Skogen genom tiderna

  • 11 500 f Kr -

    50 f Kr

    Livet i skogen

    Under jägarstenåldern står skogen för det mesta av människans levebröd – vilt, nötter, rötter och bär. Med jordbrukets ankomst förändras människans förhållande till skogen. Boskapen betar i skogen. Här hämtar man vinterfoder, virke och ved.
  • 1000 -

    1800

    Järnmalm och exploatering

    Det råder avskogning i Europa. Tack vare att det finns mycket skog i Sverige som kan användas till bränsle, blir metallhantering en exportvara. Men det börjar bli ont om skog även här, och 1647 kommer en skogsordning för att hushålla med träden. Längst Norrlandskusten anläggs de första bruken.
  • 1800 -

    1914

    Nya metoder och skogsvårdslag

    Industrialiseringen efterfrågar sågat virke. Konkurrensen mellan olika järnbruk leder till att systematiskt skogsbruk införs i Bergslagen i början av 1800-talet. Pappersmassa blir ett viktigt tekniskt genombrott. Världens första moderna skogsvårdslag antogs 1903 för att säkerställa återbeskogning och den framtida tillgången på virke. Man övergår från yxa till såg – det ger mindre restprodukter.
  • 1914 -

    1945

    Krig och skog

    De ekonomiska svårigheterna under 1920- och 1930-talen innebär att lönsamheten i skogsbruket är dålig. Man börjar bläda skogen, hugga enstaka träd, och lita till naturlig föryngring. Skogsägarföreningar grundas för att sprida kunskap om skogsvård. Andra världskriget innebär att Sverige isoleras och man måste hitta ersättningar inom landet. Nu behövs skogen till fordonsbränsle och foder till djuren. Skogsägarföreningarna mobiliserar sina medlemmar för att röja och gallra fram ved, vilket gynnar skogens tillväxt under flera årtionden framöver. Efter kriget investerar föreningarna i sågverk och massabruk. Allemansrätten instiftas 1937. Året därpå instiftas semesterlagen med två veckors semester och fler söker sig ut i naturen för rekreation.
  • 1945 -

    1960

    Råvarubrist och olja

    Skogsindustrins kraftiga expansion efter andra världskriget får många att befara råvarubrist. De privata skogsägarna hotas med övertag av skogen, men skogsägarföreningarna expanderar och hjälper medlemmarna till ett mer effektivt skogsbruk. Skogsvårdslagarna och skogsvårdsorganisationen innebär att staten alltmer försöker styra de enskilda skogsägarnas bruk. Skogsbruket mekaniseras och trä får konkurrens av tillgång till billig olja.
  • 1960 -

    1990

    Hyggen och bekämpningsmedel

    Mer mekaniseringen och fler stora skogsmaskiner leder till att stora hyggen blir vanligare. Oljekrisen 1973 bromsar utmaningen från fossila bränslen. Statens detaljreglering av skogsbruket fortsätter, men väcker motstånd. Metoder som besprutning med bekämpningsmedel och stora hyggen ifrågasätts.
  • 1990 -

    2000

    Hållbart skogsbruk och produktivitet

    Reaktionerna mot statens detaljstyrning av skogsbruket och miljörörelsens oro för den biologiska mångfalden leder till 1993 års skogsvårdslag, som jämställer miljö- och produktionsmålen och ger skogsägarna stor frihet att bruka skogen under eget ansvar inom ramen för uthålligt skogsbruk. 1999 införs certifieringssystemet FSC.
  • 2000 -

    framåt

    Certifieringar och digitalisering

    Det blir tydligt hur olika förutsättningar och synsätt det finns inom EU och FN. Många frågor ställs nu på sin spets och skogen står i fokus när det gäller till exempel arbetsmarknad, näringsliv, miljö, naturskydd, landsbygdsfrämjande och värnande av ursprungsbefolkning. Olika standarder för certifieringar fortsätter att utvecklas. Agenda 2030 blir bas för globalt klimatarbete. 3D-scanning utvecklas för inventering av skogsbestånd (2017). Det innebär att mer skoglig grunddata kan samlas in för att effektivisera skogsbruket och miljöhänsyn.