När man kliver ut från centralstationen i Örebro fastnar blicken snabbt på Kvarteret Korsningens varma träfasad snett över vägen, en lugnande oas i ett omgivande hav av frekvent trafikerade vägar och byggnader i betong. För några år sedan bestod tomten som kommunen ägde av en grusparkering med återvinningscontainrar.
– När vi skulle låta bebygga den här centralt belägna och väldigt synliga platsen var vi måna om att det skulle bli en byggnad med hög arkitektonisk kvalitet, gärna som ett landmärke med innovativa inslag, säger Peder Hallkvist, stadsarkitekt i Örebro.
Omvänd process
För att åstadkomma det beslutade sig kommunen för att ta ett djärvt grepp och vända på processen genom att ge markanvisningen till arkitekter i stället för till en byggherre. Projektet uppmärksammades stort i branschen, och det var slutligen 13 arkitektkontor som anmälde intresse för att medverka. Kommunen intervjuade samtliga för att få reda på hur de skulle ta sig an projektet, och valet föll slutligen på Utopia. Efter en inledande fas med en rad workshoppar mellan kommunen och arkitektkontoret landade Utopia i ett förslag med en sju våningar hög kontorsbyggnad där allt, med undantag för grunden, byggdes av trä – inklusive hissschakt, trappor, interiöra ytskikt och fasad. Bara grunden byggdes av betong.
– Vi visste redan från början att vi ville bygga huset i trä och se hur långt vi kunde driva det. En annan aspekt handlade om att vi tycker att de flesta nya kontor ser likadana ut, med vita avskalade ytor och nedpendlade undertak, och att de tappat mycket av den charm och identitet som man kan hitta hos äldre kontor. Genom att vi fick möjlighet att bestämma så mycket själva ville vi lyfta träkonstruktionen och låta den bli en central del av identiteten, säger Mattias Litström, creative director och ansvarig arkitekt på Utopia.
Gestaltningen av huset började inifrån. Först med den synliga träkonstruktionen, baserad på ett system med primär- och sekundärbalkar.
– Vi hade en inspirationsbild på en gammal lagerbyggnad i New York med kraftiga träbalkar i taket och synliga rördragningar som var väldigt grov i sin installation. Någonstans där väcktes tanken på att jobba med träet som en rå yta och ärligt gestalta hur hela systemet bärs upp. Det gjorde också att vi på ett tidigt stadium bestämde oss för att ta bort undertaken helt och låta det bli en del av arkitekturen, berättar Mattias Litström.
Nästa steg blev att titta närmare på formen. Som ett led i det flyttades trappsystemet ut mot fasaden.
Ta trappan istället för hissen
– Tanken var att vända på begreppen, så att man hellre vill ta trappan än hissen. Nu får man fina utblickar över stan åt flera olika håll när man rör sig upp och ner genom huset, säger Mattias Litström.
Exteriört har byggnaden utformats utifrån den högst oregelbundna tomten och begränsade ytan på 1 200 kvadratmeter. Det innebär att den har ritats så att alla dess sidor är olika långa för att kunna utnyttja ytan så väl som möjligt.
Creative director Mattias Litström
» VI VILLE LYFTA TRÄKONSTRUKTIONEN OCH LÅTA DEN BLI EN CENTRAL DEL AV IDENTITETEN.«
– På baksidan som vetter mot en skola gjorde vi lite tvärtom. Om vi hade byggt hela vägen ut hade passagen mellan byggnaderna upplevts väldigt trång. Så i stället har vi låtit kraga ut huset. Det gör att vi har fått mycket mer hus än vad som egentligen får plats på tomten, säger Mattias Litström.
Den begränsade ytan och det utsatta läget med högt trafikerade vägar på två sidor av byggnaden innebar en extra utmaning under själva byggprocessen.
– Platsens förutsättningar gjorde att det var viktigt med en snabb etablering. Genom en hög grad av prefabricerade element gick det ändå relativt smidigt. Stommen köpte vi som totalentreprenad av Martinsons, som snabbt kunde få den på plats med hjälp av egna montörer. Som fasadentreprenör hade vi Metus som var otroligt duktiga. Utöver att de snabbt fick fasaden på plats var de extremt måna om att varenda detalj skulle bli rätt, ända ner till valet av skruvskallar i fasaden, säger Jonas Hällgren, kvalitetsansvarig byggnadsingenjör på Utopia.
Höja ribban på miljösidan
Men vi backar ett steg igen. Den omvända processen i början på projektet innebar att det var upp till Utopia att hitta rätt byggherre för projektet i stället för tvärtom. Valet föll på fastighetsbolaget och kontorsutvecklaren Castellum.
– Vi tyckte att de hade en bild som passade bra ihop med det vi ville göra. De hade också önskemål om att höja ribban ytterligare på miljösidan genom att certifiera byggnaden enligt NollCO2, vilket vi tyckte var spännande, berättar Mattias Litström.
Certifieringen NollCO2 innebär krav på nettonoll koldioxidutsläpp under byggnadens livstid. I det ingår material, tillverkning och transporter under byggprocessen, byggnadens energianvändning när den är färdigställd samt sluthantering. För arkitekternas del var den största utmaningen med certifieringen att lösa fönstren på ett bra sätt.
– Ju mer fönster, desto svårare att klara koldioxidkraven. Samtidigt ville vi inte ha en fasad med bara små hål i. Men jag tycker att vi hittade en bra balans till slut. Exteriört har vi lagt in speglingsreflexer i fasaden som lurar ögat. Det gör att man upplever att fönstren är betydligt större än vad de i själva verket är, säger Mattias Litström. En annan åtgärd som bidrar till att göra byggnaden klimatneutral är solcellerna på taket som till och med ger ett visst energiöverskott på årsbasis. Men allra viktigast i sammanhanget är materialvalen.
– Genom att välja trä som stommaterial har vi minskat koldioxidavtrycket markant jämfört med om vi skulle ha använt betong, säger Jonas Hällgren.
Konstruktionen består av ett pelar-balksystem i limträ gjort av gran. Valet föll på det ganska tidigt i processen och bestämdes tillsammans med träleverantören Martinsons.
– Vi diskuterade mycket kring hur vi skulle bygga bjälklaget. Konstruktionen vi valt bygger mycket på höjden i och med att systemet omfattar både primär- och sekundärbalkar. Med alla omfångsrika bärande väggar i trä krävs också ganska tunga infästningar i plåt, och dem ville vi dölja. Därför kompletterade vi med 13 millimeter tunna väggskivor av KL-trä, så att det blev trä på trä, berättar Jonas Hällgren.
Den interiöra exponeringen av synligt trä innebär att hela byggnaden är sprinklad. När det gäller akustiken har den dels lösts med en stegljudsdämpande golvbeläggning, dels med ljudabsorbentskivor i taket.
På bottenvåningen har byggnaden utformats som ett mezzaninplan med stora glasade fönsterpartier och sex meters takhöjd, vilket bidrar till en luftig känsla. Motsvarande mezzaninplan återkommer sedan i takvåningen med tillhörande terrass. En fin detalj och central del av den exteriöra gestaltningen är de trädiagonaler som löper över hela fasaden och bildar ett repetitivt rombsystem. Träpartierna i fasaden består av furfurylerat trä. Detta återfinns även under utkragningarna som vilar ovanpå mezzaninplanet.
En aspekt som var viktig för Castellum var flexibilitet och möjlighet att kunna flytta på, ta bort eller lägga till väggar utifrån hur verksamheterna i huset ändras.
– Vi behövde bygga på ett sådant sätt att man skulle kunna ha allt från bara cellkontor på ett plan till helt öppna planlösningar eller en kombination av båda. Utmaningen var hur man löser det i ett sådant här system utan undertak. Men faktum är att det nästan blir enklare och skapar större frihet eftersom alla installationer blir synliga och tillgängliga på ett annat sätt, säger Mattias Litström.
Sveriges första klimatneutrala polishus
När huset ritades och började byggas fanns ännu inga hyresgäster. Men på vägen landade det i en enda hyresgäst för hela huset – Polisen. Det innebär därmed att byggnaden blivit Örebros nya polishus, som komplement till det tidigare polishuset alldeles i närheten – Sveriges första klimatneutrala polishus och förmodligen också landets enda polishus av trä.
– Vi är mycket nöjda med resultatet. Både med den arkitektoniska utformningen i sig och med den debatt som huset skapat kring hur man kan bygga på nya, innovativa sätt, säger Peder Hallkvist.