Trä i infrastruktur

Träbroar

AVT-sid118.jpgTräbro över järnväg, Munkedal.

SH_Moelven_Gislavedsbron1061.jpg
Gislavedsbron



Att bygga större träbroar är en utveckling som vuxit fram snabbt under de senaste 25 åren. Utvecklingen startade i Norge och Finland men har numera fått betydande tillämpning även i Sverige.

Brobyggande sker traditionellt med betong eller stålkonstruktioner. Trä har tagit plats jämte dessa konstruktionsmaterial framförallt för att dess låga vikt gör att förtillverkade komponenter snabbt kan monteras på byggarbetsplatsen. Möjligheten att kunna montera en träbro utan eller med några timmars avstängning av den överkorsade vägen eller järnvägen är ett funktionellt och ekonomiskt mycket starkt argument – ofta helt avgörande. Dagens funktionskrav på broar är lika för alla material, även livslängden är normerad. Broar av trä väcker ofta uppmärksamhet genom sin utformning och konstruktion och blir ett positivt inslag i miljön.

Träbroar används idag både till vägbroar med full last och till gång-, cykel- och mopedbroar, GCM-broar. Längsta vägbron är över 100 m och längsta gång- och cykelbron är över 200 m lång. I en träbro är körbanan ofta av trä, till exempel limträbalkar eller plattor av limträbalkar eller korslimmat trä, KL-trä. Även brosystem med fackverk, bågar, snedstag och hängverk används. Delarna tillverkas i komponenter med hög förtillverkningsgrad för att sättas samman på byggarbetsplatsen. Träbroar har också låg egentyngd vilket är till fördel från grundläggnings-, transport-, monterings- och miljösynpunkt.

Broar av trä är speciellt lämpade för gång- och cykeltrafik. Den låga egentyngden i kombination med små trafiklaster gör att broarna blir slankare, lättare och mera ekonomiska än broar av andra byggmaterial.

För broar inom skogs- och jordbruket har särskilda brotyper med lägre krav på bärförmåga utvecklats.

Träbroar klarar aggressiva miljöer bra och behåller sina egenskaper över lång tid. Ingående bärande delar skyddas mot fukt genom konstruktivt träskydd i kombination med kemiskt träskydd. Även inklädnad av konstruktionen förekommer. De flesta träbroar ytbehandlas. Löpande kontroll och regelbundet underhåll är ofrånkomligt oavsett konstruktionsmaterial.

Martinsons_Bro_72dpi_CF071368.JPGBro av limträ för tung trafik, Iggesund.

 

Bullerskärmar

Buller från väg- och järnvägstrafik kräver ofta bulleravskärmning. Föreskrifterna om maximal ljudnivå utanför och i bostäder ökar behovet av bulleravskärmning. Träbullerskärmar är den vanligast förekommande typen.

Utformningen av bullerskärmar är viktig från funktionssynpunkt men dess utformning påverkar också påtagligt miljön. En väg med bullerskärmar kan av vägtrafikanterna upplevas som en enformig korridor som minskar kontakten med omgivningen. För de boende kan bullerskärmen skymma. De upplever också skärmen på nära håll och i detalj. En bullerskärm har därför två ”framsidor” med helt olika krav på utformning. Träkonstruktioners möjlighet till variation ger goda förutsättningar för att motsvara högt ställda krav.

Vägtrafikbuller sammansätts av däck- och vägbuller, vindbrus och fordonsbuller från motorer. Buller från järnvägstrafik kommer främst från kontakten mellan hjul och spår.

Ljudet sprids i form av ljudvågor. Ljud kan reflekteras, brytas eller absorberas. Bullrets utbredning påverkas starkt av markytans växtlighet och topografi. Ljudnivån minskar när avståndet från källan ökar.

När en ljudvåg träffar en skärm, reflekteras en del av ljudet, en del absorberas av skärmens yta och en del tränger genom skärmen.

För att minska reflektionen kan skärmens yta beklädas med absorberande material, exempelvis träulls- eller mineralullsskivor.

Ljudnivån minskar i skärmens skugga. Minskningen beror huvudsakligen på bullerskärmens höjd och längd. Av praktiska skäl begränsas skärmens höjd oftast till 3 – 4 m.

En bullerskärms ljudisolering kan bestämmas i laboratorium genom mätning. Enligt standarden SS-EN 1793 indelas skärmarna i fyra klasser:

  • B0 för skärmar vars ljudisolering inte provats i laboratorium
  • B1 med < 15 dB
  • B2 med 15 – 24 dB
  • B3 med > 24 dB.

I praktiken krävs en reduktion med minst 20 – 25 dB. Detta kan uppnås med träkonstruktioner och bäst när skärmar med dubbla träpaneler används.

Exempel på bullerskärmar med ensidig träpanel som klarar klass B2:

  • Enkel 22 mm brädvägg
  • Spontad 20 mm brädvägg
  • Falsad 28 mm panel.

En bullerskärm måste vara helt tät. Ljudreduktionen kan speciellt försämras av långsmala otätheter mot marken och mellan olika element. Spontade utvändiga panelbrädor är att föredra framför falsade. Vid högre krav på ljudisolering kompletteras en enkel panel med en ljudisolerande skiva. Tätheten mot mark är viktig och utförs oftast med cementbundna spånskivor.

Bullerskärmens anpassning till terrängen bör uppmärksammas, särskilt i kuperade partier. Nivåskillnader tas helst upp som trappningar, eftersom lutande över- och underkant komplicerar projektering och tillverkning.

Konstruktion och grundläggning av bullerskärmar måste dimensioneras för uppkommande laster, särskilt vindlaster, och utformas för lång livslängd genom god byggnadsteknik, lämpliga materialval och ytbehandling med tanke på framtida underhåll.

_MG_3260.JPGBullerskärm vid Roslagsbanan, Täby.

 

Få inspiration och nyheter från oss

Anmäl dig och få information om bland annat publikationer och seminarier från Svenskt Trä via e-post

Anmäl dig för att få inspiration