Från branschtidning till arkitekturmagasin

Tidningen trä 30 år av Svenskt Trä

Branschtidningen Trä fyller 30 år. Per Bergkvist, projektledare för tidningen 1992–2007, och Hanne Weiss Lindencrona, deltagare i tidningens redaktionsråd 2004–2016, har bläddrat i alla 109 utgåvor för att undersöka vad tidningen har haft för betydelse för utvecklingen av träbyggandet i Sverige.

I juni 1986 lanseras Träinformations första nummer. Genom att marknadsföra och informera ska den medverka till att öka användningen av trä i byggandet. Efter sju år görs det, främst av ekonomiska skäl, ett ettårigt uppehåll i tidningsutgivningen. Året därpå, 1994, uppgraderas Träinformation i stort sett i alla avseenden.

Det visade sig vara ett taktiskt bra beslut att just då växla upp tidskriften. Med EU-inträdet 1995 följde en för träbyggandet i Sverige viktig normanpassning: alla byggregler skulle utformas som funktionskrav i stället för som krav på teknisk lösning. Byggnormerna blev därmed materialneutrala och det blev möjligt att bygga exempelvis bostadshus av trä som var högre än de två våningar som reglerna varit begränsade till. 

Detta öppnade för att öka träanvändningen i bostads­byggandet. Men det skulle självklart ske utan att man tullade på exempelvis brandsäkerhet, stomstabilitet och andra viktiga faktorer. I mitten av 1990-talet påbörjades också en drygt tio år lång period av statliga initiativ och satsningar på träbyggnadsområdet, på träforskning, träbyggande och utveckling av träprodukter. Det bildades kommittéer, referensgrupper och olika samarbetsprojekt mellan trä- och byggbranschen, myndigheter och organisationer. Under några år i mitten av 2000-talet lyftes träbyggnadsfrågorna till och med in i regeringskansliet.

Under denna period tog tidningen ännu ett steg för att öka sin relevans i byggbranschen. Ett redaktionsråd med företrädare för byggbranschen ersatte det tidigare. Layouten blev mer genomtänkt. Framför allt uppgraderades bildmaterialet. Perioden blev en intensiv fas i »det nya träbyggandets« historia. Det är nog ingen överdrift att påstå att Trähus 2001 på bomässan Bo01 i Västra hamnen i Malmö blev ett trendbrott i svenskt träbyggande. 

Svenskt Trä förberedde sitt deltagande på mässan genom att utlysa en arkitekttävling. Tävlingen, som lockade 132 team från hela Europa, vanns av de två unga danska arkitekterna Kim Dalgaard och Tue Traerup Madsen. Tidningen skrev i flera nummer om många olika aspekter av Trähus 2001, ett helt nummer utgjorde utställningskatalog. Planeringen och byggandet av Trähus 2001 gav också insikt om en rad svårigheter som behövde bemästras för ett ökat träbyggande. 

Utveckling av material, metoder och processer

Prefabriceringsgraden i Trähus 2001 var låg. Att visa att och hur en industrialiserad process skulle öka träbyggandets konkurrenskraft blev därför ett viktigt tema i tidningen. Nära kopplat till detta finner vi frågor om produkt- och materialutveckling, bland annat som resultat av det intensifierade FoU-arbetet från mitten av 1990-talet. Även om utvecklingen kanske gått trögare än man kunde förvänta sig finns det nu flera företag som industrialiserat sitt träbyggande.

Trä i stadsmiljön 

Städer i trä är en fråga som visade sig möta starkt motstånd. Kanske levde den gamla skräcken för stadsbränder kvar, kanske såg man att de traditionella trähusen inte passade i en modern stadsmiljö. Som motargument kunde tidningen där lyfta fram Universeum i Göteborg, som också fick Träpriset år 2004, liksom flera artiklar om trästäder. I dag ser vi många och intressanta exempel på hur man kan utforma byggnader i trä som fungerar utmärkt i staden. 

Stora träkonstruktioner

Universeum kan också ses som ett exempel på ett annat område där vi saknade moderna exempel som inspiration, nämligen stora byggnader med trästomme. Nu fanns de lagliga möjligheterna, men var fanns idéerna och var fanns utförarna? Med Universeum öppnades ögonen och möjlig­heterna för publika flervåningshus med fler än två–tre våningar. Här blir det tydligt att en viktig förutsättning är ett ökat samarbete mellan arkitekter och konstruktörer, också det ett mångårigt direkt eller indirekt tema i tidningen. Även här har utvecklingen gått framåt de senaste åren. 

Trä i samverkan 

Inom träbranschen drevs ofta tesen att ett trähus ska vara ett hus där i stort sett allt är av trä, att mest trä vinner. Problemet visade sig särskilt tydligt i stora byggnader, där en begåvad användning av exempelvis stål eller betong i konstruktionerna har kunnat medverka till en smäckrare och mer elegant arkitektur. Med den ansatsen skulle säkert fler arkitekter välja trä och träanvändningen alltså totalt sett öka. Under 2011 handlade de fyra numren därför hur materialet trä möter betong, stål, glas samt kompositer. 

En ny träarkitektur

Slutligen en viktig erfarenhet. Vinnarna av arkitekttävlingen Trähus 2001 var från ett land utan egentlig träbyggnadstradition, och många av de svenska förslagen var material- och formmässigt nära knutna till den svenska träbyggnadstraditionen. Ett viktigt inslag i tidningen framöver blev därför att visa på träarkitektur från andra länder för att på detta sätt inspirera byggsektorn till att tänka nytt på träbyggnadsområdet. Där kan man kanske påstå att vi har hunnit en bit på väg – mångfalden i träarkitekturen har onekligen ökat. 

Vi har nu lyft fram fem strategiska teman som löpt genom tidningen den senaste 30-årsperioden. Vid sidan om detta har tidningen varit en ovärderlig källa till kunskap inom träbyggnadsområdet, om fukt, fasader, beständighet, fasadmaterial, färger, traditionell träbyggnadsteknik, inredning, renovering, påbyggnad, akustik, miljöfrågor och hållbarhet. 

En intressant notering är att tidningen sedan början av 2010-talet alltmer har riktat sig till arkitekter och konstruktörer. Sedan 2012 års tredje nummer har tidningens underrubrik varit En tidning om inspirerande arkitektur, en ändring som väl speglar tidsandan. Numren är nu mindre tematiska än tidigare. De internationella utblickarna är fler och mer spektakulära, bilderna större och mer suggestiva. Möjligen har teknikinformationen därmed krympts, men den informationen kan å andra sidan sökas i till exempel den digitala Träguiden från Svenskt Trä och på andra sidor på nätet.

Och svaret på den fråga vi inledningsvis ställde oss? Vi inser att tidningen inte funnits i ett vakuum utan levt i ett flöde av närings- och branschpolitik, teknikutveckling och internationella arkitekturtrender och i samspel med ett stort antal inhemska och internationella aktörer inom trä- och byggbranschen. 

Trots detta, och trots att vi kanske delvis talat i egen sak, vågar vi påstå att tidningen under sin 30-åriga livstid haft en ovärderlig betydelse för träbyggnadsutvecklingen i Sverige. 

Text  Hanne Weiss Lindencrona

Läs de senaste artiklarna

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor.