Emballage av skivmaterial

Skivmaterial

Plywood

Plywood tillverkas genom att ett ojämnt antal svarvade eller skurna fanér limmas vinkelrätt mot varandra. Ju större antal faner som används desto jämnare kvalitet uppnås. Plywooden kan vara av olika trädslag, tjocklek och kvalitet. Lövträ kan svarvas till en tunnare faner, vilket underlättar vid tillverkning av tunnare plywood. Den plywood som används för emballagetillverkning i Sverige kommer framför allt från Ryssland eller Baltikum, är tillverkad av björk, och har en kvalitet som kallas C/C. För läkemedelsindustrin krävs motsvarande kvalitet CP/CP. Det förekommer enklare plywoodkvaliteter, framför allt från Kina, ofta med poppel, ibland med viss andel björk. Det är viktigt att se till att den plywood som används håller en jämn kvalitet och klarar de krav som ställs på emballaget.

Alla träskivor som importeras till Sverige faller under EU:s timmerförordning. Se vidare i kapitel Val av emballagevirke. Det innebär att alla importörer och plywoodförpackningsproducenter måste visa att de gör riskbedömningar och tar in grunddata från plywoodproducenten.

I Sverige produceras plywood som mest används för konstruktionsändamål i furu och gran, konstruktionsplywood K20/70. Konstruktionsplywooden tillverkas i hållfasthetklasser enligt standarden SS-EN 12369-2 och limmas med fenollim, WBP, Water and Boil Proof. Denna plywood används även för emballagetillverkning, vanligen för pallkragar och större emballage, ofta i kombination med trä.

Vid tillverkning av lövträplywood används ofta tunnare och fler faner än vid tillverkning av barrträplywood. Därmed blir lövträplywood också segare och starkare. Björk och eukalyptus ska för emballagetillverkning bestå av 5 lager vid 6 mm tjocklek, 7 lager vid 8 mm och mer än 7 lager vid 12 mm.

Beroende på vad plywooden ska utsättas för väljs olika limkvaliteter. Skivorna limmas antingen med utomhuslim WBP, Water and Boil Proof, eller inomhuslim MR, Moisture Resistant. MR är ureabaserat och lika starkt som WBP i kontrollerade miljöer. Förpackningar med MR kan exponeras för mindre mängder fukt utan att skivan delaminiseras. WBP är dock att föredra när emballaget utsätts för extrema påkänningar under längre tid.

Melaminlim är en kvalitet som ger ett fuktfast lim i limningsklass 1 – 2, WBP är ett kokbeständigt fenollim som ger en vattenfast limning i limningsklass 3.

 Lövträ kan svarvas till tunna lager och är därför en bra råvara för plywood. Foto Istock.

OSB-skivor

OSB-skivor (Oriented Stranded Board, strimlespånskivor) känns igen på de stora flata spån som även ligger i skivans yta. Skivorna är särskilt tåliga mot bräckage i hörnen. Precis som i plywoodskivan har OSB-skivan tydliga huvudriktningar. Spånen nära skivytan ligger i skivans längdriktning medan spånen i mittdelen ligger vinkelrätt mot längdriktningen. Spånen kan vara av såväl barr- som lövträ. Limmet kan vara fenollim i pulverform eller melaminlim. OSB-skivor används till exempel i väggar och emballage.

För emballagetillverkning används företrädesvis OSB i tjocklekarna 12 mm och 15 mm, men kan tillverkas ner till 6 mm tjocklek. OSB tillverkas främst i Central- och Östeuropa.

Emballagetyper i plywood

Den enklaste plywoodlådan är en spikad eller skruvad låda med ramgavel, se figur 4.37. Lådan lämpar sig väl för mindre förpackningar där utrymme och möjlighet finns att tillverka den direkt i anslutning till packstationen. Lådan kan förses med en lastpall eller medar för att underlätta hantering med truck. Efter packningen kan lådan förstärkas med stålbeslag. Om plywoodlådan förses med stålband för förslutning av lådan klarar den att absorbera stötar bättre. Stålbanden nitas fast eller fästs med förstansade nabbar.

Den vanligaste plywoodlådan består av sidor och gavlar sammanfogade till en sarg med lock och botten separata. Plywood för emballage sammanfogas ofta av taggband, plåtband med utstansade taggar, av plåt och då blir hållfastheten för lövträkonstruktionen bra men otillräcklig för barrträ.

För att underlätta packningen av lådan och hantering vid hopsättning kan den tillverkas i 3, 4 eller 6 delar.

 

Figur 4.37  Enkel plywoodlåda med ramgavel.

 

Figur 4.38  Låda i tre delar.

 

Figur 4.39  Låda i sex delar. 

Bottenkonstruktioner

Bottenkonstruktionen bestämmer den maximala lasten i lådan då den bär upp lådan och dess innehåll. Mer vikt kräver en kraftigare bottenkonstruktion. Konstruktionen måste även anpassas beroende på lastens utbredning. En utbredd last av en självbärande produkt behöver inte någon kraftig bottenkonstruktion. Om däremot produkten genererar två punktlaster ute i ändarna på lådan kräver detta en kraftig bottenkonstruktion.

Den enklaste bottenkonstruktionen är att spika dit medar på en plywoodbotten. Detta fungerar bra om det är en utbredd last eller om det är små punktlaster, på 100 kg eller mindre.

Nästa nivå är ofta att ha en 4-vägs-pall. Både medar och 4-vägs-pall kan även förses med däcksbrädor. Detta ökar styrkan framförallt mot punktlaster.

Låda i 3 delar. Lock, botten + lådram.

Detta är den vanligast förekommande varianten. I detta fall reses sargen i botten för att sedan packa produkten i lådan.

Låda i 4 delar. Lock, botten, 3-delad sarg, lös sida.

För denna låda reses först den tredelade sargen. Därefter kan produkten lastas in ifrån sidan. Sedan monteras den lösa sidan fast och lådan stängs.

Låda i 6 delar

Denna låda ger stora friheter i packningen. Antingen börjar man att ställa produkten på pallen eller pallbotten för att sedan resa upp lådan kring produkten. Eller så monteras 1 gavel och 1 sida upp för att sedan ställa dit produkten och därefter montera lådan. 

Genom att förse botten med medar eller ett pallskelett integreras pallen i lådan.

Låsning av lådan

Det vanligaste är att plywoodlådan låses ihop med låstungor i stål. Dessa sitter fastpressade i lådsargen och går igenom stålbandet (profilen i locket). Detta är mycket starkt och låstungorna tappas aldrig bort. Detta system är anpassat för ett engångsflöde och lämpar sig inte att öppna och stänga flera gånger.

Om en låda behöver öppnas eller stängas flera gånger finns andra alternativ som bygger på lås eller lösa flikar i olika former. Lösa flikar underlättar vanligtvis monteringen/öppning men lösningen är något dyrare samt att beslagen kan komma bort på packstationen eller vid ompackning.

Lådorna kan även bandas ihop. Lösningen kan enkelt automatiseras och passar således bra för större flöden.

Stora exportförpackningar

För stora exportförpackningar (> 3 m3) är exportemballage av plywood i 6 mm ibland inte tillräckligt starka för att klara av applikationen. Lösningar i 6 mm upplevs för mjuka varför lösningar i 12 mm skivmaterial och eller träförstärkta konstruktioner är att föredra.

Det finns ett flertal olika lösningar med klamps där lådsidorna monteras ihop med beslag. Beslagen monteras i frästa spår på lådsidan. Dessa lösningar kan göras i 8 mm björkplywood eller 12 mm granplywood. Även OSB är möjligt att använda.

För ännu större applikationer kan en kombination av plywood och trä vara lämpligt. Plywood hjälper till att hålla ner vikten så att lådsidorna blir lätta att hantera. Träet bidrar till att ge lådan tillräcklig styvhet. Denna typ av låda är vanlig att spika ihop men det finns en möjlighet att använda stålhörn att ställa lådsidorna i för att undvika onödig spikning/skruvning. Lådan kan sedan bandas ihop eller skruvas om så önskas.

 Exportförpackning av plywood. Foto Nefab Packaging AB.

 

Exempel på plywoodemballage, från leverans till packning. 

Storleksöversikt – val av låda

Utformningen av plywoodlådan anpassas efter volymen på godset enligt följande:

Små lådor upp till 2 m3 fungerar ofta bra i 6 mm plywood och som tredelad lösning, se figur 4.38.

Mellanstora lådor 2 till 3 m3 tillverkas som sexdelad lösning för att lådan ska kunna monteras ihop på ett bra sätt, se figur 4.39.

Större lådor från 3 m3 tillverkas med clamps för förslutning av lådan. Storlekar från 3 till 5 m3 tillverkas i 8 mm björkplywood och från 5 till 10 m3 används 12 mm granplywood.

En låda med lösa låsbleck sammanfogas genom att locket respektive botten först sätts på plats och därefter låsblecken. Detta system är lättare att försluta då lådorna är större än standardlastpallsformat. En enkel variant av plywoodlåda har sidor och gavlar sammanfogade till en sarg. Lock och botten sätts på plats genom styrlister eller liknande. Sargen vilar på de förlängda nararna och locket hålls på plats innanför sargen med styrlisterna och bandas ihop. Mer exklusiva lådor är försedda med inredning och kan ha låsning med excenterlås eller liknande. Dessa lådtyper är avsedda att användas flera gånger. Locket förses ibland med gångjärn för att lätt kunna öppnas och stängas.

Plywoodlådor lämpar sig för serietillverkning, vid flygfrakt, returanvändning, och behov att komprimera tomma förpackningar

Plywood kan även vara lämpligt för frakt av farligt gods, eftersom plywood är en bra yta för tryck.

Relaterat innehåll

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.