Nya, spännande limträbyggnader i Sverige

PRESSMEDDELANDE Vad bidrar limträbranschen egentligen med under dessa tider? Det korta svaret är spännande, hållbar och användarvänlig arkitektur – precis som den alltid gjort. Det finns det flera exempel på, runt om i landet.

2020 kommer att gå till historien som ett av de märkligaste åren i mannaminne. Men det kommer en ljusare framtid. Det visar inte minst några av de limträprojekt som byggts och håller på att färdigställas detta år. Det är tecken som tyder på att Sverige tar ytterligare steg mot en hållbarare framtid.

Året-runt-oas med trä som isolering vid Vänern

Under året som gått har ägarna till hamnkrogen Laxhall, som ligger på Torsö i Vänern, utvecklat sin rörelse med mer närproducerat både på tallrikarna och i väggarna. Här har det under våren och sommaren byggts fem rymliga och moderna övernattningsstugor i två våningar och en ny restaurangdel med utsikt över vattnet. Eftersom ägarna ville att hållbarhet skulle genomsyra hela verksamheten bestämde de sig för att använda limträbalkar och limträtimmer som byggmaterial. Det skulle göra det möjligt att harmonisera husen med den omgivande naturen men också möjliggöra ett enkelt och effektivt montage, utan plast, gips eller mineralull i väggarna – trots att stugorna ska användas året runt.

Johan Åhlén, VD på Moelven Töreboda AB, som levererat och monterat limträet, berättar att dagens teknik gör det möjligt att producera limträbalkar och element med exakta och fina skarvar så att husen blir täta och bekväma även utan isolering.

– Med limträ kan vi bygga hus i riktigt traditionell stil och ändå klara moderna krav på komfort, ekonomi och miljö, säger Johan Åhlén.

Ett passivhus för aktiva i Knivsta

Trettio mil nordost om Vänern, i Knivsta utanför Stockholm, har det i sommar färdigställts ett helt nytt centrum för idrott och kultur, CIK-arena. Det är en kombination av lokaler för både idrott och kultur under samma tak. Anläggningen består av två fullstora sporthallar, varav den ena har en publikkapacitet på 300 personer, en kampsportslokal, en ishall med plats för 300 åskådare, en scenlokal med 400 sittplatser, restaurang, utställningsytor och kontorslokaler. CIK är över 15 000 kvadratmeter stort och Knivsta kommuns hittills största byggprojekt.

Anläggningen är byggd enligt internationell passivhusstandard, vilket innebär minimal koldioxidpåverkan och stor energieffektivitet. Passivhuskonceptet bygger på två grundprinciper – att minimera värmeförluster och optimera värmevinster.

Jesper Åkerlund, VD på Martinsons Byggsystem AB, menar att materialvalen är gjorda utifrån var deras egenskaper kommer bäst till sin rätt.

– Stommen består av KL- och limträ, och har kompletterats med betong och stål där det behövts. På både ut- och insida är limträ det dominerande materialet, vilket ger en varm och ombonad känsla trots de stora ytorna. En annan effekt är att KL- och limträet sänder en tydlig signal om att Knivsta kommun och dess invånare tar miljöfrågan på allvar, säger Jesper Åkerlund.

Sned form med klok design i Bollnäs

Beger vi oss ytterligare upp i landet kommer vi till Hälsingland och Bollnäs. Där har kommunen haft en ambitiös målsättning – att skapa landets bästa resecentrum för tåg- och busstrafikanter – med miljöomtanke i främsta rummet och en form som har en bestämd uppgift.

– Byggnadens form har fötts ur kravet på hållbarhet vilket bland annat innebär att den kommer att ha solceller. För att optimera och integrera solcellerna i arkitekturen så har huskroppen fått en lutande form, berättar Elisabeth Bergman, ansvarig arkitekt på Sweco som fick uppdraget att gestalta och projektera resecentrumet.

När byggnaden står färdig i slutet av året kommer invånare och besökare att få en välkomnande entré till staden av glas och korslimmat trä.

– Vi har valt att jobba med material som håller över tid och är slittåliga, säger Elisabeth Bergman.

Laxhall, CIK och det nya resecentrumet är alla exempel på hur limträ kan användas på innovativa sätt i arkitektur – som enskilt material eller tillsammans med andra, menar Johan Fröbel, chef för teknik och distribution på branschorganisationen Svenskt Trä.

– En gemensam nämnare för de här tre projekten är att de är ett steg mot ett hållbarare Sverige men även goda representanter för spännande, human och användarvänlig arkitektur. Det är tydligt att limträ har en stor roll att spela framöver, säger Johan Fröbel.

Relaterade Nyheter

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.