Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor.

Uppvisning i uppförande

Berg studentby i Trondheim, Norge av Skibnes Arkitekter

Energieffektivt i Trondheim. När gamla Berg studentby skulle rivas och ersättas av ett nytt studentboende var kraven högt ställda. För Skibnes arkitekter var utmaningarna ett berg av kvicklera, komplicerad logistik och behovet av nya energisnåla konstruktionslösningar. Resultatet är en prisad trästad.

TRONDHEIM HAR I Norge länge haft något av en töntstämpel. Men stadens rykte håller så sakta på att förändras och numera är Norges tredje största stad fylld av hippa kaféer och barer. Det som kanske sätter störst prägel på kuststaden, som faktiskt var Norges första huvudstad, är alla vackra gamla träbyggnader. Mellan mäktiga trävillor med stora tomter och hamnmagasin målade i mjuka färger ekar det av en annan tid – av Ibsen, Munch och Grieg.

Det som framförallt blåst liv i Trondheim är studenterna. Staden är en av Norges absolut största studentstäder där runt 30 000 av stadens 200 000 invånare är studenter. Studentlivet har tagit den gamla handelsstaden från töntig till trendig och modern – staden var den första i Europa med trådlöst datornät överallt i stadskärnan. När gamla Berg student­by från 1956, ett av flera studentboenden i Trondheim, skulle rivas och ersättas med ett dubbelt så stort, var kraven därför högt ställda. Det nya studentboendet skulle vara såväl miljövänligt som modernt och utrustat med den senaste tekniken. En arkitekttävling utlystes och Skibnes Arkitekter stod för det vinnande bidraget. Resultatet är ett byggnads­komplex av lägenheter, parlägenheter och delade boenden med sammanlagd plats för 644 studenter.

BYGGNADSFÖRHÅLLANDENA VAR DOCK inte de enklaste. Passerar man nere på Dybdahls­veg, en av Trondheims huvudfarleder, och tittar upp mot kullen där Berg studentby ringlar sig fram, förstår man varför. Tomten ligger i en sydvänd sluttning med över 20 meters fall ner mot väst. Bostadskomplexet fick därför anpassas efter terrängen och Skibnes Arkitekter skapade en unik lösning med en klart tvådelad konstruktion: solida betongbaserade lägenheter på marknivå och självständiga hus, små kuber av trä, ovanpå dessa. En av idéerna med kuberna var att de skulle upplevas som egna »hus«, så att studenterna skulle få en större känsla av att »äga« dem. Lägenheterna ringlar sig nerför kullen, följer dess konturer, och fick genom sin form smeknamnet »Slangen«.

– Det speciella med Berg studentby är Slangen, en konstruktion som löser flera problem. Slangen i betong fungerar som stöttepelare till träkuberna som är tillverkade av prefabricerade moduler. Konstruktionen tillät oss att bygga småskalig bebyggelse ovanpå lägenheterna, underlätta framkomsten till dem och dessutom kunde vi skapa fina, intima utomhusutrymmen i anslutning till kuberna, säger arkitekt Svein Skibnes på Skibnes Arkitekter.

Men terrängen visade sig erbjuda fler utmaningar än bara sluttningen. Kullen var till stora delar täckt av kvicklera, ett slags lermark som kan orsaka skred eller ras om de ligger på sluttande mark. Man försökte därför placera studentboendet så att kvickleran kunde undvikas och jobbade genom hela processen i nära samarbete med geotekniker. Vidare avlastades toppen på kullen genom att cirka 20 000 kubikmeter lera kördes bort. Leran placerades istället längst ner i sluttningen. När bygget sedan påbörjades jobbade man nerifrån och upp, för att hålla tryck på leran.

En annan utmaning var att klara av den lite knepiga logistiken. Eftersom tomten ligger i ett etablerat bostadsområde användes endast en transportväg in och ut från området. Med begränsat utrymme på grund av parallella planerings- och byggarbeten kunde det lätt uppstå köer och förseningar. Man planerade därför leveranser till byggplatsen månadsvis, allt för att spara tid och plats.

Lägenheterna i Slangen är byggda av betong för att kunna bära upp träkuberna på dess tak. Slangens fasad är sedan klädd i Royal-impregnerat furu där vattnet i träet ersatts av olja vilket ger ett mycket tåligt material. Brunt pigment har tillsats i fasad­impregneringen i Slangen, till skillnad från i kuberna, som har en naturligare, ljusare, färg. Detta gjordes av samma anledning som man lade furupanelerna vertikalt i Slangen, istället för som på kuben horisontellt, för att förstärka intrycket av den »tunga« basen i förhållande till de »lätta« kuberna.

Kuberna är tvåvåningshus på 100 kvadratmeter per plan och består av fyra prefabricerade moduler i varje etage. En kub tog två dagar att montera, inklusive färdig interiör och exteriör. Kuberna är helt i trä: ytterväggar, yttertak, golv och innerväggar. Själva konstruktionen i kuberna består av grantimmer med mineralull som isolering. Allt trä är lokalt och kommer från skogarna i mellan-Norge.

I området kring Berg studentby ligger många gamla trävillor från 50-talet och en av förutsättningarna för bygget var att studentboendet smälte in i omgivningen.

– Trä kändes helt naturligt att använda om man tittar på hur bebyggelsen runt omkring ser ut. Dessutom är det vackert, hållbart, kräver lite underhåll och är miljövänligt. Och så ger det ett bra inomhusklimat, säger Svein Skibnes.

ATT ANVÄNDA TRÄ i så stor utsträckning medför dock vissa utmaningar, varav ljud­isoleringen är en av dem. Något som kan kännas extra viktigt i ett studentboende där en pumpande stereo kan stå på ena sidan en vägg och en tentapluggande student sitta på den andra. Genom att montera dubbla väggar och tak mellan lägenheterna kunde resonansfrekvensen minimeras. En annan viktig aspekt för ett säkert boende är att brandsäkra byggnaderna.

– Byggherren ville inte ha sprinklers, det är väl en kostnadsaspekt bland annat som ligger bakom det beslutet. Istället har vi löst brandsäkerheten genom ett nära samarbete med Brandrådgivningen där vi fokuserat på avstånden mellan byggnadernas fönster, såväl vertikalt som horisontellt, eftersom den största brandrisken är att eld sprids via fönster. Genom att säkerställa avstånden har vi lyckats leva upp till de stränga föreskrifter om brandsäkerhet som finns i Norge, säger Svein Skibnes.

Vad gäller att konstruera byggnader som står emot fukt och klarar av ett hårt klimat har man i Norge bra expertis.

– Vi har en god tradition av att tillverka byggnadsdetaljer med hänsyn till regn, vind och snö. Den kunskapen ligger i grunden när vi jobbar med mer otraditionell arkitektur som den här, säger Svein Skibnes.

Speciella värmetak tillverkades för studentboendet. Detta efter en egen princip som Skibnes Arkitekter kommit på. Taken består av hård mineralull eller polystyren som ligger ovanpå trä- eller betongkonstruktionen, plus en membrantäckning. En annan lösning för det kalla klimatet är att använda sig av invändiga stuprör. På det sättet hålls stuprören varma och vattnet fryser inte till is på sin väg ner till gatan.

Miljöaspekten var ständigt närvarande i projektet, ett arbete som inleddes redan under rivningsprocessen av den gamla studentbyn. 95 procent av rivningsmaterialet sorterades och stora delar återvanns. Vidare hade Studenthälsan i Trondheim, SiT, krav på projektet som låg långt över de föreskrifter som finns i Norge. Man ville att Berg studentby skulle bli ett förebildsprojekt i energieffektivitet.

Utgångspunkten var att följa de norska föreskrifterna för energieffektivisering från 2007 – tek 07. Under projektets gång lyckades man dock få till ännu bättre lösningar och bygget uppdaterades till en blandning av passivhus och lågenergihus. Materialen valdes med omsorg för att kunna bygga kostnadseffektivt, energisnålt och miljövänligt – samtidigt som man bibehöll en hög arkitektonisk kvalitet. Innovativ användning av trä i kombination med andra material var en del i detta, något som även gick hand i hand med Trondheims strävan om att bli »den moderna trästaden«.

ISOLERING VAR VIKTIG för att behålla värmen i bostäderna och samtliga träkonstruktioner har i genomsnitt 45 centimeters mineralull i taken och 35 centimeter i väggarna. Fönster och dörrar har ett värmemotstånd på under 0,8 W/m2. Trycktester har visat att kuberna har ett luftutbyte på 0,28 liter luft per sekund och kvadratmeter vilket är långt bättre än 0,8 som stod i kontraktet. Studentbostäderna använder fjärrvärme för uppvärmning av kranvatten och tvättstugorna är utrustade med automatisk dosering av miljövänligt tvättmedel. Genom alla insatser vad gäller energieffektivisering har Berg studentby blivit ett förebildsprojekt hos Enova, ett norskt statligt företag som verkar för att främja en miljövänlig omläggning av energibruk och energiproduktion i Norge. SiT tilldelades även Trondheim kommuns energipris 2012 genom uppförandet av Berg studentby. I motiveringen står bland annat att: »SiT är en förebild för andra byggare och har lyckats med sin ambitiösa miljö- och energisatsning. De bygger med normer som ligger över dagens tekniska krav.«

Miljötänket har gått som en röd tråd genom projektet. Arkitekten vill dock betona att mycket möda även lagts på att uppföra ett kvalitativt boende.

– Jag tror inte att energieffektiviseringen påverkar studenternas vardag, förutom att deras energikostnader blir lägre. Men för oss är det en stor utmaning, vad gäller passivhus och lågenergihus, att kunna bygga ordentliga fönster och få in tillräckligt med dagsljus i bostäderna. Vi bygger inte hus för att spara energi, utan framförallt för att människor ska kunna bo i fina miljöer. För allt annat liv på jorden är dagsljus grundläggande, så också för människan, säger Svein Skibnes.

Projektet med det nya Berg studentby påbörjades 2007 och den sista träpanelen monterades i januari 2011. Skibnes Arkitekter lyckades leva upp till förväntningarna från staden om att etablera bra studentbostäder, nära både centrum, universitetet och kollektivtrafik. Trondheims drömmar om att fortsätta vara en av de ledande universitetsstäderna i Norge lever i allra högsta grad – precis som deras önskan om att vara »den moderna trästaden«.

– Vi är stolta över resultatet. Vi tycker att vi har lyckats med att skapa ett studentboende av hög kvalitet och fina utomhusområden. Berg studentby är som en egen liten by i staden, säger Svein Skibnes.

Text Erik Bredhe

Läs de senaste artiklarna