När Jørgen Tycho och hans kollegor på Oslotre fick uppdraget att rita Höegh Eiendoms och AF-Gruppens nya cirkulära kontorsbyggnad av trä – det som nu blivit Rädda Barnens huvudkontor i Norge – jublade de. Uppdraget var att skapa en innovativ, gränsöverskridande träbyggnad som var demonterbar, ekonomiskt genomförbar och en förebild när det gäller cirkulär ekonomi.
– Det här var ett uppdrag som vi drömt om länge. Vi hade redan gjort mindre träbyggnader med viss grad av demonterbarhet, men aldrig i den här skalan, berättar Jørgen Tycho.
Han och hans kollegor satte genast i gång med att rita lösningar som skulle ge så rena material som möjligt för att byggnaden enkelt skulle kunna demonteras och återbrukas. Till att börja med innebar det att stålförband, lim och silikon ersattes med träförband och med principen att utnyttja tyngdkraften och bygga i lager på lager.
I branschen möttes de dock av stor skepsis.
– Man sa att byggnaden kommer att trilla ihop, att det blir för dyrt och så vidare. Vi fick nog höra alla möjliga versioner av »det går inte«. Så vi började göra mockups och prototyper i vår verkstad med hjälp av våra egna erfarna snickare. Eftersom det var under pandemin och alla möten skedde digitalt filmade vi allt och skickade sedan till projekteringsgrupper och leverantörer. Till slut lyckades vi få med alla på banan, berättar Jørgen Tycho.
Limträ och KL-trä i reslutatet
Resultatet har blivit en konstruktion med pelar-balklösning, där balkarna trätts på pelarna och fästs med dymlingar av bok.
– Bokdymlingarna har torkats ner till 6 procents träfuktighet och bankats in i limträet som håller 12 procents fuktighet. Det gör att dymlingarna suger åt sig fuktighet från limträet och låser fast. Allt bygger på gamla tekniker från förr som vi nu har industrialiserat, säger Jørgen Tycho.
I den bärande konstruktionen ingår också prefabricerade tak- och väggelement av KL-trä, som kopplats ihop med hjälp av fjärilsdymlingar i trä. Infästningarna är en del av ett system som tagits fram för att förenkla framtida demontering.
– Prefabelementen består av rena fabriksformat på 3 x 15 meter som ger väldigt lite svinn, samtidigt som de är effektiva ur transportsynpunkt. Allt som allt blir det ett mycket effektivt sätt att bygga på. Hela träkonstruktionen tog bara 4,5 veckor att färdigställa, vilket var ungefär dubbelt så fort som vi hade uppskattat. Och fasadkassetterna tog bara två dagar att hänga på. Efter bara sex månader var hela konstruktionen ovan jord på plats, berättar Jørgen Tycho.
Olika träslag för olika ändamål
Konstruktionen och ytskikten i byggnaden består av flera olika träslag och andra naturmaterial. Den bärande konstruktionen av limträ och KL-trä är gjord av gran, med infästningar i bok. Innerväggarna är klädda i askfaner och björkfaner, med akustiska inlägg i gran som till stor del är återbrukade. Fasaden är klädd med spån av kärnfuru, och fönsterramarna är gjorda av acetylerat trä. Utöver trapphuset som är brand impregnerat så är alla andra ytskikt i byggnaden obehandlade.
– Isoleringen består av träfiber och ull. Och på golvet har vi lagt en akustisk matta av gethår som är hundra procent biologiskt och hygroskopiskt material precis som trä. Det innebär att den kan vara med och påverka luftfuktigheten i rummet, vilket ger ett bättre inomhusklimat, säger Jørgen Tycho.
Bortsett från den utvändiga brandtrappan, som behövde vara i stål av brandtekniska skäl, så innehåller byggnaden varken stål eller betong ovan mark.
– Nu har vi planterat gröna växter kring brandtrappan. På sikt kommer den att bli helt inklädd och upplevas som en grön vägg, berättar Jørgen Tycho.
Ett annat av byggnadens många gröna inslag är takterrassen med växter och biotoptaket där insekter kan pollinera.
– Tanken var att vi skulle ersätta det fotavtryck med jord som vi tagit bort och flytta upp det till taket. På så sätt stjäl vi inget från naturen, utan flyttar bara på det. Även invändigt finns gott om planteringar och gröna växter. Det finns mycket forskning som visar att livskvaliteten ökar när man omger sig med naturmaterial som trä och gröna växter. Bland annat kan man se effekter som att stressnivån sjunker, sjukfrånvaron minskar och att koncentration och fokus ökar, säger Jørgen Tycho.
Han påpekar att även arbetsmiljön under själva byggnationen gynnas av att man bygger av trä – och att det är positivt för omgivningen.
– Att jobba med trä är mycket tystare och går dessutom fortare. Vi har inte upplevt att det varit några grannar som klagat överhuvudtaget. För dem som arbetar med byggnationen blir arbetet inte lika fysiskt tungt och bullrigt, det är inte samma fuktighet och luktar dessutom gott. Det har gjort att vi knappt haft någon sjukfrånvaro alls, säger Jørgen Tycho.
I mitten av december 2022 var det dags för Rädda Barnen att flytta in som första och enda hyresgäst i byggnaden.
– Vi är otroligt nöjda. I och med att vi signerade kontraktet sex veckor innan byggprocessen startade har vi kunnat följa processen väldigt nära och fått ta del av allt det som är unikt och innovativt med byggnaden, säger Linn Huse-Amundsen, chef för avdelningen Människor och teknik hos Rädda Barnen i Norge.
Trä är århundrates byggmaterial
Den nya byggnaden ligger i expansiva Hasle i utkanten av centrala Oslo. Det är ett gammalt industriområde som nu håller på att utvecklas till en levande stadsdel med bostäder, kontor och andra verksamheter där fler än 60 000 människor ska kunna bo och arbeta. Byggnadens närmaste granne är norska Vinmonopolets tidigare produktionsanläggning, »Vinslottet«, en typisk modernistisk byggnad med öppet första våningsplan på bjälkar i betong och tegelstensfasad.
– Vår vision var att rita en byggnad som kunde harmoniera med och underordna sig den här byggnaden som redan fanns. Samtidigt ville vi översätta till det här århundradets byggmaterial som vi menar är trä. Därför har vi klätt fasaden med träspån med inspiration från äldre norsk träarkitektur, som i stavkyrkorna. På så vis knyter vi an till Vinslottets fasad med tegelstenar, men med helt olika byggmaterial. Och precis som Vinslottet har vi designat byggnaden med ett öppet första våningsplan och en tätare kropp när man kommer högre upp, säger Jørgen Tycho.
Interiört har ambitionen varit att skapa en byggnad med mycket ljus, en tät vertikal kärna och öppen flexibel planlösning i alla våningsplan.
– Alla tekniska installationer är dragna på ett sådant sätt att vi kan jobba väldigt flexibelt med dem. Dels har vi en flexibel teknisk korridor i mitten av byggnaden, dels använder vi oss av ett datagolv med hålrum under så att vi enkelt kan ändra allt när vi vill. Och innerväggarna består av askfanersplattor, fästa med bokplugg som skjutits in med spikpistol och som enkelt kan lossas, berättar Jørgen Tycho.
För att alla ingående material i huset på sikt ska kunna återbrukas har man gjort en demonteringsmanual. I och med att man kunnat hålla dem så obehandlade som möjligt och rena från lim räknar Jørgen Tycho med att andrahandsvärdet kommer att vara ganska högt.
– BIM-modellen vi använder fungerar som materialbibliotek, där all information finns samlad, berättar han.
Utöver möjligheten att återbruka materialet på sikt så består byggnaden redan nu av flera återbrukade komponenter och material. Alla akustiska element, toaletter och ventilationsaggregat är till exempel återbrukade.
– Rädda Barnen har fortsatt på samma spår och skickade sina gamla möbler på möbelspa för att kunna uppgradera dem och använda dem igen, berättar Jørgen Tycho.
Men när de båda ägarna, fastighetsbolagen Höegh Eiendom och AF Eiendom, började planera för byggnaden fanns ännu ingen hyresgäst med i bilden. Fokus låg på att skapa en byggnad med hög hållbarhetsprofil.
– Hållbarhet är inte bara en del av vår strategi, utan det är själva strategin. I en bransch som står för 40 procent av klimatutsläppen menar vi att vi måste ta vårt ansvar. Sedan länge har vi jobbat med att minimera klimatutsläpp och energianvändning i driften av våra fastigheter. Hasletre blev en fin möjlighet att bygga kunskap kring hur vi kan utveckla lågutsläppsfastigheter också under själva tillverkningsprocessen, säger Cato Dehli Lauritzen, ansvarig för affärsområde Oslo hos Höegh Eiendom.
Målet var att minska koldioxidutsläppen med minst 50 procent i förhållande till befintliga byggkrav.
– Att välja trä blev naturligt både på grund av förnybarheten, de låga klimatutsläppen och möjligheterna att få till ett cirkulärt kretslopp. Idén att göra en byggnad med material som går att demontera och återbruka väcktes på ett tidigt stadium. Så allt det hade vi med oss redan innan vi valde arkitekt och entreprenör, berättar Cato Dehli Lauritzen.
Utöver klimatfördelarna var han också övertygad om att det skulle vara konkurrenskraftigt att bygga på det viset.
Ser ett växande intresse
– Planeringstiden blir lite längre, men byggfasen går väldigt fort eftersom man kan sätta ihop allt som en byggsats. Därför blir det ett ganska kostnadseffektivt sätt att bygga på. Och det finns definitivt ett intresse. Vi märker att hållbarhetsaspekter har gått från att vara en önskan till att bli ett krav hos hyresgästerna, säger Cato Dehli Lauritzen.
Jørgen Tycho håller med.
– Vi håller på med ett annat bygge just nu, baserat på det vi lärt oss här, där entreprenören räknar med att det kommer att gå tre gånger så fort jämfört med stål och betong. Och träbyggnader har blivit oerhört populära. Det vi ser är att i princip alla träbyggnader hyrs ut redan innan de är färdiga och att de som flyttar in är jättenöjda. Arbetsmiljön är god, sjukfrånvaron låg och man är ofta väldigt stolt över sin träbyggnad.
Så är också fallet för Rädda Barnen. Inför att deras tidigare lokaler i ett kontorshus i centrala Oslo skulle totalrenoveras och de behövde flytta gjorde de en grundlig undersökning bland sina medarbetare. Vad önskade man av sina lokaler och var bodde de flesta?
– Det vi kom fram till var att kontoret skulle vara aktivitetsbaserat, långsiktigt hållbart, ligga i centrala eller östra delen av Oslo och gärna på bottenplan så att vi enkelt skulle kunna ta emot våra volontärer och bjuda in till olika aktiviteter. Vi är så nöjda med vårt nya kontor och hade nog aldrig trott att vi skulle kunna få ett helt hus för oss själva. Det känns jättebra att det är en klimatvänlig byggnad och att vi kunnat fortsätta på det spåret även interiört. Runt 60 procent är återbruk från våra gamla lokaler, medan resten är återbrukat från andra håll eller köpt från showroom och liknande. Och träet skapar en värme och vänlig atmosfär som gör att både besökare och vi själva känner oss så välkomna här, säger Linn Huse-Amundsen.