»Har man en idé är det viktigt att följa med ner i detaljerna«

Trä möter Jan Larsson

Trots 36 år på White Arkitekter stortrivs Jan Larsson fortfarande på jobbet. Han brinner för mötet med kunden och att hitta de optimala lösningarna på varje projekt. Att trä har fått kliva upp överst på materiallistan är bara en extra bonus.

Du jobbar mycket med trä?

– Det är så vi säger på White. Ska vi bygga något ska vi alltid föreslå trä. I tävlingen för fjärde Gothiatornet föreslog vi trä, vi var det enda bidraget. Ska vi vara efterkloka kanske vi skulle ha föreslagit något annat. Det var kanske lite väl vågat.

Är klimatfördelarna den enda anledningen att bygga med trä?

– Om vi ser på den stora bilden så är det koldioxidmängden. Ska vi klara målen i byggbranschen måste vi gå över och jobba mer i trä. Sedan är det ett nationellt intresse också, vi är en tränation. Det ska vi använda. Det behöver inte synas att det är trä, men det kommer bli mer och mer i trä. Det kommer att gå fort nu.

Du säger att du gillar trä, vad är det du uppskattar?

– Jag tror att vi som bor i det norra bältet, vi är uppfostrade med trä, det sitter i våra gener. Ska vi bygga något går vi ut i skogen och hugger ner ett träd. Den känslan finns hos oss. Det är ett material vi känner oss bekanta med. Det är ett vackert material, ett formbart material. Det är därför det går så fort att lägga om till trä.

Kan det bli för mycket trä?

– Ja det kan det, jag tror att många är rädda för att det ska bli en fjällstuga. Det får man passa sig för. Man biter sig i svansen om man säger att allt ska vara i trä. Man ska använda det material som är bäst för att lösa uppgiften. Hybriden kommer, det är bara att se till att det blir så mycket trä som möjligt.

Vad är du mest stolt över?

– Jag tror det roligaste hittills är Frostaliden. Vi blev uppringda av en kund som var miljömedveten och som köpt en tomt i Skövde. Kommunen krävde att de ville att det skulle vara stommar av trä. Han kom och frågade om vi var bra på trä. Vi satt och diskuterade hur man kan tänka. 

– Många vill gömma en trästomme, men tänk om människor börjar bli medvetna. Tänk om man kan få ut lite mer om man gör en sund bostad. Så vi kom överens om att vi visar så mycket trä som möjligt. Lägenheterna sålde slut direkt. Det fanns två tomter till, de byggdes med dold trä­stomme, men de sålde inte lika bra. 

Hur tänkte ni med sprinklingen av Frostaliden?

– Om man är runt i USA är bostadssprinkling en försäkringsfråga, det är positivt. Om vi skulle brandimpregnera och klä in allt som behövde kläs in så var det lika kostnadseffektivt att sprinkla i stället, och vi kunde då jobba med det vi trodde skulle ge ett högre försäljningspris. Vi kunde jobba med helt obehandlade cederspån och synligt trä i lägenheterna i den omfattning vi ville. Vi satte gips i taket för att inte få en bastukänsla.

Trä i all ära, vad mer för projekt har ni för klimatet?

– Hållbarhet är en del av Whites DNA, vi anser att det är genom arkitekturen som vi kan driva omställningen till ett hållbart samhälle. Vi har en hel avdelning som jobbar med att se hur vi kan bygga mer hållbart. Exempelvis fokuserar vi mycket på frågor kring återbruk av material och självklart energiberäkningar. 

– Kan man bygga in solceller i material? Tegelpannor kommer starkt men jag är personligen lite tveksam till det. Tegelpannor håller i kanske 50 år, men hur länge håller solcellerna? Ska man byta ett tak bara för att solcellerna är slut? Men det handlar också om husformen och hur du lägger huset i terrängen. Vinden påverkar, liksom hur du sätter fönster samt hur de ser ut.

Vad är det roligaste i ditt jobb?

– Oavsett vad man ritar, man skapar miljöer för människor att leva och bo i. Man formar rum. Något som passar den man pratar med. Man kan påverka. Om du trivs där du kommer att bo, då har jag gjort en god gärning. 

Besöker du äldre hus du ritat?

– Jag försöker hålla kontakten med dem jag har ritat för. Jag försöker prata med dem. Ibland får man negativ kritik, men då får man väl vara ödmjuk och ta åt sig av det och försöka förstå. Sedan är vi olika, vi upplever saker på olika sätt. Vi ritar inte bara för oss, utan för alla.

Du jobbar även som adjungerad professor vid Chalmers, vad är din uppgift där?

– Ibland blir jag lite less på att bara rita hus. Så det är roligt att göra något annat. Och så är det väldigt roligt att träffa studenter. De är väldigt pigga i huvudet. Kan man hjälpa dem med deras idéer så de kommer ännu längre är det väldigt roligt. Sen är det forskning också, då får jag loss tid som kan vara svår att hitta. Jag får träffa folk och träforskare och snacka med dem som jag annars kanske inte skulle haft kontakt med.

Sitter du fortfarande och ritar detaljer?

– Ja, det har jag bestämt mig för att göra. Jag vet att många i min ålder inte gör det, men en ritning i varje projekt får de avsätta till mig. Det får gärna vara detaljritningar. Det tar lite längre tid, men jag vill ändå vara med. Har man en idé med ett hus är det viktigt att följa med ner i detaljerna.

Vad är du involverad i just nu?

– Jag jobbar med Årstafältet i Stockholm, 300 lägenheter i trä. Det är två olika byggsystem, Lindbäcks med sitt modulsystem och Nordfeldt/Stora Enso med sitt kl-träsystem. Vi får se om det blir i olika hus eller om systemens olika styrkor går att kombinera. Det finns dock lite rädsla för det. Men där har jag min Chalmersroll, jag kan bjuda in dem och agera opartiskt och föra ett annat sorts samtal. Man rör sig lite friare när man inte behöver ta hänsyn till olika kopplingar. 

– Sedan vann vi Västerport i Varberg, och där har vi fått en lott där vi jobbar med volymmoduler i KL-trä. Det kan dessutom bli ett forskningsprojekt tillsammans med Bartlett i London. Vår beställare Tornet måste godkänna det så klart. Och sedan håller jag på med en villa i kl-trä. Det är skoj!

Text David Valldeby

Personligheter som trä har mött

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.