Enligt FN:s prognos från 2017 kommer antalet människor öka från dagens 7,9 miljarder till närmare 10 miljarder i mitten av århundradet. Om trenden håller i sig är det framför allt i städerna som dessa två miljarder människor kommer att bo.
– När städerna växer gäller det att kunna ordna bostäder så att alla kan få ett drägligt liv. Att använda trä som byggmaterial är den bästa vägen framåt. Om vi skulle bygga allt med stål och betong knäcker vi klimatet. Urbaniseringen i sig kommer att skapa en ökad efterfrågan på träprodukter, något som gynnar både storskaliga satsningar och den lokala skogsägaren. Den starka, förväntade efterfrågan på trä kan driva utvecklingen framåt mot hållbara landskap, säger Lars Laestadius, som är hållbarhetsstrateg och konsult. Han ingår i nätverket kring Insamlingsstiftelsen Ekoinnovation och är adjungerad lektor vid SLU. I många år har han arbetat i skogsprogrammet på World Resources Institute, som har följt frågan om global skogsutveckling.
Att bygga i trä är både effektivt och bra för klimatet. Trä lagrar koldioxid, lämpar sig mycket bra för prefab-konstruktioner och väger lite. Det innebär att varje lastbil kan transportera stora volymer byggmaterial, vilket leder till färre transporter och minskade utsläpp. Den låga vikten gör det dessutom möjligt att bygga på redan befintliga byggnader. På så vis kan man förtäta städer utan att använda ytor som istället kan användas för exempelvis odling. Men även om intresset för träbyggande ökar snabbt på den norra delen av jordklotet, är det på södra halvklotet och i Asien som den stora befolkningsökningen sker. Det är en utmaning.
– I stora delar av världen har man varken vanan att bygga i trä eller kunskapen om hur det går till. Många länder saknar dessutom de skogsresurser som krävs för stora industrier, säger Jonas Cedergren, som är forskare vid Skogforsk.
Han har tidigare bland annat arbetat med att utveckla skonsamma avverkningsmetoder och skogsskötsel i Sydostasien, har varit sakkunnig i skogsteknik vid FAO, FN:s fackorgan för jordbruk, skogsbruk och fiske.
Att lösa den globala befolkningsökningens utmaningar genom att bygga med ett fossilfritt material som trä betyder inte att bestånden av stora träd i exempelvis Afrika, Asien och tropiska Amerika ska användas för att bygga hus. Istället menar Jonas Cedergren att produktutveckling kan vara en väg fram, och här kan svenska erfarenheter spela en viktig roll:
– Användningen av korslimmat virke innebär till exempel att man inte längre är beroende av väldigt stora träd. Efterbehandling som impregnering kan leda till ökad efterfrågan på trädarter som inte är naturligt motståndskraftiga. I Sydostasien har det betytt otroligt mycket för skogssektorn, säger Jonas Cedergren och fortsätter:
– En annan positiv effekt av produktutveckling och innovationer är att det kan hjälpa småföretag i fattiga länders skogssektorer att överleva.
Jonas Cedergren har fler konkreta idéer:
– När det gäller själva träbyggandet har man i många asiatiska och afrikanska länder en alldeles för stor sågsektor, bestående av små och ineffektiva enheter, som kämpar om en krympande resurs. Det behövs diversifiering och produktutveckling, och här finns svensk kompetens att tillgå. Jag tror att man måste sköta naturskogen aktivt. En viktig produkt från naturskogen är brännved, och den skulle kunna skördas i röjningar och gallringar, och på så sätt bli del av skogsvården. Det här är ett ämne där bilaterala insatser (stöd som går direkt från Sverige till ett land eller en region) kan vara lämpliga.
Om lösningen på klimatkrisen och den ökade befolkningsmängden är att bygga mer i trä, är det samtidigt viktigt att se till att skogsbruket är hållbart och värnar om den biologiska mångfalden.
– Vi ser stora utmaningar i skötseln av de stora och torra skogarna i Afrika, där mycket av brännveden skördas. Vedförsörjning till flyktingläger är också en stor utmaning. Men alternativet är nog inte att skogen lämnas helt orörd, säger Jonas Cedergren.
– Det gäller att förstå och skydda de unika ekosystem som finns överallt på jorden. Den genetiska mångfalden är viktig, inte minst när det gäller plantering av nya skogar. Även om man väljer att fokusera på en specifik typ av träd så är det viktigt med genetisk variation inom arten. Till exempel bör man använda sig av frön från olika livskraftiga träd istället för ett enda. I Sverige är vi duktiga på genetik och växtförädling och här har vi mycket att bidra med, säger Lars Laestadius, och fortsätter:
– Vi kan inte skapa skogsreservat. Vi behöver producera det som människor behöver till en så låg kostnad som möjlig så att fler har råd till ett bra liv. Samtidigt kan vi inte pressa skogen för hårt. Det handlar om en avvägning. Oavsett vad vi gör måste vi utgå från de lokala behoven där faktorer som befolkningstryck och markförutsättningar faktiskt är det som är avgörande för vilka beslut och prioriteringar som görs.