Det har gått ett par år sedan gruppen Tänk om Trä bildades. Ett studiebesök vid renoveringen av Feskekörka i Göteborg under studietiden väckte idén om att arbeta mer med trä – och göra det tillsammans. I dag är gruppens medlemmar utspridda på arbetsplatser och lärosäten runt om i landet.
– Vi hade nog alla en längtan efter mer praktiskt lärande. Det är lite märkligt att man kan plugga till arkitekt eller ingenjör utan att någonsin ha varit på en byggarbetsplats. Vi såg det här som ett sätt att lära oss mer om trä och om branschen, säger Oskar Nesset Mattsson.
Tog hjälp av Derome
Det ena projektet ledde till det andra. Inför Trä & Teknik 2024 fick de i uppdrag att skapa en entrépaviljong och scen till mässan. De vände sig till träindustriföretaget Derome och frågade vilket spillvirke som fanns i produktionen.
Företaget donerade vankantad råspont (underlagspanel) och en stor hög med korta avkap från produktionen av fingerskarvat konstruktionsvirke.
– Vi ville visa att det går att bygga en stomme av ”klent” spillvirke, bara man tänker ett steg längre och jobbar utifrån materialet, säger Daga Karlsson.
Konstruktionen är nästan uteslutande i detta virke. Varje båge består av 100 träklossar och 100 förbindare av plywood, som kopplats samman av cirka 400 små träpluggar. Pluggarna tillverkades av det som blev över när gruppen bearbetade råsponten.
– Vi märkte att cirkulärt byggande kräver mycket logistik och handpåläggning. Trots att det här var ett relativt litet projekt fick vi problem med lagerhållning, och allt spillvirke behövde sorteras och bearbetas för hand, säger Daga Karlsson.
Historiska och materialeffektiva byggnadstekniker bygger grunden
Tänk om Trä hämtar inspiration från historiska och materialeffektiva byggnadstekniker, där spillvirke och virke med ojämna dimensioner har nyttjats för att bygga stora bärande konstruktioner. Ett exempel är Hilding Brosenius HB-balk, utvecklad för att överbrygga stora spann med hjälp av korta plankor. En annan förebild är Zollinger-konstruktionen.
För att anpassa sin konstruktion efter de ojämna virkesdimensionerna kodade gruppen ett parametriskt skript som automatiskt genererade ritningarna.
– Konstruktionen består av så många kopplingar att det utan skriptet hade varit extremt tidskrävande att hantera dem, säger Benjamin Björksell.
Vinnare av Ung Svensk Form 2026
Efter mässan ställdes det färdiga verket ut både på Chalmers och på Virserums konsthall i Småland. Projektet prisades också med stipendiet Ung Svensk Form 2026. Utmärkelsen innebar en studieresa till Östergötland. Där besökte gruppen sågverk, deltog i skogsexkursion och träffade folk i branschen.
– Vi fick möjligheten att träffa många intressanta människor och besöka inspirerande platser, en höjdpunkt var villan House for mother i Linköping av Förstberg Ling, säger Oskar Nesset Mattsson.
Projektet har också väckt frågor om hur trä används i dagens byggande.
– Det finns unika kvaliteter hos arkitektur där träets naturliga verkningssätt är läsbart. i behöver limmade produkter också, inte minst som ytterligare ett sätt att ta vara på mer av råvaran, men i de fall där konstruktionen också visar träets egenskaper, hur det bearbetats och hantverket bakom, blir upplevelsen rikare. Det vore en förlust att inte ha både och, säger Hanna Bergqvist.
Allt du vill veta om spillmaterialet
Vankantad råspont: Råspont av sämre kvalitet har använts till scenens beklädnad och bågarnas fötter, gjorda av egentillverkat limträ.
Avkap från fingerskarvat konstruktionsvirke: Bitar med defekter som sågats bort vid produktionen av fingerskarvat konstruktionsvirke. Klossarna, cirka 20–30 centimeter långa, är paviljongens primära byggdel.
Sekundärt spill: Det spill som uppstod under gruppens arbete togs till vara. Råspontens not och fjäder sågades bort, svarvades och täljdes till pluggar. Kubbgolvet på scenens ovansida är gjort av spill från tillverkningen av bågarna.
Allt material till "Spill till stomme" är svensk gran som kommer från Deromes sågverk i Veddinge.
Text: Gustav Schöön Foto: Benjamin Björksell
