Husen ligger i Västerås nya, sjönära stadsdel Öster Mälarstrand, och initiativet till dem togs av entreprenören Johan Ehrenberg som är grundare och ägare av ETC Bygg. Det är ett icke-vinstdrivande byggföretag som ingår i en mindre koncern med inriktning på media, energi och bygg. Nu uppför man hyreshus med modern teknik helt och hållet av trä vilket gör dem klimatpositiva, det innebär att byggnaderna producerar mer energi än de förbrukar.
Husen är unika på många sätt, till exempel projektgruppens enträgna arbete med att vända på varenda sten för att driva husens klimatpåverkan i rätt riktning. Dessutom delar man generöst med sig av ritningar, erfarenheter och insikter. Allt för att bana väg och underlätta för fler att göra samma sak.
Även finansieringen har skett på ett tämligen okonventionellt sätt, genom så kallad crowdfunding. Sedan 2017 har privatpersoner kunnat köpa B-aktier i ETC Bygg med en garanterad ränta på cirka två procent. Pengarna har finansierat husen i Västerås som nu belånas för att finansiera de tre hyreshus som uppförs i Växjö.
– Vi märker att det är många som vill kunna spara utanför banksystemets anonymitet där man inte har en aning om vad pengarna används till. Över tusen personer har sparat i de första husen, och av dem så är det bara tre som nu bor i dem. De som valt att spara i husen har inte haft någon förtur utan snarare trott på projektet och velat stötta det. Det är alltså inte själva boendet man har velat komma åt, säger Johan Ehrenberg, vd och ägare av ETC Bygg.
Projektet inleddes med att Johan Ehrenberg gjorde en första skiss kring klimatkraven. Han involverade sedan arkitekt Hans Eek som gjorde en analys av hur husen kunde se ut med fokus på energilösningarna. Hans Eek kontaktade i sin tur Kaminsky arkitektur som ritade husen inför bygglovsansökan. Därefter kopplades byggentreprenören Fredrik Fagerberg in, liksom Strombro building workshop som bland annat ansvarat för de konstruktiva lösningarna i projektet.
– Vårt uppdrag har varit att skapa folkfinansierade och hållbara hus byggda i trä. Det var ett väldigt brett och fantastiskt inspirerande uppdrag, speciellt eftersom vi blev involverade så tidigt. Vi gick i gång direkt och började rita utan att ha en plats att bygga på. Förslaget skickades till olika markanvisningstävlingar där vi vann tre, i Västerås, Växjö och Malmö, berättar Joakim Kaminsky.
Arbetet har resulterat i ett typhus byggt av KL-trä med passivhusstandard och extremt låga energiförluster. De två husen i Västerås var inflyttningsklara sommaren 2021 och har sammanlagt 30 hyreslägenheter i varierande storlek, från ett till fyra rum fördelade på fem våningsplan. Huset kan enkelt anpassas efter platsens förutsättningar. Antalet våningsplan är flexibelt och kan varieras från fem till nio våningar. Lägenheterna går också att förändra genom att deras storlek enkelt kan anpassas utifrån vilka behov som finns.
– Vi insåg att vi måste välja en väg som var sober och vacker, men också lågmäld och funktionell. Därför utgick vi från en effektiv och kvadratsmart planlösning med stora balkonger som vi satt på husets långsida, säger Joakim Kaminsky.
Husen står på en pålad platta på mark, tillverkad av klimatförbättrad betong som genererar cirka 45 procent lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med traditionell betong.
Arkitekt Joakim Kaminsky
» VI SKA SKAPA FOLKFINANSIERADE OCH HÅLLBARA HUS BYGGDA I TRÄ«
Den lägre klimatpåverkan uppnås genom att en del av cementen har ersatts med slagg.
– Vi fick knacka på alla dörrar i jakten efter någon som skulle kunna blanda betong på ett nytt och mer koldioxidbesparande sätt. För det handlar inte om att lyfta på telefonen och beställa grön betong. Man behöver diskutera varje val och hitta den bästa kompromissen, säger Fredrik Fagerberg.
I de tre hus som ETC Bygg just nu uppför i Växjö pressas klimatinsatserna ännu mer. Här är två av grunderna av klimatförbättrad betong, precis som i Västerås. Tanken är att den tredje grunden ska byggas av småländsk granit för att på så sätt helt kunna undvika betong.
Ytter- och innerväggar, bjälklag, trapp- och hisschakt består av KL-trä tillverkat av det österrikiska företaget Binderholz. Elementen är transporterade med tåg från fabriken i Österrike till byggplatsen i Västerås.
– Vi har haft stort fokus på att trämaterialet ska stå i centrum. Som ytskikt bidrar trä till ett varmt och naturnära uttryck, samtidigt som det har egenskapen att åldras vackert med tiden. De stora och ljusa balkongerna fungerar som en förlängning av inomhusmiljön och ger ett mervärde i form av extra boende- och odlingsyta, säger Joakim Kaminsky.
Strombro building workshop är arkitekter och byggnadsingenjörer med Daniel Fagerbergs långa erfarenhet av träbyggande i spetsen. De har ansvarat för projektering, konstruktion, statik och landskap i byggnationen av hyreshusen i Västerås, där en av utmaningarna har varit väggarna med brännbar isolering och fasad. Det är en träbaserad lösning som krävt specifik detaljering av luftspaltens uppbyggnad, liksom omfattande brandtester.
– Vi använde projektet som en testbädd för att se om vi skulle kunna gå vidare med en uppbyggnad av en fasad som till 100 procent består av trä. Rent konkret innebar det att vi byggde tre fasader i skala 1:1 på Rise forskningsinstitut i Borås som vi sedan eldade upp, vilket kostade tid, kraft och pengar, säger Daniel Fagerberg.
Ytterväggskonstruktionen är utförd i tre olika varianter. Den första används i mitten av husets långsida, den andra i gavlarna och den tredje längs kanterna på långsidan. Isoleringen i väggarna består av 60 millimeter träfiberskivor samt 170–265 millimeter lös isolering av träfiber. Ytterväggskonstruktionen har ytterligare en träfiberskiva på 40 millimeter. Utåt avslutas väggen med en fasad av värmebehandlad furu som brandskyddsimpregnerats med en naturlig och biologiskt nedbrytbar produkt.
KL-trä används där det behövs konstruktivt, det vill säga i trapphus, lägenhetsskiljande väggar och i husets kortsidor. Långsidan är uppbyggd av en pelar-balkkonstruktion av limträ, vilket är ett mer resurseffektivt användande av trä. Bärande ytterväggar utgörs av 120 eller 140 millimeter KL-trä och bärande innerväggar av 160 millimeter KL-trä. Icke bärande innerväggar är av 80 millimeter KL-trä, och bjälklagen består av 220 millimeter KL-trä.
Träbyggnadsexpert Daniel Fagerberg
» VI BYGGDE TRE FASADER I SKALA 1:1 SOM VI SEDAN ELDADE UPP.«
På de mellanliggande bjälklagen av KL-trä ligger en miljövänlig och återvinningsbar träullsskiva på 40 millimeter. Därefter har man fyllt på med 90 millimeter grus. Ovanpå gruset ligger ytterligare en träullsskiva på 40 millimeter och överst en oljad, trestavig ekparkett. Lösningen visade sig vara smart på flera sätt, bland annat kunde man dra kablar, rör och diverse installationer i grusskiktet. Badrumsgolvens uppbyggnad ser likadan ut som för övriga golv med skillnaden att det avslutas med en träregelkonstruktion för att reglera fallet mot golvbrunnen. Ovanpå ligger en spånskiva och sist en plastmatta tillverkad av returplast och biooljor och som ger ett lägre klimatavtryck än ett ytskikt med keramiska plattor.
– Enkelt sammanfattat har vi löst den akustiska utmaningen genom att kombinera lätta och mjuka skikt med tunga och hårda. Tanken är inte ny, utan det var så här man byggde förr. Innan det blev billigt att använda betong hälldes byggskrot som grus, tegel, sågspån och murbruk ner i bjälklaget som dämpning, säger Fredrik Fagerberg.
I entréer, korridorer och framför arbetsbänken i lägenheternas kök ligger en remsa av nytt, smart och tåligt material. Det är också ett trägolv, men med ett ytskikt av keramisk träkomposit. Ytan ger golvet en slag- och slitstyrka som är ännu bättre än den som finns i sten-, keramik- och laminatgolv.
Lägenheternas köksinredning kommer från den finländska tillverkaren Puustellis ekologiska Miinuskoncept. I beräkningarna av köksinredningens koldioxidavtryck ingår både material och tillverkningsprocesser, men också utsläpp från transporter. I stället för massiva skivor används en cellkonstruktion i köksluckorna, vilket gör dem lätthanterliga och sparar bränsle vid transport.
I ett av husen finns ett cykelrum med laddplatser för elcyklar. Utanför finns cykelställ och laddplatser för både cyklar och bilar. Initialt har de boende fri tillgång till två elbilar för att utvärdera behovet av en bilpool.
Arkitekt Hans Eek har lång erfarenhet och gedigen kunskap inom hållbar arkitektur. Han var med om att utveckla passivhustekniken under 1990-talet och har sedan 1974 arbetat med energieffektiva byggnader och utvecklat samt forskat om energieffektiva hus. Husen i Västerås är utformade för att uppfylla kraven för passivhusstandard enligt certifieringssystemet FEBY12.
– Det här är det mest intressanta projekt som jag har varit delaktig i. Passivhusprincipen med låga värmeförluster har använts i Sverige sedan 1700-talet. Det som är nytt i Västerås är att det behagliga inomhusklimatet skapas med minsta möjliga energitillförsel och att solcellerna på tak, balkonger och gård tillför mer energi över året än vad som förbrukas, säger Hans Eek.
Tack vare solceller och batterilager klarar husen med råge att själva producera all energi som förbrukas, både för uppvärmning och elanvändning. De har därför inte behövt anslutas till stadens fjärrvärmenät. Solcellerna är en del av ETC Elproduktions nationella solcellspark och hyrs ut till hyresgästerna som betalar hyra utifrån sin förbrukning. Den el som inte används fördelas ut till deras övriga kunder.
– Driftskostnaderna blir låga tack vare värmepumpar, batterilager och en imponerande mängd solceller. Dessutom återvinner ventilationssystemet 90 procent av värmen. Det betyder att husen till stor del värms upp av de boende själva, säger Hans Eek.
Forskare från Mälardalens universitet genomför just nu en teknisk och social utvärdering av husen. Den tekniska studien omfattar bland annat en byggnadssimulering för att beräkna fastighetens energianvändning och tillskottet från solcellerna, simulering av lagring av solel i batterier samt täthets- och U-värdemätning. Den sociala studien berör samarbete mellan de boende och hur det är att bo i ett energisnålt hus.
Ann Löfqvist bor i en trea på andra våningen i ett av husen. Hon gillar ETC:s tankar om att utmana byggbranschen och visa att det faktiskt går att bygga både klimatsmarta och prisvärda hyresrätter.
– Förra vintern promenerade jag längs vattnet här i Västerås och såg att husen började ta form. Jag blev alldeles tagen och tänkte att här vill jag bo. När jag sedan fick möjlighet att flytta hit var det som att min vision blev till verklighet.
Efter att ha bott in sig i lägenheten uppskattar Ann Löfqvist de rena träväggarna som skapar en varm och mysig atmosfär. Hennes farhåga att lägenheten skulle vara lyhörd visade sig snabbt vara obefogad. Den är i stället förvånansvärt tyst, ventilationen i det närmaste ljudlös och det enda som hörs är ett lågt surr från kylskåpet. Hon lyfter fram några av lägenhetens fina och genomtänkta detaljer, som att fönsternischerna är aningen utställda vilket visuellt bidrar till att göra fönstren större och rummen ljusare.
För Erica Söderberg, som bor ovanför Ann Löfqvist, tog det lite tid att förhålla sig till lägenhetens rena träväggar. Till en början tänkte hon måla dem med en pigmenterad lerfärg, men när hon väl flyttat in upplevde hon att de obehandlade väggarna skapade ett lugn och var vilsamma att titta på.
– Vi bor i en lyxig trädkoja, brukar jag säga till min son som också är väldigt stolt över att få bo här. När vi har gäster är han ivrig att få visa runt i lägenheten. Flytten hit har verkligen varit en energimässig höjning för oss båda.
De klimatpositiva hyreshusen i Västerås är ett av projekten som är med och tävlar om titeln Årets Bygge 2022. Det är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda pris som varje år delas ut av tidningen Byggindustrin.
– Att våra hus finns med bland tävlingsbidragen gör mig väldigt glad. Det innebär att det finns ett intresse för vad vi lyckats åstadkomma och att några faktiskt vill ta diskussionen lite högre upp, säger Johan Ehrenberg.