Rita och konstruera för ökad livslängd

Resultaten från forskningsprojektet WoodBuild har gjort det enklare att beräkna träkonstruktioners livslängd och utforma klimatskalet på ett fuktsäkert sätt. Nu är det viktigt att arkitekter och konstruktörer tillämpar de nya beräkningsmodellerna, menar Jöran Jermer på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

NÄR FORSKNINGSPROJEKTET WOODBUILD drog igång 2008 var det med målsättningen att öka och sprida kunskap, kunnande och kompetens om fuktsäkert, och från beständighets­synpunkt, hållbart träbyggande. Detta för att stärka träets konkurrenskraft som byggnadsmaterial.

– Osäkerheten kring livslängdsfrågor har inneburit att många beslutsfattare valt bort trä, säger Jöran Jermer, civilingenjör och chef för sektionen biobaserade material och produkter på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

– Därför har man inom WoodBuild arbetat med att utveckla metodik och ingenjörsmässiga verktyg som kan användas vid praktisk projektering och utformning av träkonstruktioner med fokus på fuktsäkerhet och livslängd, beskriver Jöran Jermer.

WOODBUILD HAR VARIT ett samarbetsprojekt mellan i huvudsak Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Lunds Tekniska Högskola. Arbetet har delats upp i fyra forskningsområden: metodik för livslängdsdimensionering, trä exponerat i klimat­skärmen, trä utomhus ovan mark samt resistens hos trä och träbaserade material mot biologiska angrepp.

Livslängden hos en träkonstruktion är beroende av hur den exponeras, det vill säga geografiskt läge, lokalt klimat, skydd för nederbörd, avstånd från marken, detaljutformning, hur den används och underhålls samt materialets resistens mot rötangrepp. Det är till exempel väl känt att impregnerad furusplintved har bättre beständighet än lärkkärna som i sin tur har bättre beständighet än splintved av alla träslag.

På motsvarande sätt finns en risk för att trä i klimatskalet ska angripas av mikrobiell påväxt på grund av exponeringen, det vill säga ute- och inneklimatet, ventilationsförhållandena samt trämaterialets eller träbehandlingens resistens mot påväxt.

Forskningen inom WoodBuild har fokuserat på att öka förståelsen för hur trä exponeras och hur väl materialet står emot biologiska angrepp. Det nya och banbrytande som gjorts är att kvantifiera bidragen från exponeringen och materialens resistens och utveckla metodik för att dels kunna beräkna förväntad livslängd hos en konstruktion och dels kunna dimensionera klimatskalet på ett fuktsäkert sätt.

Resultaten sammanfattas i två guider:
Fuktsäker utformning av klimatskiljande byggnadsdelar med fuktkänsliga material (LTH Rapport TVBK 3065) och Beständighet för utomhusträ ovan mark (LTH Rapport TVBK 3066).

– Guiderna bryter ny mark och är otroligt värdefulla. De fungerar som redskap och ger den ingenjörsmässiga ansats som tidigare saknats inom träbyggande när det gäller såväl fuktsäkerhet- som livslängdsaspekter, menar Jöran Jermer.

RESULTATET AV WOODBUILD är att det nu är enklare att prognostisera en träkonstruktions livslängd och att utforma klimatskalet på ett fuktsäkert sätt. Men enligt Jöran Jermer återstår fortfarande mycket utvecklingsarbete.

– Min förhoppning är att projektörer, arkitekter och konstruktörer kommer att använda den kunskap som kommit fram ur WoodBuild och att de tillämpar våra beräknings­modeller istället för att »göra som man alltid gjort«. Det är viktigt att få återkoppling för att kunna utveckla och förbättra modellerna för praktisk tillämpning.

TEXT: Katarina Brandt

Läs de senaste artiklarna

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor.