarps badplats strax norr om Öresundsbron. Syftet var att relativt snabbt få besked om vilka material som klarar sig bäst i en utsatt miljö när det gäller utseende, beständighet och funktion. 

Hittills har SP besiktigat de olika provmaterialen vid fyra tillfällen. Detta för att undersöka följande egenskaper:
» angrepp av mikroorganismer (missfärgande svampar, alger och röta)
» färgbeständighet
» sprickbildning
» deformationer
» övriga observationer som påverkar materialets funktion eller utseende.

Försöket kommer att pågå i flera år, och det är i dag för tidigt att ranka de olika materialen utifrån konceptet »bäst i test«, särskilt när det gäller deras beständighet. De olika materialen har exponerats under för kort tid – fyra somrar för de material som placerades ut först – för att man redan ska kunna se någon skillnad mellan deras beständighetsegenskaper. Det kommer att dröja ytterligare några år innan SP kan ha ett tillräckligt studerat resultat, men då blir det intressant att se hur alternativen till tryckimpregnerat trä har klarat sig. Det gäller till exempel Organowood som är en uppmärksammad svensktillverkad produkt, men vilken SP ännu har begränsad erfarenhet av i praktiskt bruk.

Även om projektet fortfarande pågår har SP redan fått en del värdefull information om de olika materialens egenskaper, både när det gäller utseende och mekaniska aspekter:
» Samtliga trämaterial har snabbt blivit gråa. Ingen skillnad avseende kulören noteras mellan det prismässigt billigaste materialet tryckimpregnerat trä klass A och de betydligt dyrare träalternativen kärnved av furu, Accoya, Kebony, Organowood samt de olika ädelträslagen.
» Plast- och kompositmaterialen har efter fyra somrar i stort sett kvar sin ursprungsfärg. 
» Samtliga material utom återvunnen plast och kompositer har i varierande grad fått påväxt av missfärgande svamp samt alger. Kiselbaserad ytbehandling med Sioo har avseende påväxt inte haft inverkan på utseendet.
» De mekaniska egenskaperna skiljer sig en hel del åt mellan materialen. Trämaterialen ek, robinia, bankirai, azobé och värmebehandlat trä (Thermowood) har visat påtagliga tendenser att spricka upp i kanter och rillor. Även rillat material förefaller mer benäget att spricka upp än icke rillat. Det är bra att ha i åtanke när man väljer material till exempelvis bryggdäck, altaner eller parkbänkar.

* SP gick vid årsskiftet ihop med Innventia och Swedish ICT och heter nu RISE Research Institutes of Sweden.

Ladda ned rapporten Försök med olika material i bryggor vid Öresund Lägesrapport nr 3 (pdf) 

text Jöran Jermer

Läs de senaste artiklarna