Unikt samverkansprojekt sätter fingret på klimatfrågan

Foto: David Valldeby

ARTIKEL I höstas inleddes byggnationen av Cederhusen i den nya stadsdelen Hagastaden, på gränsen mellan Solna och Stockholm. Bakom kulisserna på detta, ett av världens största trähusprojekt i innerstadsmiljö, pågår ett unikt samverkansprojekt. Målet är att flytta fram byggbranschens positioner kring standardiserade digitala lösningar och förenkla de val som leder fram till minskad klimatbelastning, ökad effektivitet och spårbarhet.

Digital transformation är ett område som många har högt upp på sin strategiska agenda. Det gäller även för träbranschen som redan är en bra bit på väg i sin digitala resa, med stödet från branschorganisationen Svenskt TräMycket handlar om att skapa lösningar som på ett effektivt sätt stödjer och förbättrar medlemsföretagens verksamheter, men också att utveckla deras kunskap och ta fram verktyg som gagnar hela byggsektorn.   

Svenskt Trä driver ett arbete, tillsammans med sina medlemmar och övriga aktörer i värdekedjan, med att digitalisera och standardisera information om sina träprodukter har pågått under en lång tid. Det är en del i en större helhet där utvecklingen aktivt drivs tillsammans med parter inom svensk och europeisk samhällsbyggnadssektor. Arbetet ligger till grund för att standardiserade och digitala lösningar kan användas både i Sverige och internationellt. 

- Fördelarna är givna – om alla beskriver sina produkter på samma sätt, blir arbetet enklare och resultatet av beräkningarna mer exaktasäger Christer Green som är projektledare för digitaliseringsarbetet på Svenskt Trä.  

Ett exempel är VilmaBas som Svenskt Trä utvecklat tillsammans med Byggmaterialhandlarna. Det är ett branschgemensamt register som utifrån egenskaper beskriver ett sortiment med de vanligaste standardprodukterna i trä. Registret som sjösattes 2011, innehåller i dag cirka 580 träprodukter och är synkroniserat med den globala standardiseringsorganisationen GS1 och deras system för varu- och informationsflöden.  

- VilmaBas har lagt grunden för att vi ska få hela processkedjan, från projektering till färdig byggnad, att hänga ihop. Erfarenheterna från arbetet med bland annat VilmaBas har gett oss ett litet försprång vilket gör att träindustrin nu ligger i framkant när det kommer till att bemöta nya krav och förväntningar, säger Christer Green som tidigare varit projektledare för VilmaBas. 

De nya krav och förväntningar som Christer Green syftar på handlar i mångt och mycket om hur nya digitala verktyg och effektiva processer kan minska byggsektorns klimatpåverkan. Statistik från Boverket visar nämligen att ungefär två tredjedelar av byggsektorns utsläpp sker vid nyproduktion, renoveringar och ombyggnader, där produktionen av byggmaterial genererar cirka 85 procent av utsläppen under själva byggprocessen. 

Livscykelanalys som beslutsunderlag vid upphandling

Trähusprojektet Cederhusen har en lång historia. Det påbörjades av Folkhem redan 2010 och därefter tog det sex år innan man fick markanvisningar för kvarteren Bologna och Humboldt i Hagastaden. Att projektet är en strategisk miljö- och hållbarhetssatsning stod klart redan från start där inte minst valet av trä inneburit ett tydligt ställningstagande i klimatfrågan.  

De fyra husen, som är mellan sju och tretton våningar höga, byggs nu ovanpå taken till tunnlarna för E4 och E20, samt Värtabanan, vilket innebär komplexa förutsättningar för laster och grundkonstruktion. Tack vare trähusens lätta vikt kan byggrätten nyttjas i sin helhet och den ursprungliga tanken med detaljplanens utformning uppfyllas. 

Parallellt med att teknikkonsultföretaget Bjerking projekterade trästommen för Cederhusenstartade man även ett utvecklingsprojekt tillsammans med projektutvecklaren Folkhem. Syftet med projektet var att ta fram en livscykelanalys för trästommen, men också att hitta verktyg för att koppla ihop den digitala 3D-modellen av byggnaden med ett klimatberäkningsprogram. På så sätt skulle det bli möjligt att löpande få ut klimatdata från projektet. Det visade sig att bara genom att jämföra klimatdata för samma produkt från fyra olika leverantörer, skulle koldioxidutsläppen, från fabrik till byggarbetsplats kunna minskas med cirka 50 procent eller drygt 500 ton. Livscykelanalysen fungerade på så sätt även som ett beslutsunderlag för att kunna jämföra leverantörer.

- I slutändan handlar det om hur vi ska arbeta med klimatberäkningar i våra projekt. Dels att vi sätter en koldioxidbudget i början av projektet som kan följas upp på ett kvalitativt sätt. Men också att vi tillsammans med våra konsulter har med klimataspekten i våra beslutsunderlag. Det innebär att vi måste ha en digital 3D-modell som alla förstår och kan ta fram data ur, säger Anna Ervast Öbergaffärs- och projektutvecklingschef på Folkhem. 

Samverkansgruppens metodik är att inventera hela projektet 

Utvecklingsprojektet blev startskottet för den samverkansgrupp med tvärkompetenser där bland annat representanter från Svenskt Trä, Bjerking, FolkhemNordr, Veidekke Entreprenad och de största materialleverantörerna till Cederhusen ingår. Målet är att genom ett riktigt pågående projekt få till stånd en reell förflyttning inom utvecklingen för ett kvalitetssäkrat och aktivt klimatarbete genom ett byggprojekts alla faser. 

- Vårt arbete drivs av hållbarhetsfrågorna som är komplexa och innehåller mycket information som inte är påtaglig. Nu vill vi skapa ett enhetligt språk som gör att all information om en produkt enkelt och smidigt ska kunna vandra hela vägen genom projektet, säger Robert af Wetterstedthållbarhetsspecialist på Bjerking. 

Samverkansgruppens arbete ska leda till att ännu mer information om de produkter och processer som ingår i ett byggprojekt kan samlas in. Det kommer att leda till ökad produktivitet och effektivare byggproduktion, men det mest betydelsefulla är att satsningen öppnar upp för konkreta verktyg och kunskap för att minska klimatbelastningen i projekt Olika konstruktionslösningar, materialval och till och med leverantörer genererar olika stora koldioxidutsläpp, och skillnaderna ska kunna beräknas och visualiseras direkt i beställarens och projektörens digitala 3D-modell av byggnaden. 

Anna Ervast Öberg lyfter vikten av att hitta system och metoder som gör byggbranschen förberedd för de kommande lagkraven om att byggnader ska klimatdeklareras. Dessa börjar gälla 1 januari 2022 och det ligger på byggherren att upprätta och lämna in klimatdeklarationen till Boverket när byggnaden är färdigställd.  

- Samverkansgruppens metodik är att inventera hela projektet. Hur ser kravställningen ut, hur sker transporter och överlämningar och vilka dataprogram och rutiner arbetar de inblandade aktörerna med? Vi har historiskt sett arbetat i flera lager och lagt till nya krav, nya system och nya material för att lösa ett grundproblem. Det vi gör nu är att utifrån helhetsbilden skala bort för att komma tillbaka till kärnfrågan 

Hållbarhetskraven ska ses som positiva och viktiga 

Robert af Wetterstedt på Bjerking har även initierat ett projekt som ska skapa förutsättningar för systematisk kravhantering genom hela byggprocessen. Målet är att ta fram en prototyp för en mall kring digitalt informationsutbyte av hållbarhetskrav och efterlevnadsdeklarationer.  

- Vi vill att mallen ska möjliggöra molntjänster som gör det lika enkelt att hantera hållbarhetskrav och efterlevnadsdeklarationer som Spotify hanterar musik. 

Mallen ska leda till att göra hållbarhetskrav och alla andra kravlätta och effektiva att arbeta med och följa upp i byggprojekt. Genom att skapa en systematisk digital lösning ska vi lyfta synen på digital kravhantering till någonting positivt, viktigt och lönsamt. 

I dagsläget får deltagarna i projektets referensgrupp möjlighet att lägga in egna krav i en prototyp för kravdatamall som projektet tagit fram. Nästa steg är att få in synpunkter på utformning och användarbarhet. Svenskt Trä kommer sedan att anpassa mallen till sin bransch för att medlemmarna ska kunna lägga in sina produkter digitalt i databasen Svenskt Träs Produktkatalog, där informationen enkelt kan hämtas.  

- Svenskt Träs medlemmar har insett att man inte klarar av allt som rör digitaliseringsarbetet på egen hand. Därför behöver byggbranschen samverka och då är det förstås perfekt att kunna utgå från ett högintressant realtidsprojekt som Cederhusen dit många levererar, säger Johan Fröbel, chef distribution och teknik på Svenskt Trä. 

Tillsammans hjälper vi branschen att bli bättre 

Jakob Tengvald är projektchef på Veidekke Entreprenad och är på plats i Hagastaden där byggnationen av Cederhusen nu går snabbt framåt. Han ingår i samverkansgruppen och tycker att deras arbete lett fram till ett mer strukturerat sätt att samla in data. I dag görs alla besiktningar och kontroller i Cederhusen digitalt, vilket bland annat gjort det enklare att hantera avvikelser.  

- Den stora vinsten på lite längre sikt är att vi får ner informationen på en och samma plats och kan analysera och lära oss av den i efterhand. Vanligtvis hamnar mycket på papper och min erfarenhet är att information ofta går förlorad när den hanteras via mejl och telefonsamtal.  

Veidekkes roll i samverkansprojektet är att samordna alla leverantörer som är kopplade till produktionsskedet och uppmärksamma dem på hur information om material flödar genom processen. Utgångspunkten har varit de stora klimatdrivande delarna i projektet där det har varit möjligt att påverka utfallet.  

- Det är tydligt att alla strävar åt samma håll och vill bidra till en förändring. Istället för att arbeta i små noder, pratar vi öppet med varandra och delar med oss vår kunskap och erfarenhet för att hjälpa branschen att bli bättre. Det är givande att kunna sätta fingret på en utmaning och faktiskt jobba fram konkreta lösningar. 

Jakob Tengvald upplever att byggbranschen befinner sig i ett spännande skede och tycker att det är positivt att hållbarhet blivit en konkurrensfaktor att räkna med.  

- Min förhoppning är att Cederhusen ska fungera som en språngbräda och ögonöppnare för andra som vill titta på alternativa lösningar. Om några år hoppas jag att det vi gör i dag har gjort skillnad och att det blivit enklare att ta fram korrekt klimatdata som beslutsstöd tidigt i våra processer. 

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.