”Det mest hållbara sättet att bygga är att låta bli att riva”, brukar det heta numera. Medvetenheten om miljöhoten mot vår planet har ökat och både beställare och slutkonsumenter ställer nya krav på entreprenörer inför byggstart.
– Vi har överskridit klimat- och resurskontot för länge sedan. Det räcker inte med att bli klimatneutrala, utan hela samhällsbyggnadssektorn måste bli klimatpositiv. Vi står inför gigantiska utmaningar som kräver helt nya och innovativa lösningar, manar Tomas Alsmarker.
De insikterna ställer krav. Tomas Alsmarker använder sig gärna av begreppet ”bioekonomisk konkurrenskraft”:
– Konkurrensen kommer inte bara att handla om priset i anbudet, utan att du som byggherre eller arkitekt kan visa att du i det aktuella projektet tär så lite som möjligt på jordens resurser. Du måste, genom hela värdekedjan, kunna visa hur du minimerar utsläppen av växthusgaser.
Men även om steg tas för att öka det cirkulära byggandet, är de där stegen lite väl korta och tvekande, tycker Tomas Alsmarker.
– Jag tror inte att alla har förstått vad det betyder för den egna verksamheten. När Malmö stad säger att de kommer att vara miljöneutrala år 2030, så måste man oavsett var man befinner sig i värdekedjan, förstå att man inte kommer att få något uppdrag där om man inte klarar att bidra till att Malmö når sitt mål.
Gammal tradition
När intresset för cirkulärt byggande ökar, ökar också nyfikenheten för att bygga i trä. Idag byggs cirka 90 procent av enfamiljshusen i trä och ungefär 20 procent av flervåningshusen byggs med trästomme. Trä är en cirkulär råvara som fortsätter att binda koldioxid under byggnadens hela livslängd. Men det räcker inte.
– Det finns en risk att man lutar sig tillbaka bara för att man har en bra råvara. Men nu behövs det mer kunskap om hur man gör när man återanvänder material. Du ska kunna plocka ner balkarna och nyttja dem igen i ett annat projekt, tycker Tomas Alsmarker.
Men den metoden att bygga är egentligen inte alls ny.
– Det är bara de senaste hundra åren man inte har tänkt så! Traditionellt har vi i Sverige alltid flyttat hus, plockat ner och monterat upp på en ny plats. I till exempel Japan finns liknande traditioner, säger Tomas Alsmarker.
Kanske är det främst arbetssättet som kommer att utsättas för bioekonomisk konkurrens, och kanske är det där det finns mest utrymme för de stora innovationerna. Att som idag se varje projekt som unikt är något som måste förändras. Tomas Alsmarker efterlyser ett mer industriellt byggande och en mer metodisk process.
– I byggsektorn finns en förkärlek att se varje projekt som något helt unikt. Men alla hus består av fönster, väggar och tak. Vi måste dra nytta av erfarenheterna från tidigare projekt och jobba smartare genom kontinuerliga förbättringar.
Minimera betyder inte dyrare
Nya metoder för att planera projekt, råvaror som används på ett nytt sätt, innovation och utveckling – det låter som om det kan bli rätt dyrt i slutänden för den som letar efter ett nytt boende? Men det tror inte Tomas Alsmarker:
– Självklart är det en omställning innan vi har löst alla gåtor. Men att minimera resurserna betyder kan inte att det automatiskt blir dyrare att bygga. Tvärtom!
Han ser inte heller att cirkularitet är någon övergående trend som snart kommer att blåsa förbi.
– Allt fler konsumenter ställer krav på sin konsumtion och vill veta från vilken köttgård som biffen kommer, var grönsakerna har odlats och var jeansen producerats. Detta är ingen trend, den medvetenheten kommer inte att försvinna, säger Tomas Alsmarker.
