Skogen och hållbart skogsbruk

På mindre än hundra år har Sveriges skogstillgångar fördubblats. Eftersom avverkningen är mindre än tillväxten fortsätter skogsvolymen att öka. 70 procent av Sveriges yta (landareal) täcks av skog, främst barrskog. Det är endast allra längst i söder som lövskog dominerar.

All skog i Sverige kan definieras som kulturskog, det vill säga skog som brukas och sköts. Det är endast i de nordligaste fjällområdena som det finns så kallade urskogsliknande områden, det vill säga områden som inte påverkats av odling eller skogsvårdande åtgärder. Dessa kallas naturskogar.

Av den skog som avverkas i Sverige går ungefär 45 procent till sågverken, 45 procent till massaindustrin och 10 procent blir brännved, stolpar med mera. Skogsråvara finns i en mängd produkter som man vanligtvis inte förknippar med trä, som till exempel disktrasor, kläder, bränsle, medicin med flera.

Skogen räcker till

Sveriges totala landareal är 40,8 miljoner hektar. Den svenska skogen består av 22,5 miljoner hektar produktiv skogsmark. Tillväxten av virkesförrådet är större än avverkningen och har så varit under hela 1900-talet. Årligen avverkas cirka 90 miljoner skogskubikmeter av tillväxten som är cirka 120 miljoner skogskubikmeter. Med andra ord ökar mängden skog i Sverige kontinuerligt för varje år och det totala virkesförrådet uppgår till över 3 miljarder skogskubikmeter!

Sveriges skogsmark motsvarar knappt 1 procent av all skogsmark på jordklotet. Den svenska skogsmarken täcks till 83 procent av barrskog, blandskog till 12 procent och ren lövskog till 5 procent.

Virkesvolymen utgörs av gran till 42 procent, därefter kommer tall med 39 procent följt av björk med 12 procent och övriga lövträslag med 7 procent, se diagram 3. Fördelningen av trädslag är inte densamma i hela landet. Tallen föredrar torra och magra marker medan granen prioriterar friska, fuktiga och bördiga marker. Därför dominerar tallskog i norra Sverige och på Gotland, medan granskog är vanligast i södra delen av landet. Ju närmare man kommer medelgoda marker, desto större blir blandningen av olika trädslag. Björk, asp och al finns i hela landet, medan de ädla lövträden, till exempel ek, bok, alm och ask, endast växer i de sydliga landskapen.

Skogsbruk

Skog kan föryngras på flera sätt. Det finns två huvudtyper: planterings­skogsbruk eller naturlig föryngring. Vid planteringsskogsbruk har man slutavverkat vid ett tillfälle. Metoden lämpar sig vanligtvis på de flesta marker utom på de allra torraste. Naturlig föryngring kan väljas av den som tror på bra priser i framtiden för virke med hög kvalitet och grova dimensioner och när marken är speciellt lämpad för detta. Denna metod kräver dock mycket kunskap av utövaren, dessutom är det endast på torra och på vissa friska marker som den lämpar sig.

Tabell 4 och 5 visar hur en enskild skogsägares mål och framtidssyn kan påverka skötseln av en tallskog på medelgod mark i Mellan­sverige. Tiden är något kortare i södra delen av landet (60 – 80 år) och upp emot det dubbla i den nordligaste delen (upp till 150 år). Kvaliteten hos virket kan påverkas genom val av föryngringsmetod och genom skötselåtgärder som röjning och gallring. I dagens skogsbruk eftersträvas ofta bestånd med lika ålder. I glesa bestånd blir grenarna grövre än i täta bestånd.

Tillväxten i södra Sverige ökar mer än i norra Sverige främst på grund av att växtsäsongen är längre och varmare i söder. Att enbart använda årsringsbredden för att avgöra virkets kvalitet och egen­skaper kan vara missvisande eftersom växtplatsens geografiska läge och jordmån även påverkar egenskaperna.

Tabell 4 Plantskogsbruk, tallskog, Mellansverige

Skogliga åtgärder År
Kalavverkning 0
Markberedning 2
Planering  3
Lövslyröjning  5
Röjning  10
Gallring 30
Gallring 50
Slutavverkning 80

 

Tabell 5 Naturlig föryngring, tallskog, Mellansverige

Skogliga åtgärder År
Avverkning där 400 stammar per hektar lämnas 0
Avverkning där 150 stammar per hektar lämnas 10
Avverkning av resterande skärmträd och försiktig plantröjning  20
Röjningsgallring  30
Gallring  50
Gallring 70
Slutavverkning 110

 

Hållbart skogsbruk

Svenskt skogsbruk är långsiktigt hållbart i den mening som avses efter miljökonferensen i Rio de Janeiro, Brasilien, 1992. Där sade man att ekonomisk, social och biologisk uthållighet utgör grunderna för ett så kallat hållbart brukande. När det gäller ekonomisk och social uthållighet har svenskt skogsbruk länge varit ledande.

Med ekonomisk uthållighet menar man säkerställandet av en långsiktig virkesproduktion och att den genererar tillräckligt stora vinster för att skogsbruket och skogsskötseln ska kunna hållas igång.

Under begreppet social uthållighet hamnar frågor som gäller ur­sprungs­­befolkningar, arbetarrättigheter, rekreationsfrågor och möjlig­­­heten för samhällen, på både lokal och nationell nivå, att långsiktigt kunna överleva på sitt skogsbruk.

När man talar om biologisk uthållighet gäller det markens lång­siktiga produktionsförmåga, att vidmakthålla de naturliga ekologiska processerna samt den i Sverige för närvarande aktuella frågan om att bevara den biologiska mångfalden.

Miljömärkning i skogsbruket

Sverige har ett uthålligt skogsbruk med en lagstiftning som kräver naturvårdshänsyn och återplantering. All avverkad skog måste förnyas genom antingen plantering eller att man lämnar träd som naturligt fröar av sig till nya plantor. Utöver skogslagarna finns även frivilliga internationella skogscertifieringssystem där skogsbruket verifieras genom en så kallad tredjepartscertifiering, i Sverige är de två förekommande systemen FSC eller PEFC. Dessa är bägge internationella system för skogscertifiering, cirka två tredjedelar av den produktiva svenska skogsmarken är certifierad enligt dessa, se diagram 6.

För att säkerställa att man inte använder illegalt avverkat virke har man inom EU röstat fram en lag mot handel med virke från illegalt avverkad skog, den så kallade timmerförordningen.

Skogen en förnybar råvaruresurs

Den växande skogen tar upp koldioxid, från atmosfären. Detta sker genom fotosyntesen som omvandlar solenergi, koldioxid och vatten till kolhydrater som är byggstenar i veden. I processen frigörs syre. Genom fotosyntes absorberar ett normalt träd i genomsnitt 1 ton koldioxid per kubikmeter tillväxt, samtidigt som det producerar och frigör motsvarande 0,7 ton syre. Den växande skogen utgör en kolsänka eftersom den binder kol. Se figur nedan.

Det absorberade kolet från koldioxiden binds i veden och fortsätter att lagras i de produkter som tillverkas av virket. Om trävarorna används i byggnader binds kolet under lång tid. Det lagrade kolet frigörs först efter att produkterna förbränns den dag de tjänat ut. Vid förbränning frigörs den inbäddade solenergin; processen frigör således värmeenergi och är helt klimatneutral. I våra svenska kraftvärme­system blir biomassan till slut värme och elenergi när den bundna koldioxiden frigörs.

Direkt efter en avverkning läcker hygget koldioxid då barr och kvarlämnade grenar förmultnar. När de nya träden blivit drygt 20 år gamla förmår de ta upp mer koldioxid än vad som läcker från marken. Träden avverkas när de är mogna och förädlas till produkter som kan ersätta klimatskadliga produkter och energislag. Att använda sig av skogen är därför bra för klimatet.

Fotosyntensen, världens viktigaste formel.

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor.