Lakehouse är otvivelaktigt unik i sin gestaltning. Förankrad i ett gammalt stenbrott domineras de två första våningarna av stenmaterial. Därefter sträcker sig byggnadens limträstomme upp emot skyn och kulminerar i ett sexton meter högt atrium, och öppnar upp sig mot skog och himmel.
Ett hus som växer ur landskapet
Mötet mellan arkitektur och natur förstärks i den växtlighet som tar för sig på taket. Här finns skogsbottensmattor av mossa, ljung, blåbär, gräs och vilda blommor, inhemska växter som fördröjer dagvattenavrinning, minskar överhettningsrisken och gynnar biologisk mångfald. Inte nog med det, här finns också anlagda stigar där besökarna kan uppleva den omgivande naturen.
Snøhetta har med andra ord gått ”all in” när det kommer till gestaltning.
– Den här platsen var ett stenbrott, en stenöken där ingenting växte. Vår idé var ”raised from the ashes”: att byggnaden skulle lyfta sig ur stenen och bli frodig och levande. Stenen från brottet använder vi i gångstigen på taket, blandad med det gröna. Väl uppe möter man både vattnet och den nya stadsdelen bakom, säger Anne Cecilie Haug, senior arkitekt på Snøhetta.
En del av trästaden Wendelstrand
Stadsdelen hon nämner är Wendelstrand, belägen i Mölnlycke, en dryg mil söder om Göteborg. Platsen är under utveckling, och tanken är att ett helt nytt bostadsområde med radhus, flerbostadshus och villor ska ta form under de kommande åren. Wendelstrand ska bli en hållbar stadsdel, där natur, boende och arbete smälter samman. Totalt planeras cirka 1 200 bostäder med blandad upplåtelseform, byggda av HSB, OBOS, Balder, Klövern och Förbo. Projektet har marknadsförts som ”trästaden”, och ambitionen är att bli en av Sveriges största trästäder, med runt 900 bostäder i trä.
Snøhetta var delaktig i utvecklingen av hela området och deras vision för Lakehouse sträcker sig utanför själva byggnaden. Därmed fick man god användning för det arbetssätt man internt kallar ”transpositioning”, som kortfattat innebär att Snøhetta i den kreativa fasen involverar alla berörda discipliner. Syftet är att utforska så många infallsvinklar som möjligt och på så sätt hitta de bästa lösningarna för varje enskild uppgift. Konkret kan det exempelvis innebära att en produktdesigner måste tänka som en landskapsarkitekt, och en landskapsarkitekt som en inredningsarkitekt.
– I det här projektet hade vi en landskapsarkitekt, en inredningsarkitekt och en arkitekt med från början. I många andra projekt gör man fint runtomkring efter att man är klar. Vi designar så att alla dessa tre discipliner är med från början. Då blir jag som arkitekt även en förkämpe för landskapet och interiören, eftersom jag vet varför vi har gjort som vi har gjort, och vad som sker om man ändrar på det. Allt hänger samman, säger Anne Cecilie Haug.
Trä, ljus och rum för människor
Sprungen ur sten med strävan mot naturen är inte bara en fråga om gestaltning. Det är bokstavligen så Lakehouse är byggd. Grunden står i sten, och när Lakehouse reser sig ovan markytan tar trä över. Anne Cecilie Haug beskriver det som ett möte mellan tungt och lätt. Dött och levande.
– Träkonstruktionen speglar träden i omgivningen. Den börjar på marken och växer sedan uppåt, medan det som är från markplanet och nedåt är betong som befinner sig i stenvärlden. Så det är ett möte mellan dessa material. Jag tycker verkligen om att visa upp konstruktionen, att förstå hur allt hänger ihop. Jag tycker det är vackert att se när det är gjort rätt. Det är precist och det är levande, säger hon.
Lakehouse har en stomme i massivt trä. Bärverket består av pelare och balkar i limträ av svensk och norsk furu och gran, kombinerat med bjälklag och väggar i korslimmat trä. Träet är till stora delar synligt i interiören – samma material som bär huset utgör också dess inre ytor.
Den mest iögonfallande detaljen i Lakehouse är det atrium som finns längst upp och längst ut. Även där är trä dominerande, i form av ett massivt trädäck.
Längs ena väggen slingrar sig en spiraltrappa i betong, klädd i trä, som fungerar både som kommunikationsled och som del av den bärande strukturen.
Men det som gör atriet verkligt levande är de stora glaspartierna. Utanför finns skogen, och den lyckades Snøhetta förmedla in i själva atriet via särskilt utformade fönsterglas.
– Stora glasfasader mot söder är något vi sällan har, eftersom värmen ackumuleras för mycket. Vi tittade därför på möjligheten att skapa ett bladliknande mönster i glaset, och på så sätt uppnå samma effekt som ett naturligt träd, vars blad filtrerar solljuset. Det skapar en väldigt speciell känsla i rummet; en spegling av naturen utanför, i dubbel bemärkelse, säger Anne Cecilie Haug.
Social hållbarhet – en viktig beståndsdel
Lakehouse invigdes sommaren 2025. Men än så länge står den i ensamt majestät. Arbetet med Wendelstrand har precis inletts och beräknas pågå till 2028, då hela området ska vara färdigbyggt. Förutom fokus på ekologisk hållbarhet, är även social hållbarhet en viktig beståndsdel.
Även i det avseendet är trä ett utmärkt materialval, menar Anne Cecilie Haug, eftersom trä är ett levande material som skapar både lugn och trygghet. Och hon är övertygad om att gestaltning genom arkitektur spelar en stor roll för att underlätta för möten mellan människor.
– Att använda arkitektur för att skapa offentliga rum som är öppna och gratis för alla, det tror jag är viktigt. Och då är det extra viktigt att de utrymmena utformas så att folk känner sig välkomna, att de inte blir för lyxiga så att man inte vågar sätta sig ner, eller för slitna och fula så att man inte vill vara där. Därför är det fantastiskt att Lakehouse redan finns på plats när människor börjar flytta in.
Text: Mattias Boström Foto: Kalle Sanner
