Förbandstyper

Här finns en mängd exempel på spikar och skruvar, en jämförelse mellan att spika och att skruva, skruvguider och fördjupning i val av rätt skruv vid träbyggande.

Spik

Spikning är det traditionellt vanligaste sättet att sammanfoga trä i byggnader. Det finns en mängd olika spiktyper och kvaliteter. Skruvning har ökat på senare år och används idag vid montering av skivor och i bärande konstruktioner. Byggbeslag används i kombination med spik eller skruv och underlättar överföring av krafter.

För utomhusanvändning ska spik, skruv och byggbeslag vara rostskyddade eller av rostfritt stål.

Att tänka på före spikning:

  • Kommer spiken att utsättas för väta?
  • Vad är det för underlag?
  • Vilka material ska fästas?
  • Ska ytan spacklas eller målas?
  • Risk för sprickbildning.

Använd alltid varmförzinkad panelspik vid montering av utvändiga panelbrädor, om inget annat anges. Rostfri panelspik används i speciellt utsatta lägen och vid spikning av utvändig panel av ädelträ, omålade träytor, järnvitriolbehandlat eller impregnerat trä. Förborrning kan behövas vid spikning i grupper, nära ändträ samt vid hårda träslag.

Vid spikning av lister med mera som ska spacklas och målas bör dyckert användas. Använd alltid dyckert vid dold spikning.

För undvikande av galvanisk korrosion ska plåtbeslagning till exempel av koppar och aluminium fästas in med spik eller skruv av samma grundmaterial alternativt rostfritt. Använd alltid varmförzinkad spik utomhus och rostfri spik och skruv i speciellt utsatta lägen.

Varmförzinkning med större eller lika med 50 μm (mymeter) motsvarar korrosivitetsklass C4. Rostfri kvalitet A2 motsvarar korrosivitetsklass C4 medan kvalitet A4 motsvarar korrosivitetsklass C5.

Skruv

Skruv finns speciellt utformad för montage av spånskivor, gipsskivor, lister, utvändiga och invändiga panelbrädor, trall, byggbeslag och golvbrädor. Skruv för bärande konstruktioner kan vara metrisk med mutter alternativt ha trägänga. Skruv används vid kraftiga konstruktioner och för att fästa byggbeslag. För montage av lim- och KL-träkonstruktioner används specialskruvar, till exempel genomgående skruvar.

Val av skruv

Gänga
Speciellt utformade gängor för trä. För montering av skivor eller trall har skruven en ogängad del under skruvhuvudet motsvarande tjockleken av det monterade materialet för att få god anliggning mot underlaget. Helgängad skruv: (normalgips).


Vanligaste ytbehandling
Invändigt: elförzinkad, fosfaterad, gulkromaterad, vitlackerad. Utvändigt: Ytbeläggning motsvarande aktuell korrosivitetsklass med avsedd livslängd, varmförzinkad, rostfritt kvalitet A2, A4 alternativt A5.


Huvud
Koniskt huvud: ofta rillor under huvudet för försänkt montage i trä/spånskiva/plywood/medel/hård träfiberskiva.
Trumpethuvud: för invändiga gipsskivor. Sexkantshuvud med invändig drivning som vid behov kan kompletteras med bricka.

Drivning
Rakt spår, krysspår (Philips och Pozidrive), fyrkantsspår, insex- eller torxspår.


Spets
Skruv med anpassad borrspets behöver inte förborras.
Penetrerande spets: för gips- och spånskivor.
Fibercutspets: används vid hårda material, till exempel spånskivor.
Trubbig spets: så kallad spikspets medför mindre risk för sprickbildning i virket än gängad spets.

Jämförelse mellan att spika och att skruva

  • Högre utdragskrafter med skruv.
  • Spik är mjukare än skruv och kan ta upp små rörelser i virket utan att det spricker.
  • Demontering är ofta lättare med skruv.
  • Undvik att skruva eller spika närmare än 100 – 150 mm från ändträ.
  • Vid infästning närmare än 100 – 150 mm från ändträ gäller
    – förborra vid spikning
    – använd självborrande skruv vid skruvning.
  • Spikning av utvändig panel med spikpistol bör undvikas eftersom spikarna lätt tränger in för djupt i panelbrädorna och bidrar till fuktinträngning vid spikhuvudet. Detta kan även gälla vid för hårt dragen skruv.



Figur 108  Spikskallar

9469 038.jpgBusshållplats, Vasaplan, Umeå.

Exempel på förband med universalskruv

Används både vid lättare och tyngre konstruktioner, till exempel uterum, carport, bjälklag och hallstommar. Universalskruvarnas ogängade del ska ligga i virkessnittet.

AVT-förband-primär-sekundär-balk-a-pdf (1).pngAVT-förband-primär-sekundär-balk-b-pdf (1).png

Primär – sekundär balk
Förband med dragna vinklade universalskruvar.

 

AVT-takstol-hammarband-a-pdf (1).pngAVT-takstol-hammarband-b-pdf (1).png

Takstol
Förband med dragna universalskruvar.

 

AVT-förband-åsar-reglar-a-pdf (1).pngAVT-förband-åsar-reglar-b-pdf (1).png

Åsar – reglar
Förband med dragna universalskruvar.

 

AVT-upplagsknap-a-pdf (1).pngAVT-upplagsknap-b-pdf (1).png

Upplagsknap
Förband med dragna vinklade universalskruvar.

 

AVT-förband-reglar-syll-01-pdf (1).pngAVT-förband-reglar-syll-c-pdf (1).png

Reglar – syll
Förband med korsande vinklade universalskruvar.

 

AVT-universalskruv-limträ-1-pdf (1).pngAVT-universalskruv-limträ-2-pdf (1).png

Limträkonstruktioner – upplag pelare-balk
Förband med korsande vinklade universalskruvar och dragna universalskruvar.

 

Val av rätt spik vid träbyggande

Tabellen är generell. Ytbehandling, spikdimension med mera kan variera något mellan olika spiktillverkare. Kontrollera spiktillverkarens anvisningar. Vid motstridiga uppgifter gäller spiktillverkarens
anvisningar före tabell 41.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

Tabell 41  Spikguide

Tjocklek och material som spikas i trästomme (mm)

Vanligt förekommande ytbehandling

Spiktyp och dimension (mm)

Maximalt centrumavstånd mellan spikar (mm)

Spikåtgång (st/m2)

Övrigt

Invändigt

 

 

 

 

 

Golv: Golvbjälkar c 600                            

 

 

 

 

 

22

Golvspånskiva

Elförzinkad 6)

Kamspik 2,8 × 60

Skivor ska spikas med högst 300 i fält och högst 150 vid fog längs alla regelunderstödda kanter. 1)

ca 25

 

13

Golvgipsskiva

Elförzinkad 6)

Huggen gipsspik 2,4 × 35

150 längs gipsskivans kanter och i gipsskivans mitt 200. 1)

20 – 22

Spikradavstånd högst 600. 1)

14

Golvbräda

Varmförzinkad 7)

Dyckert 2,0 × 50

400

ca 25

Skråspikas i 45° vinkel på brädans fjädersida. 2)

20 – 22

Golvbräda

Varmförzinkad 7)

Dyckert 2,3 × 60

600

ca 15

Skråspikas i 45° vinkel på brädans fjädersida. 2)

25

Golvbräda

Varmförzinkad 7)

Dyckert 2,3 × 60

600

ca 15

Skråspikas i 45° vinkel på brädans fjädersida. 2)

30

Golvbräda

Varmförzinkad 7)

Dyckert 2,8 × 75

600

ca 15

Skråspikas i 45° vinkel på brädans fjädersida. 2)

Vägg och tak         

 

 

 

 

 

12 – 15

Invändig panelbräda

Varmförzinkad 7)

Dyckert 1,7 × 40

600

ca 17

Elförzinkad spik smutsar ned panel vid uppsättning.

21

Invändig panelbräda

Varmförzinkad 7)

Dyckert 2,0 × 50

600

ca 17

Elförzinkad spik smutsar ned panel vid uppsättning.

12

List

Elförzinkad 6), mässing, gulförzinkad, våtlackerad

Dyckert 1,4 × 30

400

ca 3 st/lm

 

13

Normal gipsskiva, 1 lager

Elförzinkad 6)

Huggen gipsspik 2,4 × 35

150 längs gipsskivans kanter och i gipsskivans mitt 200. 1)

20 – 22

Spikradavstånd högst 450 för 900 skivbredd och högst 600 för skivbredd 1 200. 1)

13

Normal gipsskiva, 2 lager

Elförzinkad 6)

Huggen gipsspik 2,4 × 50

150 längs gipsskivans kanter och i gipsskivans mitt 200. 1)

20 – 22

Spikradavstånd högst 450 för 900 skivbredd och högst 600 för skivbredd 1 200. 1)

11

OSB-skiva

Elförzinkad 6)

Kamspik 2,3 × 35

150 längs skivans kanter och i skivans mitt 300. 1)

20 – 22

Spikradavstånd högst 600. 1)

12

Spånskiva/plywoodskiva

Elförzinkad 6)

Dyckert huggen 2,0 × 35

100 längs skivans kanter och i skivans mitt 150 – 200. 1)

30 – 32

Spikradavstånd högst 600. 1)

19

Spånskiva/plywoodskiva

Elförzinkad 6)

Dyckert huggen 2,0 × 50

100 längs skivans kanter och i skivans mitt 150 – 200. 1)

30 – 32

Spikradavstånd högst 600. 1)

19

Hård/medelhård träfiberskiva

Elförzinkad 6)

Dyckert huggen 2,0 × 40

75 – 100 längs skivans kanter och i skivans mitt 175 – 200. 1)

38 – 40

Spikradavstånd högst 600. 1)

22

Glespanel

Varmförzinkad 7)

Trådspik 2,8 × 75

400 3)

7 – 11

2 spik i varje stödpunkt.

28

Glespanel

Varmförzinkad 7)

Trådspik 2,8 × 75

400 3)

7 – 11

2 spik i varje stödpunkt.

Utvändigt

 

 

 

 

 

Altan och staket   

 

 

 

 

 

22

Trall

Rostfri (A4) 8)

Kamspik 2,3 × 45

400

ca 47/24

 

28

Trall

Rostfri (A4) 8)

Kamspik 2,5 × 60

600

ca 35/17

 

34

Trall

Rostfri (A4) 8)

Kamspik 3,1 × 75

600 – 800

ca 35/17

 

22

Staketbräda

Varmförzinkad 7), rostfri (A4) 8)

Trådspik 2,8 × 75 Panelspik 2,8 × 55

ca 20 – 58 st/lm

2 spik i varje korsningspunkt. Antal spik räknat på 2 tvärreglar.

34

Överliggare/handledare

Rostfri (A4) 8)

Trådspik 3,4 × 100 Kamspik 3,1 × 75

400

ca 4 st/lm

 

Vägg

 

 

 

 

 

45

Regelverk

Varmförzinkad 7)

Trådspik 3,4 × 100

ca 6 st/lm

5)

9

Utvändig gipsskiva

Varmförzinkad 7)

Pappspik 2,5 × 25

150 längs gipsskivans kanter och i gipsskivans mitt 200. 1)

20 – 22

Spikradavstånd högst 450 för 900 skivbredd och högst 600 för skivbredd 1 200. 1)

28

Spikregel för utvändig panelbräda

Varmförzinkad 7)

Trådspik 2,8 × 75

600

ca 9

2 spik i varje korsningspunkt. 5)

34

Spikregel för utvändig panelbräda

Varmförzinkad 7)

Trådspik 3,4 × 100

600

ca 9

2 spik i varje korsningspunkt. 5)

22

Utvändig panelbräda

Varmförzinkad 7), rostfri (A4) 8)

Panelspik 2,8 × 48

ca 35

För spikregel ≥ 28

Panelspik 2,8 × 55

För spikregel ≥ 34

22

Lockbräda

Varmförzinkad 7), rostfri (A4) 8)

Panelspik 2,8 × 70

ca 35

För spikregel ≥ 28

Panelspik 2,8 × 75

För spikregel ≥ 34

22

Lockläkt

Varmförzinkad 7), rostfri (A4) 8)

Panelspik 2,8 × 70

ca 15

För spikregel ≥ 28

Panelspik 2,8 × 75

För spikregel ≥ 34

22

Knutbräda

Varmförzinkad 7), rostfri (A4) 8)

Panelspik 2,8 × 75 Dyckert 2,3 × 60

600 150

ca 3 st/lm ca 8 st/lm

Fästs till väggstomme med panelspik. Knutbrädorna spikas ihop med dyckert.

22

Foder

Varmförzinkad 7), rostfri (A4) 8)

Panelspik 2,8 × 75

ca 30

 

Tak

 

 

 

 

 

20

Underlagsspont

Varmförzinkad 7)

Trådspik 2,3 × 60

15 - 20

4)

23

Underlagsspont

Varmförzinkad 7)

Trådspik 2,8 × 75

15 - 20

4)

 

Underlagspapp

Varmförzinkad 7)

Pappspik 2,8 × 20

ca 30

2)

25

Ströläkt

Varmförzinkad 7)

Trådspik 1,7 × 40

250

ca 10

 

25

Bärläkt

Varmförzinkad 7)

Trådspik 2,8 × 75

310 – 375

ca 20

1 spik i varje korsningspunkt.

45

Fribärande bärläkt

Varmförzinkad 7)

Trådspik 3,4 × 100

310 – 375

ca 20

2 spik i varje stödpunkt.

45

Nockplanka

Varmförzinkad 7)

Trådspik 4,0 × 125

1 200

ca 2 st/lm

2 spik i varje takstol.

 

Nedre och yttre pannrad

Rostfri (A4) 8)

Trådspik 3,4 × 100 Kamspik 3,1 × 75

ca 2

2)

 

Nockpanna

Rostfri (A4) 8)

Trådspik 3,4 × 100

ca 3 st/lm

2)

22

Inbrädning av taksprång

Varmförzinkad 7), rostfri (A4) 8)

Panelspik 2,8 × 55

15 – 20

 

22

Vattbräda

Rostfri (A4) 8)

Trådspik 2,3 × 60 Kamspik 2,3 × 50

200

ca 6 st/lm

 

22

Vindskiva

Varmförzinkad

Trådspik 2,8 × 75

150

ca 8 st/lm

Ihopspikas sicksackvis.

                                                                                                                                               

1) Enligt respektive materialproducents anvisningar (gips-, OSB-, spånskivor etcetera). Olika centrumavstånd runt kanter och i mittenrader. Krav på stomstabilisering eller brandkrav kan förekomma, vilket medför tätare centrumavstånd och eventuellt flera lager skivor.

2) Enligt respektive materialproducents anvisningar (gips, OSB, spånskivor etcetera).

3) Centrumavståndet kan skilja, så beakta kraven på säkerhet mot genomtrampning och på brandskydd.
Centrumavståndet för glespanel som underlag för gipsskivor i tak får inte överstiga 400 mm i fuktiga eller ouppvärmda lokaler.

4) Underlagsspont 95 eller bredare ska dubbelspikas.

5) Infästes enligt ritning.

6) Elförzinkad = minst 5 µm (mymeter) skikttjocklek. Elförzinkning enligt SS-ISO 2081.

7) Varmförzinkad = minst 50 µm (mymeter) skikttjocklek vilket motsvarar korrosivitetsklass C4. Varmförzinkning enligt SS-EN ISO 1461.

8) Rostfritt austenitiskt stål A4 enligt SS-EN 10088-5.

 

Val av rätt skruv vid träbyggande

Tabellen är generell. Ytbehandling, träskruvsdimension med mera kan variera något mellan olika skruvtillverkare. Kontrollera skruvtillverkarens anvisningar. Vid motstridiga uppgifter gäller skruvtillverkarens anvisningar före tabell 42.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

Tabell 42  Skruvguide

>

Tjocklek och material som skruvas i trästomme (mm)

Vanligt förekommande ytbehandling 5)

Minsta längd (mm)

Maximalt centrumavstånd mellan skruvar (mm)

Skruvåtgång (st/m2)

Övrigt

Invändigt

 

 

 

 

 

 

Golv: Bjälkar c 600

 

 

 

 

 

 

22

Golvspånskiva

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

50

200

ca 18

1) 2)

13

Golvgipsskiva

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

30

300

ca 15

Trumpethuvud 1) 2)

14

Golvbräda

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

28

400

ca 25

Specialskruv 1)

20 – 22

Golvbräda

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

44

600

ca 15

Specialskruv 1)

25

Golvbräda

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

47

600

ca 15

Trumpethuvud 1)

30

Golvbräda

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

62

600

ca 15

Trumpethuvud 1)

Vägg/tak

 

 

 

 

 

 

12 – 15

Invändig panelbräda

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

30

600

ca 17

1)

21

Invändig panelbräda

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

40

600

ca 17

1)

12

List/foder

Elförzinkad 6), gul- eller vitlackerad

25

400

ca 3 st/m

1)

13

Normal gipsskiva, 1 lager

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

30

3)

18 – 20

Trumpethuvud

13

Hård gipsskiva, 1 lager

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

32

3)

3)

Trumpethuvud 1) 4)

12

Spånskiva/plywoodskiva

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

28

3)

18 – 20

1) 2)

12

Hård/medelhård träfiberskiva

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

35

3)

18 – 20

1) 2)

12

Cementbunden spånskiva

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

35

3)

3)

1) 2)

19

Spånskiva/plywoodskiva

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

40

3)

3)

1) 2)

19

Hård/medelhård träfiberskiva

Elförzinkad 6), fosfaterad 7)

40

3)

3)

1) 2)

Utvändigt

 

 

 

 

 

 

22

Trall

8)

40

400

ca 47/24

1) 2) 5)

28

Trall

8)

51

600

ca 35/17

1) 2) 5)

34

Trall

8)

70

600 – 800

ca 35/17

1) 2) 5)

22

Utvändig panelbräda

8)

48

600

ca 35

1) 5)

22

Lockbräda/lockläkt

8)

65

600

ca 35/15

1) 5)

28

Spikläkt

8)

55

600

ca 15

1) 5)

34

Spikläkt för utvändig panelbräda

8)

70

600

ca 15

1) 5)

9

Utvändig gipsskiva

8)

30

3)

18 – 20

Platt huvud

1) Delgänga. Skruvstammen närmast huvudet slät, minst lika med tjockleken på materialet som fästs in.
2)
Rillor under huvudet, fräser ur och försänker träskruven lättare vid hårda material.
3) Enligt skruvtillverkarens anvisningar. Olika centrumavstånd runt kanter och i mittenrader.
4) Krav på stomstabilisering eller brandkrav kan förekomma, vilket medför tätare centrumavstånd och eventuellt flera lager skivor.
5) Speciell skruv för hårdgips.
6) Korrosivitetsklass anges med C1 – CX, se tabell 43, 44 och 45, sidan 141.
7) Elförzinkad = minst 5 µm (mymeter) skikttjocklek.
8) Fosfaterad = minst 48 timmars saltsprejtest.
9) Rostfri (A4) för C4 alternativt ytbehandlingar som typgodkänts i C4 för normalt utomhusklimat (exempelvis zink/nickel).

Tabell 43  Inomhusmiljöer med korrosivitetsklass

Inomhus

Miljöns korrosivitetsnivå

Korrosivitetsklass 1)

Uppvärmda byggnader med ren luft; kontor, affärer, skolor, hotell och dylikt

Mycket låg

C1

Ouppvärmda byggnader där kondens kan uppstå; lager-, förråds-, sporthallar och dylikt

Låg

C2

Produktionsanläggningar med hög fuktighet och vissa luftföroreningar; livsmedelsindustrier, tvätterier, bryggerier, mejerier och dylikt

Medel

C3

Kemiska produktionsanläggningar, simbassänger, kustnära skepps- och båtvarv och dylikt

Hög

C4

Byggnader eller områden med nästan permanent kondens och med hög Iuftförorening

Mycket hög

C5

Industriområden med extremt hög fuktighet och aggressiv atmosfär

Extrem

CX

1) Korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2.

Tabell 44  Utomhusmiljöer med korrosivitetsklass

Utomhus

Miljöns korrosivitetsnivå

Korrosivitetsklass 1)

Mycket låg

C1

Atmosfär med låg föroreningshalt. Lantliga områden

Låg

C2

Stads- och industriatmosfärer, måttliga svaveldioxidhalter. Kustområden med låg salthalt

Medel

C3

Industri- och kustområden med måttlig salthalt

Hög

C4

Industriområden med hög fuktighet och aggressiv atmosfär samt kustområden med hög salthalt

Mycket hög

C5

Havsområden med hög salthalt och industriområden med extrem fuktighet och aggressiv atmosfär samt tropisk och subtropisk miljö

Extrem

CX

1)Korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2.

Tabell 45  Material och ytbehandling för respektive korrosivitetsklass

Fästdon/förbindare

Material/ ytbehandling

Korrosivitetsklass 1)

Inomhus

Utomhus

Spik, träskruv, dymlingar, skruvförband med bricka och mutter, klammer, byggbeslag eller spikplåtar

Obehandlat

C1

 

 

Elförzinkning 2) 5 – 25 µm (mymeter)

C2

 

 

Sendzimirförzinkning 3) Z275

C2

 

 

Varmförzinkning 4) ≥ 45 µm (mymeter)

C4

C4

 

Rostfritt stål A2 5)

C4

C4

 

Rostfritt stål A4 6)

C5

C5

 

Rostfritt stål A5 7)

CX

CX

 

Specialbeläggning 8) med tjocklek enligt respektive beläggningssystem

C3-C4

C3-C4

1) Korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2.
2) Elförzinkning enligt SS-ISO 2081.
3) Sendzimirförzinkning enligt SS-EN 10346. Gäller byggbeslag och spikplåtar.

4) Varmförzinkning enligt SS-EN ISO 1461.
Ytbehandling på spik för utomhusbruk ska vara varmförzinkad 50 – 55 µm enligt SS-EN ISO 1461, tabell 3. Vissa träslag, till exempel jättetuja (Western Red Cedar), ska ha förbindare av rostfritt stål kvalitet A4. Fästdon av rostfritt stål kvalitet A4 ska användas vid montage av utvändiga, ej täckmålade träfasader. Varmförzinkade fästdon kan ge upphov till zinkrinning om inte täckmålning sker. Byggbeslag med tjocklek > 5,0 mm ska vara varmförzinkade för att säkerställa självläkning.
5) Rostfritt austenitiskt stål A2 enligt SS-EN 10088-5.
6) Rostfritt austenitiskt stål A4 enligt SS-EN 10088-5.
7) Rostfritt austenitiskt stål A5 enligt SS-EN 10088-5.
8) Specialbeläggning med dokumentation avseende beständighet med förväntad livslängd från ackrediterade certifieringsorgan.

För att bedöma klimatisk påverkan på rostfria förband finns ett alternativ till korrosivitetsklasserna i SS-EN 1993-1-4 Bilaga A.
Här redovisas lämpliga stålsorter för speciellt utsatta miljöer som simbassänger och vägtunnlar.

Vid val av korrosivitetsklasser ska alltid den förväntade livslängden på förbandet anges.

Få inspiration och nyheter från oss

Anmäl dig och få information om bland annat publikationer och seminarier från Svenskt Trä via e-post

Anmäl dig för att få inspiration