Gör det själv

Du kan läsa allt om bygglov och ansökan på sidan Byggbeskrivningar.

När du skriver avtal med byggherren se till att hänvisa till AMA Hus (Allmän Material- och Arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten).

På byggbeskrivningar.se kan du se precis hur du ska göra.

Det här är en mycket svår fråga som det finns många svar beroende på vad man helst önskar.

1. Virke sväller och krymper mer på splintsidan än på kärnsidan. Om man vänder splintsidan upp så kommer vatten att rinna av brädan vid regn, Till skillnad från om kärnsidan vänds uppåt så samlas vatten i den konkava "skålen" på brädan. Jag vill ha lång hållbarhet.
   Svar: Lägg splintsidan nedåt för den innehåller mer impregneringsskydd och mellan trallläkten och golfbjälke samlas vatten som tar längre tid att torka ut. Ett annat enkelt svar är att lägga den snyggaste sidan uppåt.
2. Enligt ovan så är rörelsen störst på splintsida. Det innebär att kärnsidan har mindre sprickor eftersom rörelsen är mindre. Jag vill ha få sprickor.
   Svar: Upp.
3. På grund av ett miljöbeslut har splintveden i trallbrädor inte lika effektiva träskyddsmedel idag och därför mindre motståndskraft mot röta än kärnvirket, lång hållbarhet.
   Svar: Upp.

På byggbeskrivningar.se kan du se precis hur du ska bygga en bastu.

På byggbeskrivningar.se kan du se precis hur du ska bygga ett garage.

Den befintliga panelbrädan delas på mitten med hjälp av en cirkelsåg eller sänksåg. Därefter går det lätt att ta bort. Inre noten på den nya panelbrädan kapas bort och sedan kan den spikas på plats.

Träslaget ska vara gran och kvaliteten ska vara sort G4-2 eller bättre. Vill man ha en slät träfasad så ska den utgöras av spontat virke. Man bör inte välja alltför breda panelbrädor på grund av att riskerna för att det kan bli för alltför stora springor sommartid, särskilt på sydsidan. Springorna kan bli så stora att brädorna går ur spont när fuktinnehållet stiger exempelvis vid regn. Man brukar rekommendera 145 mm som största lämpliga bredd.

Intrycket av släthet hos fasaden förstärks om man väljer att sätta upp panelbrädor med olika bredd, till exempel 95, 120 och 145 mm, men inte sätta dem rytmiskt utan slumpmässigt varierande.

Förr var nog ofta brädorna hyvlade därför att dåtidens sågteknik gav ganska ruffa ytor. Numera tillverkas utvändiga panelbrädor genom torrklyvning. Det innebär att man först tillverkar plank som torkas till cirka 16 % målfuktkvot. Därefter profileras den torra plankan och klyvs i en fintandad bandsåg. Den sågyta som erhålls är slät, så slät att det kan vara svårt att se sågmönstret. Genom att fasadbrädan sågas fram ur torkat virke så slipper man också stora kupningar som lätt förtar det släta intryck man eftersträvar.

Hyvlade ytor brukar man avråda från därför att de lätt ger speglande fasader, i vilka ojämnheter lätt framträder.

Här finns mer om ytbehandling av utvändigt trä och utförandet i övrigt av fasaden framgår av TräGuiden och Trärådhuset.

Det är ingen stor skillnad mellan furu och gran, men gran är att föredra på grund av långsammare uppfuktning. Furu blånar lättare vid längre tids fuktupptagning. Finsågad yta är att föredra på grund av färgbindningsförmåga.

Du kan enkelt få hjälp med att veta antalet löpmeter du behöver till ditt projekt genom att ladda ner vår Lathunden app eller beställ den tryckta här.

Javisst, på byggbeskrivningar.se kan du se precis hur du ska göra.

När det gäller montage av sockellister är det till fördel att skruva listen. Börja att förborra listen och försänk skruven. Använd särskild listskruv. Vill man dölja skruvskallen kan man använda plastisk trämassa.

Fördelen med golvvärme är att man slipper radiatorerna som tar plats i rummet. Golvvärme ger också behagligare inomhusklimat. Det som man måste tänka på om man väljer golvvärme är att det kan bli fuktrörelser i träet på grund av stora temperaturskillnader under året (högre fuktighet under sommaren, då man stänger av golvvärmen). Det är därför viktigt att man noga följer anvisningarna från golvvärmeleverantören. Golvvärme får endast användas om en maximal yttemperatur på 27 grader Celsius kan garanteras. Högre temperaturer ger skador på golvmaterialet. Läs mer i vår byggbeskrivning ”Lägga trägolv”.

Vi har en byggbeskrivning som heter just "Skruv- och spikguide" - titta gärna i den. Som tumregel när man skruvar gäller dubbla längden på skruven på det man ska skruva fast. Exempelvis en 22 mm tjock bräda, använd då en cirka 44 mm lång skruv. 

Tipset är att göra provbitar för inner- respektive ytterhörn. Märk upp dessa och spara dem som mallar. Vi har en byggbeskrivning som heter ”Montera lister och profiler”.

Till fönster används kärnfuru dels därför att det går att bearbeta till hög ytkvalitet, dels på grund av kärnvirkets beständighet i väderutsatta delar ovan mark. Virket till fönster tas som centrumutbyte för att få högandel kärnved.

Omålade panelbrädor ska målas snarast efter monteringen. Fasaden bör inte stå omålad över vintern. Fasaden bör minst vara grundmålad före vintern. Du måste i vår tvätta fasaden före slutmålning.

Det bästa alternativet är att köpa en panel utförd enligt som är grundmålad och mellanstruken enligt ytbehandlingsklass CMP G/M. Då kan du vänta med att färdigmåla panelen inom 12 månader. 

Färdigmålade panelbrädor finns i flera varianter, både grundmålade och mellanstrukna kan köpas hos välsorterade bygg- och trävaruhandlare.
Svenskt Träs system CMP, Certifierad Målad Panel, kvalitetssäkrar den industriella målningen genom oberoende tredjepartskontroll av tillverkningen. Genom kvalitetssäkringen garanteras att färger och träråvara är av hög kvalitet för att väl anpassade till framtida funktion.

 Svenskt Trä har tagit fram en kalkylator som visar besparingar på upp till 30 procent vid val av utvändiga panelbrädor målade enligt Certifierad Målad Panel, CMP-systemet. Gå till kalkylatorn

En lackad, träpanel kommer med tiden att mörkna. Vill man då ha den ljusare så finns flera möjligheter:

1. Slipa bort lacken och ytskiktet på panelen så att ljust trä framträder under.
2. Lasera med en ljuspigmenterad lasyr.
3. Ta ner den mörka panelen och sätta upp en ny.

Av dessa möjligheter är nog förslag nummer 2 det enklaste. Rådgör med en målare och gör en mindre provyta först för att övertyga om att behandlingen ger rätt ljushet och träkänsla.

Förslag nummer 1 kan vara svårt att genomföra utan att panelen tas ner på grund av allt slipdamm. Vissa profiler kan också vara svåra att få trärena.

Förslag nummer 3 är genomförbart och den gamla kan återanvändas i något annat rum och då som laserad eller täckmålad.

Är det ett uterum som redan har impregnerat virke så är det inte skadligt att använda det till golv i inneklimat, däremot är det helt onödigt. Om du menar konstruktionen som sådan så kan man ha impregnerat virke men det ska inte vara nödvändigt eftersom undergrunden ska utföras så att fukt aldrig kan påverka underkonstruktionen vid ett normalt bygge.

Det går utmärkt att torka virke utomhus under tak. Man bör välja en plats med god genomluftning, det vill säga där det blåser, och man bör placera stabben tvärs förhärskande vindriktning. Stabben ska byggas upp minst 300 mm över marken.

Virket ska stabbas direkt efter uppsågningen med läkt mellan varje lager och springor mellan plankorna inbördes. Taket kan byggas på olika sätt, enklast som ett pulpettak av sämre bräder.

Torkningen sker snabbast under april, maj och juni. Under resten av året torkar inte virket särskilt mycket. Man bör därför såga och stabba tidigt på våren. Traditionellt ansågs virket torrt, brädgårdstorrt, efter sommaren i augusti-september.

Bäst lyckas man med torkning av gran. Torkning av furu kan vissa år, fuktiga somrar, misslyckas genom att man får stora inslag av blånad i virket. Virket slår sig inte särskilt mycket i stabben på grund av att trycket från virket ovanifrån blir rätt stort. Värmeböljan behöver inte vara så starkt torkande, det kan samtidigt vara rätt fuktigt. Solsken på virket ger ofta sprickor.

Linoljefärgen fäster bättre på den finsågade sidan av fasadbrädorna. Det går också bra att måla på den hyvlade sidan, men det kräver stor noggrannhet. Grundningen är viktig.

Virke impregnerat med vattenbaserade träskyddsmedel kan ytbehandlas (målas, laseras och så vidare) på samma sätt som oimpregnerat trä om det är ordentligt torrt. Måla inte på trä som har en fuktkvot högre än 16 %. Läs mer i byggbeskrivningen ”Bra att veta om impregnerat trä”.

Trä är mycket tåligt mot kemiska preparat. Därför är det mer vilken typ av preparat du använder som blir avgörande för resultatet. Vissa preparat är dock inte så bra ur miljösynpunkt. Man kan använda mekaniska metoder som till exempel högtryckstvätt. Risken finns, om man sprutar med för högt tryck att de mjuka delarna också försvinner så att däcket blir lite ojämt men rent. Börja tvätta med såpa. Om inte det fungerar så finns det altantvättmedel som är avsedda för trä som du kan köpa hos dom lokala bygghandlare.

Då använder du järnvitriol som är järnsulfat, ett pulver som löses i vatten. Beroende på koncentrationen hos lösningen kan man få allt från nästan svart kulör till svagt grå. Man bör därför pröva sig fram till den lämpligaste koncentration på mindre provbitar. Använd kärl och penslar som inte innehåller metaller. På TräGuiden kan du hitta ett bra recept på järnvitiol.

En träfasad ska vara spikad med varmförzinkad eller rostfri panelspik med mera. Elförzinkad eller blank spik ger de synliga rostutfällningar vid spikarna. Mönja tycks heller inte ha gett tillräckligt rostskydd. Det framgår inte av frågan vilken behandling spikarna har utöver behandlingen med mönja.

Trävirket påverkas inte negativt av rostangreppen på spikarna.

Att åtgärda rostfläckarna är tidskrävande. Spikarna måste tas bort annars fortsätter rostangreppen. Den mest skonsamma metoden om man vill återanvända panelbrädorna oskadade är följande:

Man borrar först försiktigt bort huvudet på alla spikar. För att styra borren slår man först ett körnslag i spikhuvudets centrum. När alla spikhuvuden är bortborrade kan man lätt ta bort brädan från fasaden med en kofot utan att brädan skadas. Därefter märks brädan så att den kan vändas rätt och sättas tillbaka på sin plats.

Spikningen görs nu med varmförzinkad eller rostfri panelspik i de gamla spikhålen. För att den nya panelspiken ska greppa kan man tvingas välja en längre eller kraftigare spik. Eventuellt kan en krökning av panelspikens spets räcka så att den går i en ny bana in i spikläkten bakom panelen.

Man kan tvätta fasaden med till exempel fasadtvätt för att avlägsna smuts och andra avlagringar om huset är angripit av alg- och mögelpåväxt ska tvättningen kombineras med något desinficerade rengöringsmedel.

Sprickor i fasadbrädor är inte ovanliga, särskilt på södersidan. De är mest synliga på sommaren och sväller ihop fram mot hösten. De uppkommer genom att virket under torra perioder på sommaren torkar ut mera i ytan än djupare inne i brädan. De kan även uppkomma genom att brädan vid torkningen vill kupa sig men att uppsättningen med lockpanel hindrar, varför bottenbrädorna spricker. Sådana sprickor är inte ovanliga och ska inte föranleda några åtgärder. Det går inte att täta dem med någon större framgång.
Om sprickor är genomgående är situationen mera allvarlig. Sådana sprickor kan ha uppkommit genom att brädornas krympning vid torkning förhindras av att lockbrädorna är spikade genom bottenbrädorna.
Om bottenbrädorna visar tendens till för tidigt uppkommande rötskador så bör dessa bottenbrädor bytas ut. Detta kan ske genom att de friska lockbrädorna tas bort, nya bottenbrädor sätts upp och att lockbrädorna INTE spikas genom bottenbrädorna. Sådana rötskador lär dock dröja ett tiotal år innan de uppkommer.