Transportförpackningar ska också vara hållbara

DEBATT När en del företag byter ut sina lastpallar i trä mot lastpallar i plast måste vi börja reagera. Konsekvenserna av att ersätta trä med plast blir att vi fortsätter att ta av jordens ändliga resurser och går miste om produkter av förnybart material som dessutom binder koldioxid under lång tid.

Det är inte bara vi inom träindustrin som anser att det finns bättre alternativ till plastförpackningar. I januari i år föreslog den nya EU-kommissionären för miljö, Virginijus Sinkevičius, ett totalförbud mot plastförpackningar i Europa. Det är ett av många förslag som vill begränsa fortsatt nyproduktion av plast. En del av förslagen blir till nya lagar. I mars 2019 godkände Europaparlamentet en ny lag som förbjuder plastprodukter för engångsbruk i EU från och med 2021. Vi anser att det är minst lika viktigt att fasa ut den fossila plasten i de stora logistikflödena med transportförpackningar så som lastpallar, som att förbjuda engångsartiklar som sugrör och plastpåsar.

Trots att vi är många som håller med om att vi behöver fasa ut den fossila plasten tas ibland beslut i motsatt riktning. En del företag väljer att byta ut sina lastpallar i trä mot plastpallar. När vi ser till vad som kan ligga bakom dessa beslut hittar vi bland annat en livscykelanalys som inte berättat hela sanningen. En livscykelanalys är ett utmärkt hjälpmedel för att räkna ut en produkts totala klimatbelastning. Det gäller dock att inte jämföra äpplen med päron.

I livscykelanalysen jämförs en specialanpassad lastpall i plast med en EUR-standardpall i trä. Detta ger två skilda resultat som inte riktigt är jämförbara med varandra. Viktjämförelser mellan förpackningar av trä och plast kan tyckas relevanta men det man måste komma ihåg är att EUR-pallen är standardiserad för att klara stora påkänningar inom all typ av logistikverksamhet, inte minst tung verkstadsindustri. Om en pall av trä dimensioneras för att ”endast” klara de krav som ställs inom livsmedelsindustrin skulle en betydligt lättare pall kunna tillverkas.

Samma livscykelanalys jämför pallarnas möjligheter att återanvändas. Analysen visar att en pall i plast kan användas 104 gånger medan pallen i trä kan endast användas nio gånger. Lastpallen i plast har inte ännu funnits i så många år så det är svårt att veta om antalet turer stämmer överens med verkligheten. Vi ställer oss också frågande till hur antalet turer för lastpallen i trä räknts ut. I en annan rapport läser vi att en lastpall i trä kan användas cirka 20 gånger inom livsmedelsbranschen och när pallen inte längre uppfyller de hygieniska kraven har den ett fortsatt liv inom andra branscher. När vi räknar på det ser vi att en lastpall i trä kan användas minst totalt 70 omgångar innan den blir till bioenergi.

En lastpall ska motstå stora påfrestningar oavsett material. Oförsiktig hantering vid lastning och transport kan dock leda till att pallar skadas. I fallet med pallar av trä går dessa med enkla verktyg att laga för att åter uppfylla krav på hållfasthet och dimensioner. En pall av plast möter större utmaningar i det här skedet då pallen inte går att laga med samma enkla teknik.

Produkters klimatpåverkan härrör bland annat från produktens sammansättning av material. Vilket material vi väljer att producera våra förpackningar av spelar stor roll. Trä är ett förnybart material som binder och lagrar koldioxid under hela sin livslängd, både som växande träd och i färdiga produkter som  hus, möbler, förpackningar. Varje kubikmeter trä lagrar så mycket som ett ton koldioxid. En annan viktig aspekt är vi minskar fossilberoendet. När vi använder produkter från skogen avstår vi från att använda produkter som kräver fossil energi som betong, stål och plast. En rapport gjord av Skogsindustrierna visar att den svenska skogsnäringens klimatnytta är 93 miljoner ton koldioxid per år. Då har man räknat in den koldioxid växande skog och produkter av skog lagrar, substituering av fossil-baserade material och energi samt de fossila utsläpp skogsindustrin står för själva. Till skillnad mot fossila material, exempelvis plast, kan trä återskapas inom en mänsklig livslängd medan fossila material kräver 50 till 500 miljoner år för att återbildas.

Det kan vara svårt att navigera bland analyser och rapporter som ska berätta vilken förpackning eller vilket material som är det bästa ur klimatsynpunkt. En livscykelanalys ska räkna allt från råvaruutvinning, tillverkningsprocess, användning, avfallshantering och inkludera transporter och energitillgång i mellanleden. Ser vi till alla dessa aspekter bör trä komma högt i bedömningen. Det är minst lika viktigt att fasa ut den fossila plasten i de stora logistikflödena med lastpallar, som att förbjuda engångsartiklar som sugrör och plastpåsar.

En förutsättning för att många företag ska kunna välja ett förnybart förpackningsmaterial är att träförpackningsindustrin anpassar sina produkter utifrån deras behov och logistikkedjor. Beställare av lastpallar måste därför begära specialanpassade produkter av träförpackningsindustrin. Samtidigt behöver träförpackningsindustrin följa utvecklingen och vara lyhörda för att kunna möta nya krav.

Låt oss samarbeta och tillsammans skapa förpackningar som är både miljömässigt och tekniskt hållbara.

/AnnCharlotte Wigert, projektledare, Svenskt Trä
Claes Arvidsson, VD för Vida Packaging och ordförande i Svenskt Träs Träförpackningskommitté

Relaterade Nyheter

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.