Från råvara till material

AVT-sid22.jpgMassaved med gran och tall till vänster och sågtimmer av tall till höger, upplagda för hämtning.

 

Avverkning

När ett träd är moget för avverkning och har fällts, kvistas och kapas stammen vanligtvis i rotstock, mellanstock, toppstock och en till tre massavedsbitar. Grenar och toppar, så kallad GROT, kan samlas in för att flisas och sedan användas som skogsbränsle. Mindre träd, som fälls till exempel vid gallringar, kapas till massaved eller blir klen­timmerstockar (toppdiameter 120 – 200 mm). 

Sågverk

I Sverige finns för närvarande cirka 130 sågverk som vart och ett producerar över 10 000 kubikmeter, m3, sågad vara per år. Produktionen koncentreras till allt färre företag med en specialisering av de enskilda sågverken på träslag och produktgrupp. Av den totala produktionen i Sverige på cirka 18,6 miljoner kubikmeter, mn m3, (2019) sågad trävara, svarar de tio största företagen för cirka 60 procent och de tjugo största företagen svarar för cirka 80 procent av landets produktion. Vid sidan om de industriella sågverken sker en mindre produktion för lokalt- och husbehovsändamål vid ett antal mindre sågar.

Olika typer av sönderdelningsmetoder används vid sågverken. Bland småsågarna dominerar cirkelsågen, medan reducerbandsågar och reducerklingsågar är vanligast i större sågverk. Vid reducering fräser man bort de cirkelsegment som ligger utanför den rektangel som sedan delas upp i plank och brädor med band- eller cirkelsågar.

I profileringssågarna fräses en profil ut i stamtvärsnittet, varefter cirkelsågar delar upp profilen i plank och brädor med olika tvärsnittsmått. Profileringssågar är på stark frammarsch medan äldre sågverksmetoder blir mer ovanligt. Se även Ytstrukturer under kapitel Kvalitet och sortiment.

Flödet från stock till färdiga produkter framgår av figuren på sågverksprocessen till höger. I sågverket tas hela stocken till vara.

Den vanligaste metoden för att såga barrträ är blocksågning med efterföljande delningssågning. De utsågade virkesstyckena (plank och brädor) får ett rektangulärt tvärsnitt, förutom de yttersta brädorna som får en viss andel vankant, det vill säga att kanten är avrundad i stället för skarp. Virke från den inre delen av stocken kallas centrum­utbyte, medan virke från de yttre delarna kallas sidobrädor. Det förekommer att virket närmast märgen sågas ut som en så kallad märgfångare.

Det nysågade virkets fuktkvot (se Fuktkvot) varierar mellan 30 och 160 procent. För att detta virke ska kunna lagras utan kvalitetsförluster torkas det till målfuktkvot 16 procent. Otorkat virke angrips förr eller senare av mikro­biell påväxt, till exempel blånad, mögel eller röta. Se avsnittet Mikroorganismer.

Virke torkas ofta på sågverket till målfuktkvoter som är anpassade till den kommande slutanvändningen. Se kapitel Trä och fukt.

AVT-fig18-SE.jpg
Figur 18  Exempel på fyrsågning med centrumsnitt, 2x-sågning (nordisk sågningspraxis)

 

AVT-fig19-SE.jpg
Figur 19  Exempel på fyrsågning, 3x-sågning

 

AVT-fig20-SE.jpg
Figur 20  Exempel på fyrsågning med centrumsnitt, 4x-sågning (nordisk sågningspraxis)

AVT-fig21-SE.jpg

Figur 21  Exempel på fyrsågning, 5x-sågning

 

Export

Av de 18,6 miljoner kubikmeter, m3, sågade barrträvaror som Sverige i medeltal producerat de senaste 10 åren, förbrukade vi inom landet cirka 5,7 miljoner kubikmeter. Den resterande delen, cirka 12,9 miljoner kubikmeter, eller cirka två tredjedelar, exporteras till andra länder. Det virke som exporteras säljs paketerat i en dimension och längd.

Användningen av trämaterialet i Sverige

I Sverige konsumerades ungefär 5,7 miljoner kubikmeter barrträvaror 2018. Nästan allt kom från svenska sågverk, mindre än 180 000 kubikmeter importerades. Virket används för en mängd olika ändamål.

  • Det största användningsområdet är renovering, ombyggnad och tillbyggnad, ROT. Detta område står för 37 procent av trävarukonsumtionen och innefattar både ”Gör det själv” och professionell verksamhet. Distributionen till ROT sker nästan uteslutande genom bygghandeln. ROT är ett användningsområde som vuxit under senare år och står alltså för en ökande andel av den totala träkonsumtionen. Alla typer av träprodukter som används till renovering och tillbyggnad ingår i denna kategori; allt från byggnadsvirke, inklusive impregnerat virke, till olika typer av inrednings-
  • Näst störst användningsområde är nyproduktion av hus. 23 procent av träkonsumtionen går till kategorin, vilket enligt uppdelningen bara innefattar bygglovskrävande byggnader. Virke till förtillverkade småhus utgör en stor del, men alltmer trä går även till flervåningshus med trästomme. Även nya publika byggnader som hallar, skolor, kontor med mera är ett område som förbrukar en ökande mängd trä. Massivträelement som korslimmat trä, KL-trä, samt limträ är en växande produktkategori som huvudsakligen ingår i detta område. Uppskattningsvis förbrukade limträ- och KL-träindustrin cirka 3 procent av Sveriges totala träkonsumtion 2018. I kategorin ingår också, förutom det virke som går åt till själva trästommen, även virke som används till fast inredning i nya hus såsom lister, golv, trappor och dörrar.
  • Träemballage och träpallar är ett mycket stort användningsområde för trä, uppskattningsvis 17 procent av konsumtionen. Det är kabeltrummor, pallar, packlådor och specialemballage till industrier för till exempel glas, porslin, motorer, grönsaker, skrymmande eller ömtåliga produkter.
  • Jordbrukssektorn är en relativt stor förbrukare av trä. Eftersom jordbruksbyggnader inte är bygglovspliktiga är uppgifterna något osäkra men uppskattningsvis förbrukar jordbrukssektorn cirka 7 procent av trävarorna.
  • Byggande av ej bygglovspliktiga byggnader, som till exempel broar, bryggor, stugor såsom friggebodar och attefallshus med mera, konsumerar uppskattningsvis 6 procent av trävarorna.
  • I förhållande till total omsättning förbrukar anläggningsbranschen små volymer trävaror. Totalt sett blir det ändå sju procent av den totala förbrukningen. Detta innefattar till exempel formvirke till betongkonstruktioner, byggställningar och många andra mindre användningsområden.
  • I kategorin möbler och övrigt förädlat för export ingår främst inredning och delar till inredning som inte är fast monterad i husstommen. Här ingår även förädlade produkter som exporteras från Sverige och därför inte ingår i något av de övriga användningsområdena.

Av den totala försäljningen av trävaror i Sverige går uppskattningsvis drygt tre miljoner kubikmeter eller cirka 55 procent via bygghandeln. Av detta är 13 procent eller 720 000 kubikmeter impregnerat för den svenska marknaden.

Figur 24  Konsumtion av barrträvaror, miljoner kubikmeter, m3, i Sverige. Uppskattning.

Figur 17  Sveriges största tillverkare av sågade barrträvaror, produktion 2019

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.