Den hållbara svenska skogen

Skogen räcker till och blir över

Den svenska skogen ska räcka till mycket, och till många. Trots att den utgör mindre än en procent av jordens skogsyta, gör den Sverige till världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Sveriges totala landareal är 40,8 miljoner hektar. Den svenska skogen består av 22,5 miljoner hektar produktiv skogsmark. Tillväxten är större än avverkningen och har så varit under hela 1900-talet. Årligen avverkas cirka 90 miljoner skogskubikmeter, mn m3sk, av tillväxten som är cirka 120 mn m3sk. Se tabell 4 för förklaring av förkortningar. Med andra ord ökar mängden skog i Sverige kontinuerligt för varje år och det totala virkesförrådet uppgår till över 3 miljarder skogskubikmeter, md m3sk. På mindre än hundra år har Sveriges skogstillgångar fördubblats.

AVT-fig02-SE.jpg

Figur 2  Världens ledande exportörer 2018
Massa, papper och sågade trävaror, räknat i ton.
Källa: Skogsindustrierna, CEPI, FAO.

 

AVT-fig03-SE.jpg

Figur 3  Det svenska virkesförrådets utveckling 
Källa: Skogsindustrierna, Riksskogstaxeringen, SLU.

 

 

AVT-fig04-SE.jpg
Figur 4  Tillväxten i Sverige är större än avverkningen
Tillväxt och avverkning på all mark, merparten av förrådsuppbyggnaden sker på mark undantagen från skogsbruk. Källa: Skogsindustrierna, Riksskogstaxeringen, SLU.

 

Så här ser den svenska skogen ut

Närmare 70 procent av Sveriges yta (landareal) täcks av skog och skogsmarkens sammanlagda areal har varit stabil över lång tid. Hela 83 procent av den svenska skogsmarken täcks av barrskog, blandskog till 12 procent och ren lövskog till 5 procent. Virkesvolymen utgörs av gran till 40 procent, därefter kommer tall med 39 procent följt av björk med 13 procent och övriga lövträdslag med 8 procent, se figur 5. Fördelningen av trädslag är inte densamma i hela landet. Tallen klarar torra och magra marker jämfört med gran som producerar bättre på friska, fuktiga och bördigare marker. Ju närmare man kommer medelgoda marker desto större blir blandningen av olika trädslag. Björk, asp och al finns i hela landet, medan de ädla lövträden, till exempel ek, bok, alm och ask, endast växer söder om Dalälven.

Det här använder vi skogen till

I stort sett all skog i Sverige kan definieras som kulturskog, det vill säga skog som brukas och sköts. Det är endast i de nordligaste fjällområdena som det finns så kallade urskogsliknande områden, det vill säga områden som inte påverkats av odling eller skogsvårdande åtgärder. Dessa kallas naturskogar.

Av den skog som avverkas i Sverige går ungefär 47 procent till sågverken i form av sågtimmer, 45 procent till massaindustrin i form av massaved och 8 procent blir brännved, stolpar med mera. Skogsråvara återfinns även i en mängd produkter som man vanligtvis inte förknippar med trä, som till exempel livsmedelsförpackningar, kläder, kosmetika och läkemedel. Inom forskningen pågår just nu en rad spännande projekt med skogsråvara. Marknadens efterfrågan driver utvecklingen vilket gör att listan över nya högteknologiska material, produkter och tillämpningar med skogsråvara som bas växer i snabb takt.

Tabell 1  Föryngringsmetoder, procent av arealen

Föryngringsmetod

Hela Sverige

(%)

Götaland

(%)

Svealand

(%)

Södra Norrland

(%)

Norra Norrland

(%)

Plantering

82

84

84

84

77

Naturlig föryngring (fröträd)

11

12

11

11

12

Sådd

4

0

2

3

9

Ingen åtgärd

3

4

3

2

2

Källa: Skogsstyrelsens återväxtuppföljning (tidigare Polytax P5/7). Inventeringar utförda 2014/2015 – 2016/2017.

En välskött skog ger en bra råvara

Att ta hand om skogen på ett bra sätt är viktigt och i det sammanhanget spelar föryngringen av våra skogar en stor roll.

Skog kan föryngras på flera sätt. De vanligaste metoderna är plantering, naturlig föryngring och sådd. Plantering fungerar på nästan alla marker. Det är den vanligaste föryngringsmetoden som också ger den snabbaste återbeskogningen. Naturlig föryngring kallas även för självföryngring och bygger på insådd av frön från det gamla beståndets träd. För en del trädslag kan självföryngring också bygga på rot- eller stubbskott. Det krävs stor kunskap av utövaren och ofta även markberedning för att lyckas med naturlig föryngring.

Tabell 2 och 3 visar hur en enskild skogsägares mål och framtidssyn kan påverka skötseln av en tallskog på medelgod mark i Mellansverige. Tiden är något kortare i södra delen av landet, 60 – 80 år, och upp emot det dubbla i den nordligaste delen, upp till 150 år. Kvaliteten hos virket kan påverkas genom val av föryngringsmetod och genom skötselåtgärder som röjning och gallring. I glesa bestånd blir grenarna grövre än i täta bestånd. Ett skogsbestånd är ett område med skog med liknande ålder och sammansättning. Området sköts och avverkas som en egen enhet.

Skogens tillväxt mäts i bonitet som beskriver skogsmarks bördighet, eller markens naturliga virkesproducerande förmåga per hektar, 10 000 kvadratmeter, och år. Boniteten avgörs i huvudsak av områdets jordmån, klimat, fuktighetsförhållanden och exponering. Boniteten uttrycks i skogskubikmeter, m3sk, per hektar och år och varierar i Sverige mellan 2 – 3 m3sk/hektar och år i Norrlands inland, 5 m3sk/hektar och år i Gästrikland och 11 m3sk/hektar och år i Skåne. Boniteten kan variera kraftigt inom samma område och dessa siffror är medelvärden. Att boniteten är högre i södra Sverige beror främst på produktivare marker och att växtsäsongen är längre med ett mildare klimat.

 

Tabell 2 Plantskogsbruk, tallskog, Mellansverige

Skogliga åtgärder År
Kalavverkning 0
Markberedning 2
Plantering  3
Lövslyröjning  5
Röjning  10
Gallring 30
Gallring 50
Slutavverkning 80

 

Tabell 3 Naturlig föryngring, tallskog, Mellansverige

Skogliga åtgärder År
Avverkning där 400 stammar per hektar lämnas 0
Avverkning där 150 stammar per hektar lämnas 10
Avverkning av resterande skärmträd och försiktig plantröjning  20
Röjningsgallring  30
Gallring  50
Gallring 70
Slutavverkning 110

 

Hållbart skogsbruk

Svenskt skogsbruk är långsiktigt hållbart med den innebörd som definierades vid miljökonferensen som hölls i Rio de Janeiro, Brasilien, 1992. De tre dimensionerna ekonomisk, social och biologisk uthållighet utgör grunderna för ett så kallat hållbart brukande. När det gäller ekonomisk och social uthållighet har svenskt skogsbruk länge varit ledande.

Med ekonomisk uthållighet menar man säkerställandet av en långsiktig virkesproduktion och att den genererar tillräckligt stora överskott för att skogsbruket och skogsskötseln ska kunna hållas igång.

Under begreppet social uthållighet hamnar frågor som gäller ursprungsbefolkningar, arbetsrätt, rekreationsfrågor och möjligheten för samhällen, på både lokal och nationell nivå, att långsiktigt kunna leva på sitt skogsbruk.

När man talar om biologisk uthållighet gäller det att säkerställa markens långsiktiga produktionsförmåga, att vidmakthålla de naturliga ekologiska processerna samt att bevara den biologiska mångfalden.

Tabell 4  Omvandlingstabell

Från

Till

 

m3sk

m3f

m3t

m3to

 

 

pb

ub

 

 

m3sk

1,0

0,95

0,84

1,49

0,68

m3f pb

1,5

1,0

0,88

1,56

0,71

m3f ub

1,2

1,14

1,0

1,78

0,81

m3t ob (obarkat)

0,67

0,64

0,56

1,0

0,46

m3to ub

1,46

1,4

1,23

2,19

1,0

m3sk = skogskubikmeter och avser hela stamvolymen ovanför stubbskäret inklusive bark.
m3f pb = kubikmeter fast mått på bark.
m3f ub = kubikmeter fast mått under bark.
m3t ob = kubikmeter travat mått (obarkat).
m3to ub = kubikmeter av volymen av en cylinder räknat på toppänden gånger stockens längd.
Se även Ordlista.

Exempel:
Om du har till exempel 150 m3sk och vill omvandla det till m3f pb, så letar du upp m3sk i vänstra kolumnen.
Gå därefter in i tabellen till kolumnen under m3f pb. Där står talet 0,95. 150 ska alltså multipliceras med 0,95 och resultatet blir 142,5 m3f pb.
Omvandlingssiffrorna kan variera något men det här är genomsnittstal som i regel stämmer ganska bra.

 

Miljömärkning i skogsbruket

Sverige har ett uthålligt skogsbruk med en lagstiftning som balanserar produktions- och miljömål. Avverkad skog måste förnyas genom antingen plantering, så kallat plantskogsbruk, eller att man lämnar träd som naturligt fröar av sig till nya plantor, så kallad naturlig föryngring. Utöver skogslagstiftningen finns även frivilliga internationella skogscertifieringssystem där ett uthålligt skogsbruk verifieras genom en så kallad tredjepartscertifiering. I Sverige är de två förekommande systemen FSC och PEFC.

FSC PEPC.jpg

FSC-certifieringarna utfärdas av Forest Stewardship Council, som är en internationell medlemsorganisation. Bland medlemmarna finns stora organisationer som Världsnaturfonden, WWF, och Greenpeace. FSC verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. PEFC står för Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes, som är en internationell, ideell organisation. Svenska PEFC:s skogsstandard syftar till att utveckla en ekonomiskt uthållig och värdefull skogsproduktion, biologisk mångfald samtidigt som kulturmiljö och sociala och estetiska värden värnas.

Nära 70 procent av den produktiva svenska skogsmarken är certifierad enligt dessa standarder, se Figur 8. För att säkerställa att man inte använder virke från illegalt avverkad skog har man inom EU röstat fram en lag mot detta, EUTR, European Timber regulation, den så kallade timmerförordningen.

 

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.