Limträ tänjer gränserna för byggande

Limträ har funnits på den svenska marknaden i över 100 år och har med tiden utvecklats till ett ingenjörsmässigt material med många arkitektoniska fördelar. De näst intill obegränsade möjligheterna i design och utförande gör det till ett hett framtidsmaterial som verkligen tänjer gränserna för byggande.

HEMLIGHETEN BAKOM LIMTRÄ är lika enkel som genial. Det handlar om hållfasthetssorterade reglar och plankor som genom fingerskarvning sätts ihop till långa lameller. Dessa hyvlas, limmas, läggs ihop och pressas under högt tryck samman till balkar i önskad dimension. Resultatet blir ett naturens svar på stål och betong, men betydligt mycket starkare i förhållande till sin egenvikt. Ett material idealiskt för bärande konstruktioner av alla slag och särskilt lämpligt i byggnader med stor spännvidd.

För Arne Emilsson, konstruktör och grundare av företaget Limträteknik i Falun och Malmö, tillhör limträ vardagen. Företaget projekterar en betydande del av de större träbyggnadsprojekten i Sverige och samarbetar nära de flesta producenterna av byggnadsmaterial när det gäller utveckling och forskning. Arne känner av den uppåtgående trenden när det gäller limträanvändning och beskriver några anledningar till varför materialet används i olika typer av konstruktioner.

– Limträ har helt klart en rad sympatiska egenskaper. Många uppskattar lättheten som inte kräver någon avancerad grundläggning. Det är både formbart och formstabilt, enkelt att bearbeta och efterjustera på byggplatsen. Limträ har även brandtekniska fördelar och är både miljövänligt och klimatsmart. Dessutom kan det buffra fukt och bidra till ett behagligt inomhusklimat. Ur en arkitektonisk synvinkel är det estetiskt tilltalande, både i sig själv och i kombination med andra material.

Svenskt limträ tillverkas i enlighet med kraven i den harmoniserade standarden SS-EN 14080:2013. För att visa att limträprodukterna uppfyller kraven i SS-EN 14080:2013 ska de vara CE-märkta och ha en prestandadeklaration. I standarden framgår vilka dokument som krävs för verifiering. Element, oavsett antal lameller, tillverkas i Sverige i hållfasthetsklass GL30c eller GL30h medan klyvsågade limträbalkar får hållfasthetsklass GL28cs eller GL28hs. Bokstaven c står för combined, kombinerat limträ, h för homogeneous, homogent limträ och s för split, klyvsågat limträ.

ARKITEKTEN ANNA DAVIS är kreativ chef på Utopia Arkitekter och axlar ansvaret för att vidareutveckla kontorets arbetssätt och kreativa team. Att använda limträ som konstruktionsmaterial är för henne "fullständigt självklart" och hon konstaterar att materialet ofta vinner över stål när det gäller stora spännvidder. 

– Det är en stor fördel att limträ är så anpassningsbart. I vintras satt jag till exempel och ritade på en industribyggnad som skulle kunna hyras ut till flera olika typer av verksamheter. Där valde vi att bygga både primär- och sekundärstruktur i limträ där den sekundära senare enkelt kunde anpassas till den hyresgäst som valde att flytta in. Limträ känns också vettigt ur brandsynpunkt eftersom det brinner långsamt och får ett naturligt skydd i och med förkolningen.

Anna märker att limträbyggandet tagit fart i Sverige, men menar att vi borde kunna ta det bra mycket längre. Hon förespråkar ett närmare samarbete mellan arkitekt, konstruktör och tillverkare för att på så sätt kunna anpassa produktionen.

– Kan man kanske göra speciallimningar och hela konstruktionsknutar direkt på fabrik eller ute på byggarbetsplatsen? När det är möjligt tror jag att vi kan komma ner på smäckrare konstruktioner och slippa överdimensionering. I slutändan handlar det om att arkitekt och tillverkare måste möta varandra i någon slags ödmjukhet och se vad som är möjligt, både kostnads- och tillverkningsmässigt.

Text: Katarina Brandt

Läs de senaste artiklarna