Virkeskvalitet

Handelssortering av trävaror

Kvaliteten hos virke kan specificeras med ett antal parametrar. Antal och storlek av nedanstående parametrar är avgörande för vilken kvalitet virket har. Till exempel ger färre och mindre kvistar en högre kvalitet.

 

Parametrarna bedöms vid visuell sortering, utseendesortering. Sådan görs vanligen vid sågverken.

Det är vanligt att varje virkesstycke stämplas i änden med ett skeppningsmärke. Av detta kan den sorterade kvaliteten avläsas i ledet mellan sågverk och handel. Efter bearbetning, till exempel hyvling eller klyvning, kan dessa märken vara bortkapade eller svåra att identifiera. Kvaliteten anges då genom att paketet märks.

Sortering av virke är en generell handelssortering. Den är alltså inte utformad med tanke på virkets användning i till exempel snickeri, byggande eller emballage.

Handelssorter – Kvalitetsklasser

Virket visas i dimensionerna: 25x100, 50x150 och 75x200 mm

 

Vid sågverken sorteras virket vanligen enligt sorteringsregeln för utseendesortering, Handelssortering av trävaror. Däremot i trävaruhandeln och för beskrivning av virkeskvaliteter som används i byggandet, exempelvis i AMA Hus och i Svenskt Träs produktkatalog, traprodukter.se, tillämpas vanligen sorterna enligt den gällande europeiska standarden för utseendesortering, SS-EN 1611-1.

Tabell 17  Virkeskvaliteter. Vanliga trävaror med lämpliga handelssorter och träslag.

 

Handelssortering av trävaror

Handelssortering av trävaror är en sorteringsregel som fastställts 2020. Den bygger på Nordiskt Trä – Sorteringsregler för furu och gran och den europeiska standarden för handelssortering av trävaror, SS-EN 1611-1.

Trävarorna sorteras i sju klasser, benämnda I – VII. KLASS OS är ett av huvudsortimenten och består av ospecificerade andelar av delklasserna OS I – OS IV. De övriga huvudsortimenten är KLASS V (Kvinta), KLASS VI (Utskott) och klass VII som har låga kvalitetskrav.

Standard SS-EN 1611-1

Enligt sorteringsstandarden SS-EN 1611-1, kan sorteringen göras på såväl flat- som kantsidorna eller enbart flatsidorna. Sorterna kallas då G4 respektive G2. Sortbeteckningarna följs av en siffra som anger virkets kvalitet, 0-4, med 0 som högsta kvalitet. En sort kan då få beteckningen G4-2, vilket innebär en 4-sidig visuell sortering av typiskt byggvirke, motsvarande KLASS V, Kvinta, enligt Handelssortering av trävaror. En ungefärlig jämförelse med Handelssortering av trävaror ges i tabell 18. G2 innebär en tvåsidig visuell sortering och används sällan i Sverige.

Klass V benämns kvinta.
Klass VI benämns utskott.

 

Beskrivning av handelssorterna enligt SS-EN 1611-1

Virke sorterat enligt SS-EN 1611-1 är inte avsett för bärande konstruktioner. Sorteringen sker istället för att skapa kvaliteter med ett visst utseende. Exempelvis bedöms torra kvistar hårdare än friska kvistar. Man bedömer också egenskaper, som påverkar virkets funktion, exempelvis deformation.

Sort G4-0

Sort G4-0 är lämpad för planhyvlat virke för invändiga snickerier och invändiga lister. Planhyvlat virke av furu är ofta av denna sort.

Hög kvalitet där egenskaper som påverkar utseendet i stor omfattning inte är tillåtna. Små friska och torra kvistar är tillåtna i liten omfattning men inte barkringade eller rötangripna kvistar.

Sort G4-0 är mycket ovanlig i gran. Sorten finns framförallt i sidoutbyten av furu sågad ur rotstockar.

Sort G4-1

Sort G4-1 är lämpad för till exempel invändiga och utvändiga panelbrädor av hög kvalitet med små kvistar. Planhyvlad gran är ofta av denna sort.

Här tillåts egenskaper, barkdrag och reaktionsved, som påverkar utseendet i någon omfattning. Små barkringade men inte rötangripna kvistar tillåts också.

Observera Sorten är ibland den högsta kvalitet som sorteras vilket innebär att den då innehåller sort G4-1 eller bättre.

Sort G4-2

Sort G4-2 är lämpad för till exempel utvändiga panelbrädor med en kvistig struktur. Sort G4-2 är även lämpad för trall och underlagsspont av högre kvalitet. Sorten är också lämpad som väggreglar i icke bärande innerväggar, då som dimensionshyvlad gran.

I sort G4-2 tillåts virkesegenskaper som påverkar utseendet i större omfattning, till exempel barkdrag, kådved och rötkvistar. Även blånad, fast röta, vresved och toppbrott tillåts i liten omfattning.

Observera Sorten i gran är ofta den högsta kvalitet som sorteras vilket innebär att den då innehåller G4-2 eller bättre.

Sort G4-3

Sort G4-3 är lämpad för till exempel trall och underlagsspont av lägre kvalitet samt emballagevirke.

Här tillåts egenskaper som påverkar utseendet i stor omfattning vad gäller både storlek och antal. Det gäller till exempel rötkvistar, barkdrag, blånad, fast röta, genomgående sprickor, vresved och toppbrott. Här tillåts även deformation i stor omfattning. Kvisthål kan förekomma.

Observera

Sorten i gran är ibland den högsta kvalitet som sorteras vilket innebär att den då innehåller G4-3 eller bättre.

Sort G4-4 Sort G4-4 är lämpad för formvirke och emballage av låg kvalitet.

I sort G4-4 tillåts de flesta egenskaper i obegränsad omfattning förutsatt att virkestycket håller samman, vilket innebär att man ska kunna hantera virket utan att det går sönder.

Egenskaper som får finnas i stor men ändå begränsad omfattning är vankant, sprickor och deformationer.

Mjuk röta är tillåten i liten omfattning.

Tabell 18 Virkeskvaliteter

Ungefärliga relationer mellan de olika handelssorterna - kvalitetsklasserna.

¹⁾ 2-sidig sortering, G2, används sällan i Sverige.
²⁾ Vanligaste byggvirket.

Ändamålsanpassad sortering

VilmaBas – Ändamålsanpassat bassortiment

För att på ett tydligt och användarvänligt sätt beskriva träprodukter har man i Sverige skapat ett bassortiment benämnt Svenskt Träs produktkatalog. Bakom detta står trämekanisk industri, bygghandel och byggentreprenörer som under åren 2010 – 2020 tillsammans utvärderat och fastställt ett relevant bassortiment för träprodukter som finns i Svenskt Träs produktkatalog. Produkten beskrivs med ett urval av egenskaper. Läs mer på traprodukter.se.

Jämförbara produkter, lika för alla

Till sina jämförbara produkter kan varje producent addera det VB-nummer eller den egenskapsdeklaration som är relevant. Parterna i värdekedjan kan då på ett säkert sätt använda VB-nummer som referens.

Spårbarhet

Med hjälp av streckkoder och GTIN (Global Trade Item Number) kan varje individuell produkt/förpackning märkas och identifieras. Detta gör att full spårbarhet uppnås förutsatt att varje part i värdekedjan använder dessa identifierare i sin händelserapportering till exempel order­bekräftelse, godsmottagning, lagersaldo, etcetera. Se även gs1.se.

Hållfasthetssortering

För virke till bärande konstruktioner används konstruktionsvirke som sorteras maskinellt eller visuellt.

De äldre visuella sorteringsreglerna, T-virkesreglerna, har ersatts av gemensamma nordiska sorteringsregler. I Sverige är de utgivna som svensk standard SS 230120 medan den gemensamma nordiska benämningen är INSTA 142. Reglerna gäller för furu, gran, silvergran, lärk, sitkagran och douglasgran. Virket kallas även fortsättningsvis T-virke och klasserna är T0, T1, T2 och T3.

För bedömning av kvistarnas betydelse för hållfastheten finns mätregler i sorteringsreglerna som anger hur kvistarnas storlek ska mätas och hur de ska bedömas:

• Storlek i förhållande till dimension hos virket.
• Placering på kantsida och flatsida.
• Placering i virkets längdriktning.

Visuell bedömning ska också göras av övriga särdrag som påverkar hållfastheten eller virkets användbarhet såsom snedfibrighet, årsringsbredd, sprickor, toppbrott, tjurved, svampangrepp, deformation, vankant, hanteringsskador och måttavvikelser.

Virke sorterat enligt SS 230120 märks med sorteringsklass T0, T1, T2 eller T3, och hållfasthetsklass C14, C18, C24 respektive C30. C-klasserna är enligt standarden SS-EN 338 för klassificering av konstruktionsvirke. I märkningen ingår dessutom standardens nummer och igenkänningsmärke för företag. För att sortera T-virke krävs särskild utbildning.

Maskinell sortering utförs enligt standarden SS-EN 14081-1 som också ger detaljerade märkningsregler. Vid maskinell hållfasthetssortering kan dessa hållfasthetsklasser tas fram: C14, C18, C24, C30 och C35.

Vid maskinell hållfasthetssortering bestäms en fysikalisk egenskap som är kopplad till hållfastheten, till exempel statisk eller dynamisk elasticitetsmodul. I vissa maskiner kombineras olika bestämningar av egenskaper, såsom densitet, elasticitetsmodul eller inre struktur, med hjälp av röntgen. Den idag vanligaste maskinprincipen bygger på bestämning av den dynamiska elasticitetsmodulen genom mätning av resonansfrekvensen vid ”knackning” i virkesänden. En visuell kompletteringssortering krävs också för parametrar som maskiner inte kan bedöma, bland annat snedfibrighet, toppbrott, tjurved, svampangrepp, sprickor, deformation, vankant, hanteringsskador och måttavvikelser. Visuellt och maskinellt hållfasthetssorterat konstruktionsvirke ska vara CE-märkt och prestandadeklarerat enligt SS-EN 14081-1.

Tryckimpregnerat virke kan även beställas som hållfasthetskontrollerat konstruktionsvirke och ska då också vara CE-märkt.

Karakteristiska grundvärden för beräkning av bärförmåga och styvhet hos konstruktionsvirke i hållfasthetsklasserna C14–C50 anges i standarden SS-EN 338.

Observera Lamellvirke till limträ sorteras enligt SS-EN 14080. Se även avsnittet Tillverkning och kontroll.

Beskrivning av konstruktionsvirke i hållfasthetsklasserna C14 – C35

Hållfasthetsklass C14

Hållfasthetsklass C14 används som väggreglar i bärande inner- och ytterväggar där kraven på deformation inte är alltför höga.

C14 är en hållfasthetsklass där egenskaper, som påverkar konstruktionsvirkets hållfasthet och deformation, är tillåtna i stor omfattning.

Vid visuell sortering får enstaka kvistar ha en storlek som är lika med 1 ⁄ 2 av konstruktionsvirkets bredd och hela konstruktionsvirkets tjocklek.

Toppbrott får täcka 3 ⁄ 4 av konstruktionsvirkets bredd. Fast röta är tillåten i smala strimmor och ränder.

Konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C14 lagerförs av de flesta bygghandlare men ofta endast i klena dimensioner utom i impregnerat virke där även grova dimensioner lagerförs.

VilmaRegel hållfasthetsklass C14 Gran

VilmaRegel hållfasthetsklass C14 Gran har något högre krav vad gäller kantkrok, flatböj och blånad jämfört med hållfasthetsklass C14.

Tillåten kantkrok är 8 mm ⁄ 2 meter längd jämfört med 12 mm ⁄ 2 meter längd för hållfasthetsklass C14. Tillåten flatböj är 15 mm ⁄ 2 meter längd jämfört med 20 mm ⁄ 2 meter längd för hållfasthetsklass C14. Blånad är tillåten i strimmor och ränder.

Hållfasthetsklass C18

Hållfasthetsklass C18 kan användas för bärande konstruktioner som inte kräver hög hållfasthet eller där det är möjligt att använda grova dimensioner alternativt korta längder. Hållfasthetsklassen kan också användas som väggreglar för bärande konstruktioner om kraven på deformation inte är höga.

C18 är en hållfasthetsklass där egenskaper, som påverkar konstruktionsvirkets hållfasthet, är tillåtna i moderat omfattning.

Deformation är tillåten i betydligt större omfattning än i hållfasthetsklasserna C24, C30 och C35.

Vid visuell sortering får enstaka kvistar ha en storlek som är lika med 2 ⁄ 5 av konstruktionsvirkets bredd och 4 ⁄ 5 av konstruktionsvirkets tjocklek. Principen vid maskinsortering gör att mängden kvistar ofta är högre än vad som är tillåtet vid visuell sortering.

Toppbrott får inte finnas i de yttre 1 ⁄ 4 av konstruktionsvirkets bredd.

Fast röta är tillåten i liten omfattning. Konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C18 lagerförs sällan.

Hållfasthetsklass C24

Hållfasthetsklass C24 används i bärande konstruktioner som kräver hög hållfasthet, till exempel takstolar och golvbjälklag.

C24 är en hållfasthetsklass där egenskaper, som påverkar konstruktionsvirkets hållfasthet och deformation, är tillåtna i liten omfattning.

Vid visuell sortering får enstaka kvistar ha en storlek som är lika med 1 ⁄ 4 av konstruktionsvirkets bredd och 1 ⁄ 2 av konstruktionsvirkets tjocklek. Principen vid maskinsortering gör att mängden kvistar ofta är högre än vad som är tillåtet vid visuell sortering.

Toppbrott får inte finnas i de yttre 1 ⁄ 4 av konstruktionsvirkets bredd. Hållfasthetsklassen sorteras normalt inte samtidigt med C30. Det innebär att den innehåller hållfasthetsklassen C24 eller högre.

Konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C24 lagerförs av de flesta bygghandlare.

Hållfasthetsklass C30

Hållfasthetsklass C30 är lämpad för bärande konstruktioner som kräver hög hållfasthet där man inte kan använda grova dimensioner.

C30 är en hållfasthetsklass där egenskaper, som påverkar konstruktionsvirkets hållfasthet och deformation, är tillåtna i liten omfattning.

Vid visuell sortering får enstaka kvistar ha en storlek som är lika med 1 ⁄ 6 av konstruktionsvirkets bredd och 1 ⁄ 3 av konstruktionsvirkets tjocklek. Principen vid maskinsortering gör att mängden kvistar ofta är högre än vad som är tillåtet vid visuell sortering.

Hållfasthetsklass C30 är en homogen kvalitet med litet omfång. Konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C30 lagerförs sällan.

Hållfasthetsklass C35

Hållfasthetsklass C35 är lämpad för bärande konstruktioner som kräver extra hög hållfasthet där man inte kan använda grova dimensioner.

C35 är en hållfasthetsklass där egenskaper, som påverkar konstruktionsvirkets hållfasthet och deformation, är tillåtna i liten omfattning.

Hållfasthetsklass C35 kan endast maskinsorteras. Konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C35 lagerförs sällan.

Fingerskarvat konstruktionsvirke

Till konstruktionsvirke i hållfasthetsklasserna C14 – C35 hänförs fingerskarvat konstruktionsvirke som tillverkas och kontrolleras enligt SS-EN 15497.

Fingerskarvat virke kan enligt Boverkets tillämpningsregel för SS-EN 1995-1-1 (Eurokod 5) användas i en bärande konstruktion under förutsättning att konstruktionen utformas så att brott i en enskild fingerskarv inte medför att väsentliga delar av konstruktionen i övrigt störtar samman. Fingerskarvat konstruktionsvirke bör inte användas i arbetsställningar eller i andra konstruktioner utsatta för slag- eller stötbelastning.

Fingerskarv kan användas när man vill ha långa längder utan att behöva skarva på byggarbetsplatsen.

Fingerskarvat konstruktionsvirke ska vara individuellt CE-märkt och prestandadeklarerat enligt SS-EN 15497. I undantagsfall, när en kund så kräver, får virket vara fritt från märkning. Då ska varje leverans innehålla dokument med uppgifter enligt standarden.

Tabell 19  Sortering av konstruktionsvirke

De hållfasthetsklasser som är markerade med orange färg är tillverkningsstandard för svenska producenter av maskinellt hållfasthetssorterat konstruktionsvirke.

 

Tabell 20  Karakteristiska böjhållfasthetsvärden på olika träprodukter till bärande konstruktioner

 

Tabell 21  Olika hållfasthetsklasser och handelssorter har olika krav på deformationer

* Vid virkestjocklekar ≥ 45 mm.

Figur 65  Exempel på deformationer

 

Takstolar av konstruktionsvirke.

Tvärsnittsmått

Tabell 22  Tvärsnittsmått för sågat virke

Tabell 23 Tvärsnittsmått och tillåtna måttavvikelser för sågat virke

*Enligt både SS-EN 1313-1 och SS-EN 336 tillåts ingen minustolerans.
Om överlängd är ett problem ska plustolerans specificeras enligt kontrakt eller avtal.

ObserveraTrävarupartiets medelvärde för aktuell tjocklek och bredd får inte underskrida börmåttet.

Exempel
Tjocklek, börmått = 50 mm
Maximal tjocklek = 50 + 3 = 53 mm
Minimal tjocklek = 50 – 1 = 49 mm
Längd: Ingen minustolerans, plustolerans enligt kontrakt eller avtal.

 

Tabell 24  Tvärsnittsmått (vanligen förekommande för sågat virke och för hyvlat virke i Sverige)

Observera
Alla dimensioner lagerhålls inte hos sågverk och bygg- och trävaruhandlare.

Sågat virke

Måtten för sågat virke gäller vid fuktkvot 20 %. Tillåtna måttavvikelser för sågat virke respektive konstruktionsvirke specifikt anges i SS-EN 1313-1 respektive SS-EN 336. Inga standardiserade tvärsnittsmått anges bortsett från de rekommenderade som anges i SS-EN 1313-1. Från börmåttet tillåts följande måttavvikelser på det sågade virket:

Tabell 25  Tvärsnittsmått för hyvlat virke

 

Hyvlat virke

Måtten för hyvlat virke gäller vid fuktkvoten 20 %. Tillåtna måttavvikelser för hyvlat virke enligt nedanstående tabell anges endast i SS-EN 336 under benämningen toleransklass 2. Från börmåttet tillåts följande måttavvikelser på det hyvlade virket:

Tabell 26 Tvärsnittsmått och tillåtna avvikelser för hyvlat virke

* Enligt både SS-EN 1313-1 och SS-EN 336 tillåts ingen minustolerans.
Om överlängd är ett problem ska plustolerans specificeras enligt kontrakt eller avtal.

Observera Trävarupartiets medelvärde för aktuell tjocklek och bredd får inte underskrida börmåttet.

Fasad av gran behandlad med järnvitriol och impregnerad trall av furu.

Kyrkesund, Tjörn.

 

Längder

Virket kapas vanligen i de standardiserade längderna 1 800, 2 100, 2 400 – 5 400 mm, det vill säga multiplar av 300 mm mellan 1 800 och 5 400 mm. Hos sågverk samt bygghandlare lagerhålls normalt längder upp emot 5 400 mm. Större längder och exaktkapade längder kan beställas. Virke vid större längder kan då vara fingerskarvat.

Ytstrukturer

Ytan på trä kan framställas för att möta olika tekniska och utseendemässiga krav.

Sågade ytor, så kallat originalsågat virke, erhålls direkt i sågverksprocessen när stocken är rå, det vill säga otorkad. Beroende på sågteknik erhåller ytorna olika utseende. Cirkelsåg ger cirkelformade spår medan bandsåg ger raka spår. Reducersåg ger också cirkelformade spår, ofta grövre än cirkelsågen. Ett sågsnitt kan ibland vara producerat med två så kallade mötande cirkelsågsklingor, vilket ger två skilda cirkelspår på ytan. På ett och samma virke kan olika sågmönster förekomma på olika sidor. Sågade ytor återfinns i bygghandeln endast på ett fåtal produkter, ställnings-, form- och emballagevirke.

Finsågade eller torrsågade ytor har finare ytstruktur än originalsågade ytor framtagna ur otorkat virke. Finsågade ytor förekommer främst på utvändiga panelbrädor.

Hyvlade ytor kan vara av olika kvalitet beroende på antalet stål och rotationshastigheten på hyveln. Virke dimensionhyvlas för att erhålla ett visst tvärsnittsmått och plana ytor, typiskt för byggvirke.

Virke planhyvlas för att erhålla släta ytor, typiskt för invändiga paneler, lister och golv. Bäst resultat erhålls på furu.

Ytor som tidigare var hyvlade kan numera vara rillade. Rillning är en grund bearbetning av en hyvlad yta för att färg ska få bättre vidhäftning.

För att framhäva träets ytstruktur genom en målningsbehandling har en särskild så kallad målningsyta utvecklats som kallas paint cutter.

Träytor i inredningar och möbler slipas eller putsas, ytan blir då helt slät utan spår av verktyg.

En hyvlad träyta kan ges en relief genom borstning, varvid vårveden slipas ner och sommarveden kvarstår som upphöjningar.

Vanliga ytor på virke