Tillgången på trä, och kunskapen om olika träslags egenskaper, har alltid påverkat vilka träslag som används för att bygga med. Historiskt har vi i Sverige använt många olika träslag, även lövträd.
– I nutida svenskt byggande används väldigt få, och min uppfattning är att tillgången på träprodukter styr betydligt mer än efterfrågan, säger Eric Borgström, träkonstruktör på teknikkonsultföretaget Bjerking, med bred kunskap inom trä och trähantverk.
Ökad tillgång på olika typer av byggvirke
Nu ökar tillgången på olika typer av byggvirke av furu i Sverige, ett träslag som under årtionden främst använts för interiör- och tryckimpregnerade produkter.
– Sett till hållfast- och styvhetsparametrar, liksom densitet, är furu faktiskt oftast snäppet bättre än gran på labbnivå. Men i praktiken är det för konstruktören ingen skillnad mellan olika barrträslag med tanke på sådana parametrar, då de delas in i samma standardiserade hållfasthetsklasser, som exempelvis C24. I hållfasthetstabeller behandlas barrträd alltså som byggstatiskt likvärdiga, säger Eric Borgström.
Områden där valet av träslag spelar roll
Det finns dock användningsområden där valet av träslag spelar roll och där man historiskt medvetet ofta har valt gran. Det gäller främst underlagsspont (tidigare benämnt råspont) och utvändiga panelbrädor. Anledningen är att gran har sämre fuktupptagning och inte suger upp lika mycket fukt som splintved av furu.
Granvirket är mer förlåtande ur fuktsynpunkt, skulle man kunna säga. Splintveden - den yttre delen av stammen - i furu suger upp betydligt mer fukt än splintveden i gran. Rätt material på rätt plats gäller förstås även träslag, säger Eric Borgström, och fortsätter:
– Här är viktigt att träbranschen når ut med rätt information till alla led. Ett annat exempel är pelare i klimatklass 3, eller i andra fukttyngda applikationer, där tryckimpregnerad furu är bäst lämpad för att uppnå lång livslängd, men där gran tyvärr ofta används felaktigt, vilket skapar problem.
– I allt trä som byggs in, hålls torrt eller bara används tillfälligt som stomvirke, limträbalkar, KL-trä, formvirke och interiört trä, är det däremot möjligt att gå från gran till furu utan att det bör vålla problem, menar han.
– Visuellt finns det förstås skillnader, men handelssorterna är desamma, och i större konstruktioner där träet syns på avstånd, är det sannolikt få som ser någon skillnad.
Text: Carl Johan Liljegren Foto: Bjerking
