– Det har skett en snabb omställning sedan 2021, när staden klubbade att utsläppen ska minskas med 90 procent till 2030. Innan dess hade vi bara jobbat med frågan i enstaka utvecklingsprojekt, men nu ställer vi om på bredden, säger Nina Jacobsson Stålheim.
Som strategiansvarig för hållbart byggande i Göteborg och utvecklingschef för ekologisk hållbarhet på fastighetskoncernen Framtiden, Sveriges största bostadsfastighetsägare och allmännytta, har hon fullt fokus på målet för 2030. Men omställningen måste ske med en ekonomi i balans.
– Stadens lokaler finansieras av kommunala skattemedel och Framtidens bostadsprojekt genom hyresintäkter. Vi har ett stort ekonomiskt ansvar samtidigt som vi ställer om, och måste exempelvis kunna erbjuda bostäder som alla har råd med. Hittills har vi kunnat halvera utsläppen i stort sett kostnadsneutralt genom att använda befintliga tekniker och lösningar, till exempel biobaserade material som trä i större utsträckning.
Var finns de största vinsterna?
– Du kommer väldigt långt genom att fokusera på stomme och klimatskal i första hand. Allteftersom klimatavtrycket minskar kommer även invändiga ytskikt och installationer in i bilden, liksom transporter och arbetsmaskiner, som står för ungefär 15 procent av ett projekts klimatpåverkan. Trästommar ger generellt färre transporter än exempelvis betong, eftersom materialet väger mindre.
Även genomförandet på byggarbetsplatsen kan spela stor roll, menar Nina Jacobsson Stålheim. Engagerade entreprenörer är avgörande för att få ihop kalkylerna, både ekonomiskt och klimatmässigt. Ett gott exempel är kvarteret Omställningen, som utsågs till Årets Bygge 2026 och genomfördes inom budget samtidigt som klimatpåverkan minskade med 57 procent, jämfört med 2020 års nivå.
– För att hålla nere klimatpåverkan behöver man optimera mängden material och produkter. Det är också viktigt att undvika spill och se till att material inte skadas. Klimatbudgeten måste följas lika noggrant som den ekonomiska budgeten. Annars riskerar utsläppen att sticka i väg.
Hur kan kommuner driva på utvecklingen i praktiken?
– I Göteborg utmanar vi marknaden med klimatkrav i våra egna upphandlingar och styr även mot lägre klimatpåverkan i markanvisningar och byggrättsförsäljningar. Vi har ingen renodlad träbyggnadsstrategi utan låter marknaden komma med förslag på lösningar. Det har lett till att i princip alla kommunala lokaler som byggs i dag har hybridstommar med trä. Även inom bostadsbyggandet används trä i betydligt större utsträckning än tidigare.
Omställningen har också synliggjort ett kompetensbehov i branschen.
– Det finns gott om experter inom stål och betong, men fler behöver kunna projektera och bygga med trä.
Hur ser vägen ner till nollan ut?
– För Göteborg handlar nästa steg om att skala upp arbetet ytterligare. Vi har plogat banan med de projekt som genomförts hittills. Nu vill vi att projektledare och entreprenörer ska kunna leverera minst halverad klimatpåverkan i alla våra projekt.
Parallellt arbetar staden vidare med nya spetsprojekt som ska bana väg för en klimatpåverkan som är 70 procent lägre än 2020 års nivåer.
– För nästa kliv ser vi att det krävs ännu mer klimatsnåla byggmaterial och en högre grad av återbruk och återtillverkning. För att nå utsläppsminskningar med hela 90 procent räknar vi också med att tillgodoräkna oss effekten av exempelvis lagrat kol i byggmaterialen.
Vill du veta mer? Den 4 november deltar Nina Jacobsson Stålheim på Svenskt Träs Seminarium för ingenjörsmässigt byggande i trä. Läs mer och anmäl dig till Seminarium för ingenjörsmässigt byggande i trä 2026 här!
