Året är 2016 och Sala kommun planerar sitt första stora skolprojekt på 50 år. Valet av stommaterial står öppet. Kommunen är intresserad av nya och hållbara byggmetoder. När Byggpartner kontrakteras för bygget av Vallaskolan får projektet en tydlig hållbarhetsinriktning, med ambitionen att uppföra skolan i massivt trä.
Ett första steg in i träbyggandet
– I nära dialog med Sala kommun valde vi att satsa på trä som stommaterial och Vallaskolan blev både vårt och kommunens första skolbygge i trä. Sala är en mindre kommun med korta beslutsvägar. Det bidrog till att processen kunde drivas framåt på ett smidigt och konstruktivt sätt, säger Anna Kovacs, chef arkitektur Västerås, på Archus.
Vallaskolan stod klar 2020, och för Archus blev projektet en skola i dubbel bemärkelse: ett framgångsrikt skolprojekt och startskottet på resan i att bygga i massivträ. Och även om det var en testbädd gick arbetet smidigt. Samtliga aktörer var med från start, och därför lyckades man hitta såväl ekonomiskt rimliga som miljömässigt hållbara lösningar.
Den erfarenheten lade grunden till den kompetens som Archus har byggt vidare på sedan dess. Genom flera skolprojekt i trä har de förfinat sina processer och hittat effektiva lösningar som kombinerar ekonomi och hållbarhet.
– Det finns såklart utmaningar med att bygga i trä, men samtidigt som vi har utvecklats har branschen också gjort det. När kunskaperna ökar så mildras svårigheterna, säger Anna Kovacs.
Akustik – en av de största utmaningarna
En av de större utmaningarna i Archus skolprojekt var akustiken, vilken är särskilt viktig i skolmiljöer. Trä är lättare än betong, det gör att ljud fortplantar sig enklare genom stommen. Ett exempel är stegljud och stomljud. För att lösa problemet krävs att man bygger på konstruktionen och kompletterar stommen för att bryta ljudets väg. Det är särskilt viktigt i känsliga rum, som slöjdsalar och musiksalar. Men synen på hur akustiska utmaningar ska hanteras, kan variera mellan olika akustiker och projekt.
– En lösning som fungerar väl i ett projekt behöver inte nödvändigtvis passa i ett annat. Men i takt med att allt fler byggnader uppförs i trä sprids kunskapen, och akustiker blir alltmer erfarna i att arbeta med trästommar, säger Margareta Löfgren, arkitekt på Archus i Västerås.
Eftersom akustiken ibland kan vara en kostnadsdrivande faktor är det viktigt att anlita konsulter med erfarenhet av trä. Felaktiga eller överdimensionerade åtgärder kan lätt kan bli kostsamma, menar Margareta Löfgren.
– En positiv aspekt av akustiken är att synliga massivträväggar har en god effekt på rumsakustiken avseende luftburet ljud. Trä absorberar och sprider ljudvågor på ett behagligt sätt, vilket minskar behovet av väggabsorbenter.
Brandskydd och regelverk i utveckling
Även utvecklingen inom brandskyddet har tagit stora kliv framåt. Frågor som tidigare väckte osäkerhet har nu ersatts av väl beprövade lösningar och en växande kunskapsbas.
Ett sätt är att installera sprinklersystem, vilket möjliggör både synliga träytor och att kortare utrymningsvägar kan tillåtas. Utan sprinkler blir det fler utrymningsdörrar och träytorna behöver kläs in med gips. Så gjorde Arboga kommun i Gäddgårdsskolan, för att minska investeringskostnader och framtida underhåll av sprinklersystemet.
– Under de tio år som gått sedan vi byggde vår första skola i trä har kunskapen hos våra branschkollegor ökat markant, och teknologin har utvecklats i snabb takt. I dag finns både fler leverantörer och fler konsulter med djup erfarenhet av trä, säger Anna Kovacs.
En annan återkommande utmaning har varit tolkningen av detaljplaner. Eftersom trä ofta kräver något högre bjälklag än betong kan byggnaden bli högre än vad som anges i planen. I Kvarngärdesskolan i Uppsala har Archus kunnat påverka byggnadshöjden under granskningsperioden.
– Det blir allt vanligare att kommuner tar höjd för trä redan i detaljplanerna. Med ökad medvetenhet och dialog skapas större möjligheter att förverkliga träbyggnader, säger Anna Kovacs.
Samverkan och ett mognande synsätt på trä
Archus samtliga träskolor har byggts som samverkansentreprenader, där arkitekter, konstruktörer, entreprenörer och konsulter sätter sig vid samma bord redan i början.
– Det är egentligen en förutsättning för att kunna vara innovativ. Om alla discipliner är med tidigt och delar med sig av sina tidigare erfarenheter minskar risken för dyra omvägar längre fram, säger Anna Kovacs.
Parallellt med att branschens kunskaper om träbyggen ökat har även kommunernas kunskap utvecklats på området. Archus första skolprojekt i massivträ drevs ofta av eldsjälar – personer inom kommunerna eller byggentreprenörer som med mod och nyfikenhet ville testa något nytt för att driva den hållbara utvecklingen framåt.
Men nu ser Archus hur det förändras.
– Kunskapen i hela kedjan har ökat enormt. Det finns en uppbyggd erfarenhetsbank som inte fanns i lika stor utsträckning när vi började 2016, säger Mikael Hassel, hållbarhetsansvarig arkitekt.
För varje ny skola har både beställare och entreprenörer blivit mer erfarna, och hållbarhetskraven i upphandlingarna skärps mer och mer. Nivån kan fortfarande skilja mellan olika kommuner, men utvecklingen går snabbt framåt och erfarenhetsutbytet mellan kommunerna blir allt större – något som gynnar hela branschen och driver på omställningen mot ett mer hållbart byggande. Branschen har helt enkelt vuxit i kapp.
Archus kanske största lärdom har varit hur synen på trä har förändrats genom åren. Tidigare klassades en byggnad i trä automatiskt som hållbar. Så är det inte längre, menar Mikael Hassel.
– Man bör inte bara bygga in så mycket trä som möjligt. Det handlar om materialeffektivitet, flexibilitet och att ha rätt material på rätt plats. Vi förespråkar allt oftare pelarbalksystem framför massiva bärande väggar. Det minskar materialåtgången och gör byggnaden mer föränderlig över tid. En skola ska kunna anpassas till framtidens pedagogik, inte vara fastlåst i dagens planlösning, säger han. Margareta Löfgren fyller i:
– Synligt trä ger en lugn miljö. Det finns forskning som visar att naturliga material kan minska stress och främja välmående. Det blir en positiv bieffekt. Vi bygger för klimatet och får en bättre lärmiljö på köpet.
Text: Mattias Boström Bild: Archus
