Den Norske Turistförening, DNT, driver cirka 550 turiststugor, eller hytter som man säger i Norge, över hela landet. Tungestølen ägs av DNT:s lokala underförening Luster Turlag. Det är en bemannad fjällstation som är öppen mellan juni och oktober. Stationen ligger längst in i en dalgång några kilometer från bygden Veitastrond i Luster kommun på Vestlandet och har bilväg ända fram. Alldeles ovanför brer den mäktiga Jostedalsglaciären ut sig. Med sina 487 kvadratkilometer och upp till 600 meter tjocka is är det den största glaciären på det europeiska fastlandet. Omgärdad av ett dramatiskt bergslandskap är Tungestølen den perfekta utgångspunkten för erfarna vandrare som vågar sig ut på glaciären, men också för barnfamiljer som vill göra kortare och inte lika äventyrliga vandringar i omgivningarna.
Tungestølen har en lång historia med en verksamhet som varit i gång ända sedan 1910. Till en början fungerade fjällstationen som en träffpunkt för äventyrare och var ett nav för olika glaciärexpeditioner. Historien fick dock ett abrupt slut när orkanen Dagmar julen 2011 drog fram över fjällvärlden och förvandlade Tungestølen till pinnved. DNT i samarbete med Luster Turlag och bygden Veitastrond tog snabbt initiativet till att bygga upp Tungestølen på nytt. En arkitekttävling utlystes, till vilken 67 nationella och internationella arkitektkontor anmälde sig. Av dessa valdes tre kontor ut för att tävla om uppdraget där norska Snøhetta vann med förslaget »Virveltre«. Nya Tungestølen invigdes i september 2019, men fortfarande återstår några byggnader innan projektet är helt färdigställt.
– När vi började skissa på nya Tungestølen funderade vi mycket på hur vi kunde bjuda in naturen. DNT:s stugor ligger alltid på oerhört vackra platser, men många av dem är byggda på ett sätt som stänger naturen ute. Här ville vi skapa något nytt, anpassat för vår tid med hjälp av ny teknik som inte fanns när de gamla stugorna byggdes, säger Anne Cecilie Haug, senior arkitekt på Snøhetta.
Byggandet av turiststugor i Norge har en lång tradition där man alltid har lagt stor vikt både vid platsen och dess klimat. Stugorna är i huvudsak uppförda enligt väl beprövade koncept, där många av dem har en traditionell utformning. För de stugor som nu byggs läggs stor vikt vid innovativ arkitektur, och antalet moderna arkitektritade turiststugor har exploderat. I arkitekttävlingen som utlystes för nya Tungestølen ville DNT statuera exempel för hur gränser kan förflyttas för turiststugor i allmänhet. Miljövänliga lösningar, spännande arkitektur och innovativt, industriellt användande av trä var några av de parametrar som tävlingsdeltagarna behövde förhålla sig till.
Med den ursprungliga fjällstationens tragiska öde i färskt minne valde Snøhetta att göra en nytolkning av Tungestølen. Precis som den ursprungliga stationen består den nya av flera byggnader i olika storlekar och med olika funktioner som ligger samlade kring ett tun – placerade så nära varandra att de bildar en rumslig gemenskap.
– Utrymmet mellan byggnaderna har traditionellt sett varit väldigt viktigt både för Tungestølen och DNT:s andra stugor. Det är en plats för samvaro där besökarna kan dela glädjen över att vara ute i naturen, säger Anne Cecilie Haug.
I dagsläget är fyra av de nio planerade byggnaderna färdigställda. Utöver huvudbyggnaden, sovhuset, servicehuset och en liten övernattningsstuga ska ytterligare fyra mindre stugor byggas, liksom ett vinterbonat hus som möjliggör besök under hela året. Finansieringen har varit ett projekt i sig som frivilliga krafter i Luster Turlag ansvarat för. Det lokala engagemanget och intresset har varit stort, och resulterat i flera generösa donationer.
Nya Tungestølen är utformad speciellt för områdets unika topografi och förhållanden. I det initiala arbetet ingick vindstudier på platsen som ligger på en liten höjd, där tre dalar möts i en triangel. Vinden sveper fram utmed dalgångarna och klättrar sedan upp på kullen och längs med byggnaderna.
– Vi började med att titta närmare på väder-, vind- och grundförhållandena. Var går solen upp och ner och hur ser relationen mellan fjällen och platsen ut? Vi frågade också stugvärdar som arbetar i andra av DNT:s turiststugor för att få svar på vilka funktioner som är nödvändiga. Utmaningen var att hitta en balans mellan det robusta och någonting som är enkelt att driva rent logistiskt, säger Anne Cecilie Haug.
Att använda massivträ kom in på ett tidigt stadium då arkitekterna såg att man skulle kunna dra nytta av alla de goda egenskaper som materialet har i form av snabbt montage, konstruktionsstyvhet, brandklass, koldioxidavtryck och en färdig invändig yta.
Konstruktionen utgår från prefabricerade, femkantiga limträramar som vinklats på olika sätt och kombinerats med varandra för att ge byggnader med olika form och funktion. Det är generellt skruvlimmade element med dimensionerna 280 x 315 millimeter och 280 x 360 millimeter som använts.
– De femkantiga limträramarna kom till som en naturlig följd av huvudformen där de fem ytorna adresserar olika delar av den omgivande miljön – himmel, jord, flod, berg och människa, säger Anne Cecilie Haug.
Ramarna står på betongpelare som är väl förankrade i berget för att stugorna ska stå emot framtida stormar. Golv, tak och väggar består av stabiliserande skivor av KL-trä som klätts med kärnfuru och behandlats med järnvitriol. Fördelen med kärnfuru är att materialet innehåller naturliga impregneringsmedel, vilket gör det till ett slitstarkt fasadmaterial med lång livslängd även i tuffa miljöer.
Den näbbliknande formen på stugorna har en tydlig funktion eftersom den bidrar till att sakta ner de kraftiga vindar som sveper upp från dalen. Interiört ramar den lekfulla formen in det omgivande landskapet genom generöst tilltagna panoramafönster. De ljusa, obehandlade träytorna interiört lyfter fram konstruktionen och förstärker den varma och ombonade känslan. Här kommer oundvikligt slitage att få bli en del av uttrycket. Det enda som sticker ut färgmässigt är matsalens svarta pinnstolar och sittdynorna på de väggfasta bänkarna. Det är en diskret färgskala som inte stjäl uppmärksamhet från den omgivande naturen som känns närvarande även när man befinner sig inomhus. Rumsindelningen bygger på erfarenheter från andra turiststugor där de gemensamma ytorna är prioriterade.
Eftersom Tungestølen endast är öppen sommartid räcker det med massivträets goda isolerande egenskaper. Att vinden tillåts passera fritt under stugorna bidrar till naturlig luftning av massivträet.
– Tanken är att limträramarna ska kunna fungera som en generell byggnadsmodul för DNT:s framtida stugor där materialet i väggar, tak och golv kan variera, medan ramarna i limträ är desamma. Ett exempel är den populära Fuglemyrhytta strax utanför Oslo som invigdes i september 2018. Den är en kopia av den vinterbonade stugan som ska uppföras på Tungestølen, säger Anne Cecilie Haug.
Martin Lycksell är konstruktör på TK Botnia som på uppdrag av lim- och KL-träleverantören Splitkon projekterat Tungestølen. Han menar att utmaningarna har kretsat kring byggnadernas geometri där lasterna behövt föras snett ner till grunden.
– Det handlade om ganska extrema knutpunkter och stora laster för att vara så små byggnader. Vindmässigt var geometrin en fördel, men att stugornas väggar lutar ställde till det, speciellt när platsen ligger i snözon 7. Det betyder att vi behövde dimensionera för närmare ett ton per kvadratmeter på ett takbjäklag som vilar på en balk och dessutom lutar utåt. För att hålla emot krävdes det framför allt inslitsade plåtar i förbanden. Med hjälp av dessa lyckades vi få ner lasten i grunden och stabilisera byggnaderna.
Arkitekturen väcker reaktioner. Det säger sig självt när man tar steget bort från det trygga och traditionella. Även om majoriteten är positivt inställd har människor mejlat, ringt och skrivit upprörda insändare där de uttryckt blandade känslor för Tungestølen.
– Själv anser jag att vi kan ha en variation av arkitektur i fjällvärlden, och när vi bygger nytt kan det få vara i en form som är anpassad efter de behov och de möjligheter vi har i dag. På Tungestølen är bergen permanenta, medan arkitekturen är förgänglig och bör återspegla tiden den kommer ifrån, säger Anne Cecilie Haug.
För Rune Dokken och Mette Grøsland, som ansvarat för driften av Tungestølen under den gångna säsongen, har månaderna här fungerat som en ögonöppnare. De är fascinerade av arkitekturen som generöst bjudit in naturen och låtit besökarna njuta av nya vyer varje dag. De har också uppmärksammat vad valet av trä och genomtänkt arkitektur gör för arbetsmiljön.
– Jobbar man från morgon till kväll, sju dagar i veckan, inser man vad som är viktigt för att skapa en god arbetsmiljö. Lokalerna är ljusa och luftiga och massivträet är inte bara snyggt. Det fungerar i samklang med naturen, buffrar värme och fukt och bidrar till ett bra inomhusklimat och god akustik. Vi har också fått beröm för de smarta sovplatserna i fyra plan som bjuder på mer utrymme och avskildhet än vad som är vanligt i DNT:s stugor. Det har varit uppskattat, speciellt i dessa coronatider, säger Rune Dokken.
text Katarina Brandt
