Mexitegel är ett kännetecken för småhusbyggandet under 1960- och 70-talet, många av de drygt 600 000 småhus som byggdes då kläddes i den formpressade kalksandstenen. Fasadmaterialet, som är underhållsfritt och frostbeständigt, blev mycket populärt. Inte minst på grund av den solvita kulören, som gav ett kontinentalt uttryck. Men i dag vill många renovera bort mexiteglet.
Att förädla i stället för att riva
– Jag växte upp i ett sådant här hus, det finns en sorts hatkärlek till mexiteglet. Men vi behöver omvärdera vad som anses vara fult – inte minst ur klimatsynpunkt. Att riva fullt fungerande hus är ett resursslöseri, säger Sofia Wendel.
När Sofia Wendel och Magdalena Bjerkefors på Kaminsky Arkitektur fick i uppdrag att göra om en mexitegelvilla ritade de ett uterum i två plan, som täcker hela den södra fasaden. De lät lärkens varma, levande yta möta mexiteglets repetitiva mönster.
– Lärkens värme och mjukhet skapar en tjusig kontrast och ger huset ett mer nutida uttryck. Vi har inte försökt gömma mexiteglet, utan möta det på ett värdigt sätt.
Lärken är genomgående i tillbyggnaden, både invändigt och utvändigt. Panel, fönsterlister och detaljer är klarlackade medan golvet är oljad.
För familjen Lindmark, som bott i huset sedan början av 2000-talet, var det nya materialvalet en självklarhet.
– Vi bestämde oss tidigt för trä. Men det var en utmaning att hitta fönsterleverantörer som kunde leverera så stora glaspartier med trädetaljer. Många använder aluminium, men det hade inte gett samma känsla, säger Andreas Lindmark.
En tillbyggnad som förändrade huset
När tillbyggnaden stod klar 2024 väckte den snabbt uppmärksamhet i området. Och även efter att lärken börjat få sin silvergrå ton fortsätter förbipasserande att stanna upp.
– Man kan ju undra varför vi inte gjorde det här tidigare, vi älskar vårt uterum och det gör folk som går förbi här också.
På övervåningen fanns tidigare en balkong i tidstypisk mörkbrun träpanel. Den smala loftgången användes främst som förvaring. Numera kommer man ut på en 2,7 meter djup veranda som spänner längs hela den södra fasaden.
– Att vi lät tillbyggnaden ta hela sydfasaden i anspråk, och inte bara en liten del, skapar en helhet. Hade vi bara tagit en del av fasaden hade det känts lappat och lagat, förklarar Sofia Wendel.
Kollegan Magdalena Bjerkefors lägger till:
– Det är också den här sidan man möter från gatan, så det kändes fint att få mjuka upp den och ge den värme, samtidigt som vi bevarar husets karaktär.
En ny mittpunkt i hemmet
På nedervåningen finns det plats för både odling och en isolerad entréhall. På övre plan har pardörrar installerats, vilket skapar ett naturligt möte mellan kök och uterum. Den rymliga och ljusa övervåningen fungerar för både middagar och odling.
– Det har blivit husets mittpunkt. Mellan april och oktober är det här vi äter, umgås och kopplar av, säger Andreas Lindmark.
Ett öppet parti i bjälklaget skapar dessutom en visuell koppling mellan våningsplanen. Här kan tomatodlingarna klättra sig uppåt, samtidigt som ventilation och värmeflöden gynnas.
– Det var viktigt att skapa en relation mellan planen, men också att ta tillvara på ljus, luft och familjens odlingsintresse, säger Sofia Wendel.
Mycket kärnved i lärk
I Sverige finns främst europeisk lärk, sibirisk lärk och hybridlärk – en korsning mellan europeisk och japansk lärk. Till skillnad från gran och tall fäller lärken sina barr på vintern.
Lärk är ett träslag med hög andel kärnved och används för fasader, altaner och andra utomhusmiljöer. Men ryktet om att lärk är underhållsfritt är en myt. Beständigheten i kärnveden är likvärdig med furu. Torkning sker tämligen snabbt. Tendensen till deformation och eldsprickor är dock något mera utpräglad än hos furu. Ibland sker kådflytning, särskilt vid höga torktemperaturer och korta torktider. Förborra alltid och använd rostfria infästningsprodukter.
Intresset för att plantera in lärk i gran- och tallskogar ökar. Det skapar mer varierade
och motståndskraftiga skogsbestånd. Under 2025 planterades cirka 3,6 miljoner plantor av lärk i Sverige.
Text: Gustav Schön Foto: Kaminsky Arkitektur, Privat
