Trä- och träbaserade produkter

Av den sågade produktionen från sågverken går hela 80 procent till byggande och anläggning. Sågat virke säljs oftast nedtorkat till den slutfuktkvot som köparen önskar och i längdsorterade paket. Många sågverk hyvlar, profilerar, limmar, fingerskarvar och tryckimpregnerar själva sitt virke. Allt fler trävaror vidareförädlas. Trä kan användas för tillverkning av bärande konstruktionselement i alla sorters byggnader, beklädnadsprodukter och snickerier. Trä utgör också en viktig beståndsdel i skivmaterial, till exempel i limfog, plywood, träfiber- och spånskivor.

Virke för byggändamål

Virke till byggnader kan indelas i följande kategorier:

  • Konstruktionsvirke används i lastbärande delar som det därför ställs särskilda krav på när det gäller hållfasthet och styvhet i bärande konstruktioner.
  • Beklädnadsvirke används synligt, som in- och utvändiga panelbrädor, golvbrädor, planhyvlat virke samt lister.
  • Formvirke används för formsättning av betongkonstruktionens ytform, formreglar, bockryggar med mera.
  • Ställningsvirke används för tillfälliga konstruktioner som återanvänds många gånger och som måste uppfylla högt ställda arbetarskyddskrav.
  • Snickerivirke används för industriell tillverkning av fönster, dörrar, trappor och inredningar med mera.

Vanligen används gran för byggändamål med undantag för hyvlat invändigt beklädnadsvirke och snickerivirke, där furu dominerar.

Virkets måttnoggrannhet förbättras genom hyvling, så kallad dimensionshyvling. För vissa produkter sker profilering.

Virkets kvalitet specificeras ofta genom att det handelssorteras enligt standard SS-EN 1611-1, se även avsnittet Virkeskvalitet, eller en företagsspecifik sortering, eller genom att man hållfasthetssorterar virket enligt standarden SS-EN 14081-1. I AMA Hus och RA Hus föreskrivs virkeskvaliteter för olika ändamål.

Virke till byggnader

Byggvirke svarar för en betydande del trä i hus med bärande trästomme. Utveckling och användning ställer delvis annorlunda krav än de som uppfylls vid traditionell sortering.

Till bärande delar av en träbyggnad används hållfasthetsklasser som anges för konstruktionsvirke.

Till byggvirke används framför allt dimensionshyvlade produkter av gran. Dimensioner och sorter är anpassade för olika ändamål. Råvaran sorteras vanligen fram ur sort G4-2 – G4-3.

 

Virke till anläggningar

Trä har på senare år fått större användning i anläggningar, dels som tillfälligt virke i gjutformar och ställningar, dels till permanenta anläggningar som bullerskärmar, spänger, bryggor, broar, stolpar, staket och plank.

I större anläggningar ingår även limträ och korslimmat trä, KL-trä, i oskyddade konstruktioner används ofta impregnerat virke.

Konstruktionsvirke

Till bärande konstruktioner ska hållfasthetssorterat virke användas. Sorteringen kan ske såväl maskinellt som visuellt i olika hållfasthetsklasser, från C14 till C35 enligt en gemensam europeisk standard, SS-EN 338. Även fingerskarvat virke kan med vissa undantag användas till konstruktionsvirke för bärande konstruktioner. Tryckimpregnerat virke till bärande konstruktioner ska också vara hållfasthetssorterat. Konstruktionsvirke ska vara CE-märkt.

Figur 69  Konstruktionsvirke

 

Beklädnadsvirke

Virke av högre kvaliteter används ofta till beklädnadsprodukter, speciellt om de ska ha synlig yta. Vanligen används furu invändigt, medan gran används utvändigt.

Samtliga utvändiga panelbrädor enligt ett tredjepartscertifierat kvalitetssäkringssystem, Certifierad Målad Panel, CMP-systemet, är tillverkade av gran och har en finsågad framsida, en hyvlad baksida. Kanterna är rillade och hörn är rundade eller fasade med en radie av 2 mm. Målfuktkvoten och ytfuktkvoten är högst 16 % vid den industriella ytbehandlingsprocessen. Detta för att ge god dimensionsstabilitet och bra resultat efter slutbehandling. Förpackningar av CMP-godkända utvändiga panelbrädor ska vara CE-märkta.

Utvändiga panelbrädor

Till utvändiga panelbrädor används kluvna torkade centrumutbyten av gran. Virkeskvaliteten bör vara sort G4-2 eller bättre. Panelbrädor med finsågad eller rillad yta kan målas med de flesta färgsystem. Är ytan hyvlad ska panelen inte målas med slamfärg. För att ytan ska bli fri från sprickor tas panelbrädorna fram genom så kallad torrklyvning, det innebär att klyvningen sker efter det att virket torkats. Klyvningen sker i bandsåg i samband med att profilen hyvlas. En torrkluven panelbräda, så kallad finsågad panel, har god formstabilitet och en för ytbehandling lämplig ytstruktur. Förpackningar till utvändiga panelbrädor ska vara CE-märkta.

Ett tredjepartscertifierat kvalitetssäkringssystem – Certifierad Målad Panel, CMP, har utvecklats för att kvalitetssäkra industriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor.

Kraven på träråvaran för CMP-godkända utvändiga panelbrädor omfattar sort, fuktkvot, virkesegenskaper, kvistförekomst och deformationer. Därutöver ställs specifika krav på bearbetningen av de utvändiga panelbrädorna, till exempel klyvningsförfarande, ytbeskaffenhet, fingerskarvning, lagring med mera. Tillverkning sker under kontrollerade former med regelbunden tredjepartskontroll.

Färger och färgsystem i CMP-systemet uppfyller krav och definitioner enligt en vedertagen standard som omfattar olika hållbarhetskategorier. CMP-systemet omfattar två olika ytbehandlingsklasser. För respektive ytbehandlingsklass ställs särskilda krav:
Skärmklipp.PNG

CMP-G          Utvändiga panelbrädor som är industriellt grundbehandlade och som kräver två ytterligare lager färg.


Skärmklipp1.PNG

CMP-G/M     Utvändiga panelbrädor som är industriellt grundbehandlade och mellanstrukna och som kräver ett ytterligare lager färg.

Genom att föreskriva användning av industriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor, CMP, minskar byggprojektets totalkostnad. I en jämförelse med obehandlade utvändiga panelbrädor som handstryks på byggarbetsplatsen sparar kunden mellan 15 och 25 procent av totalkostnaden för fasaden. Det förklaras av effektiv industriell applicering och torkning av färg, som i sin tur leder till minskade ställningskostnader och mindre tidsåtgång på byggarbetsplatsen. Dessutom minimerar industriell ytbehandling risken för att målningsarbetet avbryts av nederbörd, ofta med förhöjd fuktkvot i panelbrädorna som en följd, vilket annars inte är ovanligt vid byggarbetsplatsmålning. Panel enligt CMP-systemet kan vara monterad i 12 månader innan den ska slutbehandlas.

Individuell märkning av varje enskild utvändig panelbräda gör det enklare för kunden att veta vilket arbete som behövs för färdigbehandling samtidigt som arbetet ute på byggarbetsplatsen minimeras. Dessutom underlättas spårbarheten så att man lätt kan få fram vilket företag som tillverkat de utvändiga panelbrädorna, samt vilket färgsystem som använts vid den industriella ytbehandlingen. Att som beställare föreskriva någon av ytbehandlingklasserna i CMP-systemet gör det enkelt att genomföra leverantörsoberoende upphandlingar samtidigt som en jämn och hög kvalitet garanteras vid val av trä-fasadmaterial.

Industriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor enligt CMP-systemet är egenskapsdeklarerade i VilmaBas. I VilmaBas-sortimentet redovisas produktnamn, varugrupp, VB-nummer, total bredd, täckande bredd, träslag, hyvelprofil, målfuktkvot, ytskikt, prestandadeklaration, area på profil, vikt per löpmeter och vikt per m3. För mer information, gå in på www.vilmabas.se.

På webbplatsen www.cmp.se finns ytterligare information om CMP-godkända panelbrädor, aktuella listor på certifierade målerier och godkända färgsystem, samt monteringsanvisningar för respektive utvändiga paneltyp.

CMP-godka╠ênd panelbra╠êda.jpgIndustriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor enligt Certifierad Målad Panel, CMP-systemet. Påläggning av färg sker industriellt under kontrollerade former. Påläggningsmängd kontrolleras noga och ska uppfylla högt ställda krav enligt certifieringsreglerna för CMP-systemet.

 

AVT-sid89-2.jpg
Exempel på märkning med logotype, spårbarhetsnummer och tillverkarens certifikatnummer. CMP-systemet försäkrar användaren och slutkunden om att tillverkaren uppfyller högt ställda krav med avseende på virkeskvalitet, färgsystem, ytbehandlingsprocess och produktinformation. Varje industriellt ytbehandlad utvändig panelbräda märks individuellt.

 

Invändiga paneler

Till invändiga paneler till väggar och tak, bör furu eller gran av sort G4-1 eller bättre användas. Genom profilhyvling, till exempel spontning, falsning, fasning eller rundning, kan ett stort urval av olika paneltyper produceras. Ett stort antal profilhyvlade invändiga panelbrädor tillverkas med standardiserade mått. Invändiga panelbrädor ska vara CE-märkta.

Figur 70  Stående respektive liggande panel

 

 

Planhyvlat

Planhyvlat virke tillverkas av furu i sort G4-1. Planhyvlat virke har utseendemässigt en högre kvalitet än hyvlat (dimensionshyvlat) virke och används invändigt företrädesvis för synliga ytor.

planhyvlat virke.PNG

Figur 72  Planhyvlat virke

Lister

Lister tillverkade av massivt trä finns i en mängd olika profiler och dimensioner. I svensk standard delas lister in efter användning. Två sorter förekommer, sort A och B enligt svensk standard SS 232811. Fingerskarvat virke till listproduktionen kan förekomma i sort B. Fingrarna är då kortare och syns på flatsidan av listen.

Lister i sort A är av hög kvalitet, av furu eller lövträ, huvudsakligen avsedda för genomsynlig behandling. Virket till listerna ska vara rätvuxet samt fritt från sprickor, blånad, märgränder, kådved och får inte vara fingerskarvat eller lagat. Enstaka friska, högst 7 mm stora kvistar tillåts. Kvist får inte uppta mer än en tredjedel av listens bredd.

Lister i sort B är huvudsakligen avsedda för målning med täckande färg, samt lister avsedda för genomsynlig behandling, där kvistar accepteras som ett naturligt inslag. Virket ska vara fritt från genomgående sprickor och kådved. Övriga sprickor med högst 0,5 mm bredd tillåts. Listvirke får vara fingerskarvat och lagat med rund träplugg. Kvistens största mått får inte överstiga en tredjedel av listens bredd. Andra kvistar än friska kvistar tillåts inte. Lister i sort B bör inte föreskrivas för lister med tjocklek under 10 mm.

 

Figur 73  Exempel på lister
a) Foglist
b) Hålkälslist

Invändiga Golvbrädor

Golvbrädor av massivt barrträ tillverkas såväl av furu som av gran. Kvalitet och utseende varierar mellan olika golvtillverkare. Golvbrädor av slätspontat virke tillverkas i sort G4-2 eller bättre. Som utgångsmaterial används vanligen centrumutbyten, vilket medför att större eller mindre stråk av kärnved kommer att synas i furugolvbrädornas yta.

Det är viktigt att golvbrädorna håller väl anpassad målfuktkvot och att de inte läggs in förrän klimatet i byggnaden motsvarar bruksstadiet. Detta för att undvika onödiga spänningar eller springor i golvet. Golvbrädor av golvkvalitet i permanent uppvärmda byggnader ska vara torkade till målfuktkvot 8 %. Om golvbrädorna ska läggas in i ouppvärmt utrymme ska fuktkvoten anpassas till en högre målfuktkvot, cirka 12 – 15 %. Golvvirke ska vara CE-märkt, se även Trä och fukt.

Figur 74  Golvbräda med not och fjäder

 

Trall

Trallbrädor för användning utomhus finns i många olika utföranden. Traditionell trall av impregnerat trä finns i flera träskydds- och handelssorter. Trall har hyvlad eller rillad yta med rundade hörn och det finns ett flertal olika typer med mått och profil enligt VilmaBas-sortimentet, se vidare på www.vilmabas.se. En rillad yta har ett antal längsgående spår på ytan.

Den vanligaste typen av trall är av impregnerat virke, träskyddsklass NTR AB, i dimension 28 × 120 mm.

Mer information och rekommendationer för montering finns på www.svenskttra.se/trall.

 

AVT-fig75.jpg

Figur 75  Exempel på trall
a) Trall
b) Rillad trall

 

Underlagsspont

Underlagsspont är en traditionell produkt för användning i underlagstak till yttertakstäckningar samt som undergolv i bjälklag. Produkten, som traditionellt benämnts råspont, har utvecklats avsevärt på senare tid och fått benämningen underlagsspont. Träslaget är gran och den tillverkas i olika dimensioner och sorteringsklasser. Den finns i tjocklekar 20 respektive 23 mm samt i bredder 95, 120 respektive 145 mm.

Underlagsspont.PNG
Figur 76  Underlagsspont

Beroende på vilket taktäckningsmaterial som ska användas krävs olika tjocklek. För till exempel täckning med planplåt eller tätskiktsmatta krävs 23 mm tjocklek vid normalt centrumavstånd 1 200 mm på takstolarna eller takbalkarna.

Standardkvalitet på underlagsspont är sort G4-3. Inbrädningar med underlagsspont med synlig undersida, till exempel vid takfot, gavelsprång eller skärmtak, kräver i en del fall högre kvalitet, sort G4-2.

Underlagsspont har minst en flatsida rillad, det vill säga ytan är finräfflad för att motverka missfärgning och mikrobiell påväxt på inbrädningens undersida. Övriga sidor är hyvlade.

Observera att rillad sida ska vändas nedåt, in mot vinden, vid montering!

Underlagsspont tillverkas med eller utan ändspont och ska spänna över minst två takstolsfack. Ändspontad underlagsspont möjliggör i de flesta fall löpande skarvning, det vill säga skarvar får förekomma mellan takstolar, dock högst varannan bräda i samma fack.

Icke ändspontad underlagsspont ska skarvas stumt över stöd. Högst två brädor i bredd får skarvas över samma stöd. Vid täckning med takpannor eller profilerad plåt får icke ändspontad underlagsspont skarvas mellan stöd, men högst var tredje i samma fack.

Underlagsspont levereras obehandlad eller industriellt grundmålad med målfuktkvot 16 %.

imageac83c.png

Läggning av underlagsspont.

Tabell 27  Minsta tjocklek på underlagsspont i takkonstruktion

Taktäckning

Minsta tjocklek
(mm)

Tätskiktsmattor och dukar

23

Plan plåt

23

Svetsade band av rostfri stålplåt

23

Profilerad plåt

20

Takpannor, av tegel eller betong

20

Takskiffer

23

Takspån av trä

20

Sedumtak maximalt 150 kg/m2

23

 

Formvirke

Till formsättning av betongkonstruktioner används normalt virke av utseendemässigt lägre kvalitet, sort G4-4 eller bättre, än det som används som byggvirke. Det är vanligt att en sågad yta vänds mot betongen. För de bärande delarna i en formsättning används konstruktionsvirke.

Figur 77  Formvirke med en sågad yta mot betongen

 

Ställningsvirke

Till ställningar används sågat virke som ska uppfylla kraven för konstruktionsvirke. Begagnat virke får användas. Ställningsplank får inte vara fingerskarvade. Med hänsyn till halkrisken används sågat virke.

Figur 78  Ställningsvirke med sågade ytor för att minska halkrisken

Du kanske också vill läsa ...

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.