Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor.

Arkitektur­klimatet är onödigt begränsande

Krönika av Marcus Abrahamson

STOCKHOLM Varje generation arkitekter hävdar att de spränger gränserna för vad som är möjligt. Inte sällan visar det sig vara naivt att åberopa paradigmskifte vid minsta förändring. Men det struntar jag i och utropar: nya tider är här! Och träkonstruktioner har alla förutsättningar att bli de nya tidernas bästa kompis.

Som nyligen utexaminerad har jag de senaste åren sett intresset för trä formligen explodera. För att ta tillvara det momentum som byggs upp just nu så kan det vara bra att förstå vad som ligger bakom det ökande intresset för trä, bortom de rent ekologiska aspekterna. 

På dagens arkitektur- och ingenjörsutbildningar hanterar studenterna mer och mer komplexa sammanhang. Samtidigt står Sveriges
visioner kring byggande inte alltid i paritet med detta. Man kan säga att dagens studenter inte alltid får möjlighet att använda sin fulla potential när de kommer ut i det onödigt begränsande svenska arkitekturklimatet.

Från att ha varit ett rent hantverk, utan inslag av maskiner, förändrades och rationaliserades byggandet i och med den industriella revolutionen ledd av elektriciteten och förbrännings-motorn i slutet av 1800-talet. I dag är vi i början av ett tredje systemskifte. Nu har vi möjlighet att återigen, via digitala tillverkningsprocesser, använda oss av specialanpassade beståndsdelar på det sätt som hantverket tidigare möjliggjorde. 

Vad har förändrats då? Jo, i ett digitalt flöde spelar det ingen roll om det tillverkas 1 000 likadana komponenter eller 1 000 individuella. I en och samma digitala miljö görs både strukturella analyser och olika typer av optimering. Vidare genereras filer för skissmodeller och för slutlig tillverkning. 

Att trä är lättbearbetat och därför passar oerhört bra in i den här produktionskedjan, från fil till fabrik, samtidigt som det är överlägset ur ett hållbarhetsperspektiv, har gjort att intresset från studenter bara ökar.

Detta är något som träindustrin bör omfamna. Det innebär bland annat att industrin måste se över sina digitala processer. 

Jag vill att trä blir vårt huvudmaterial när vi tillsammans driver utvecklingen framåt, och det med större experimentlusta än idag. Det är med trä som vi ska ta oss in i den nya eran och återigen sätta Sverige på arkitekturkartan. 

Läs de senaste krönikorna