Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor.

Hållbart och snabbt för studenter

Studentboenden i Trondheim/Stavanger, Norge av MDH/Helen & Hard

Trätak över huvudet och »tøffelavstand« till universitetet. Trä! tittar närmare på två norska studentboenden som visar vägen med KL-trä, uppmärksammad arkitektur och minskade koldioxidutsläpp.

Bostadsområdet Moholt i Trondheim är ganska typiskt för sin tid. Det planerades och byggdes på 1960-talet och präglas av trevåningshus med trappkärna i mitten och tegelfasad. I dag bor här cirka tvåtusen personer, de flesta studenter vid Trondheims universitet. Nu flyttar de första invånarna in i Moholts nya studentkvarter: 632 nya lägenheter, fördelade på fem huskroppar, samt en förskola med plats för 160 barn. Allt uppfört i KL-trä. Byggherre är Trondheims studentorganisation. Projektet inleddes med en tävling år 2013 som den norska arkitektbyrån MDH vann. Nybyggnationen ger inte bara fler bostäder, utan är central i en omdaning av hela området, berättar Minna Riska, delägare i MDH och ansvarig arkitekt för projektet:

– I Moholt fanns fina tegelhus och ett parkmässigt landskap, men utan vare sig hierarki eller centrum. Vårt projekt skapar ett nytt hjärta i den existerande studentbyn, en allmän plats med de nya bostäderna, en förskola, ett bibliotek och butikslokaler i Moholts geografiska centrum.

– Vårt projekt hade också en arkitektur som motsvarade uppdragsgivarens önskemål om rationellt genomförande och resurseffektivitet. Samtidigt kunde vi bevara den existerande bebyggelsen och dess struktur genom att vi byggde på en stor parkeringsplats mitt i området. Därmed får vi en tydlig skillnad mellan det nya och det gamla.

Närmare 6 500 ton virke kommer att gå åt till bygget av de fem niovåningshusen i Moholts nya centrum. Många hävdar att det är Europas största KL-träbygge och projektet har fått stor uppmärksamhet i norska medier.

– Och vi räknar med att det blir mer nu när vi börjar bli färdiga! 

Men Moholt är inte Norges enda nya studentområde där träet har fått en central roll. Femtio mil söderut ligger den lilla staden Haugesund. Hösten 2015 invigdes här ett flerbostadshus, insmuget på en tidigare oanvänd tomt på Sørhauggate 100 och med »tøffelavstand« till den regionala högskolan. Även huset i Haugesund är uppfört i KL-trä och här finns plats för ett nittiotal studenter i små lägenheter. I bottenplan finns ett stort öppet utrymme med fik och biograf för de boende i huset. Huset är ritat av arkitektkontoret Helen & Hard, med kontor i Stavanger och Oslo. Företaget fick upp ögonen för träets kvaliteter när de fick i uppdrag att restaurera ett antal traditionella hus i Stavangers centrum.

– Vi blev tidigt medvetna om hur smarta och enkla traditionella, träbaserade byggmetoder är, både när det gäller deras förmåga att tåla både användning och förändring över tid, men också de tektoniska kvaliteter de för med sig. När vi började förverkliga nya byggnader kändes det naturligt att fortsätta med trä som konstruktionsmaterial, också i förhållande till dess oöverträffade miljöegenskaper, säger Karen Jansen, en av de medarbetare som deltog i projektet.

Helen & Hard har prövat många olika metoder att bygga med trä, berättar Karen Jansen: allt från en paviljong med bjälkar av naturligt krumväxta stammar till prefabricerade byggelement. Liksom husen i Moholt består studentboendet på Sørhauggate helt av trä, från hisschakt till ytterfasad. Det var en förutsättning från beställaren, och huset konstruerades precis som Moholt i samarbete med Itre, ett nätverk av norska företag som arbetar för att gynna träbyggande. 

– På grund av de förhållandevis små och kompakta lägenheterna, med korta spann och rationella ursparningar till fönstren, blev det idealiskt med trä!

Husen i Moholt var däremot från början tänkta att uppföras i betong, stål och röda tegelfasader.

– Tävlingen hade inga materialförutsättningar. Vi baserade vårt förslag på det som var billigast för att få till förmånliga studentbostäder, samt att det passade in i omgivningen.

Efter tävlingen tänkte kunden om och blev inspirerad av att bygga studentbostäder i KL-trä. 

– Vi undersökte om vårt projekt var lämpligt för KL-trä och det visade det sig verkligen vara. I den fortsatta projekteringen utgick vi från det. Fördelarna med tanke på lågt koldioxidutsläpp och den rationella byggprocessen var huvudgrund till att genomföra projektet med korslimmat trä till stommen.

Ett studentboende är baserat på repetition av ett stort antal identiska bostadsmoduler. Det gjorde det möjligt att till fullo utnyttja potentialen till massproduktion av byggelement och montering på byggplatsen i takt med att elementen levererades.

– Prismässigt blev det rimligare för kunden, just för att det gick så bra att utnyttja diverse stordriftsfördelar. 

Skalan på byggprojektet i Moholt gjorde stordriftsfördelarna än mer påtagliga, påpekar Minna Riska. 

De flesta innerväggarna har lämnats med träytan synlig, vilket också det gav kostnadsfördelar, eftersom allt efterarbete med gips, spackel och målarfärg kunde rationaliseras bort.

– Som arkitekt har det varit givande att få arbeta med ett konstruktionsmaterial där man kan låta ytan stå som färdig interiör utan någon som helst bearbetning! Det går att utveckla »ärliga« byggdetaljer – detaljer som är effektiva ur ett bygghänseende men som också visar konstruktionen.

Också de boende på Sørhauggate kommer att ha träet påtagligt i sin boendemiljö, berättar Karen Jansen:

– Vi exponerar träet så mycket som möjligt. Inte minst för att det ger en visuell och taktil kvalitet.

En annan sak som förenar de båda byggprojekten är att de uppnår passivhusstandard. Just KL-trä är, enligt Minna Riska, ovanligt lämpat just för passivhus.

– Bland annat för att mötena och övergångarna mellan ute och inne blir så enkla, det uppstår inte köldbryggor på samma sätt som med stål och betong. 

– En av nackdelarna med KL-trä är däremot att det isolerar lågfrekventa ljud sämre. För att tillfredsställa de norska decibelkraven mellan olika funktioner och boenheter har vi använt isolering i form av gips eller plywood på några ställen. I princip skulle man bara kunna öka tjockleken på KL-träet, men det är inte kostnadsmässigt försvarbart. 

KL-träet till de fem huskropparna i Moholt tillverkades i Österrike. Skälet till det är att det helt enkelt inte finns någon produktionslinje i Norge i dagsläget som klarar de enorma volymerna. Trots transporterna uppskattar byggföretaget Veidekke att koldioxidutstläppen minskat med 70 procent jämfört med om husen byggts i betong. Fasadernas vertikala, överlappande brädor består dock av norsktillverkad Kebony – miljövänligt modifierad furu. Impregneringen ger träet en mörkt brun färgton. Även huset på Sørhauggate visar fram en fasad av stående brädor mot gatan – men den här gången smal furupanel som behandlats med Royalimpregnering, en teknik som utvecklats av Moelven och som enligt uppgift hindrar träet från att gråna i mellan fem och sju år.

– I Norge är man väldigt intresserad av träarkitektur nuförtiden, säger Minna Riska. 

– Jag tror det har att göra både med att det har en plats i vår byggnadstradition samt att man ser möjligheter till internationell marknadsföring i det. Men för inspiration tittar vi på Schweiz eller Österrike, där har man kommit mycket längre med arkitektur med massiva träelement!

Text Mårten Janson  

Läs de senaste artiklarna