Remissvar avseende Boverkets rapport ”Uppdrag att främja en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn”
Att hushålla med material och minska avfall är avgörande för en hållbar byggsektor. En bra start är att börja med det vi redan har. Att förlänga livet på befintliga byggnader är det mest resurseffektiva vi kan göra. Trä – som är lätt, flexibelt och förnybart – passar särskilt bra för om- och tillbyggnader och är dessutom en lokal råvara som vi har gott om i Sverige. I en cirkulär ekonomi bör förnybarhet värderas lika högt som möjligheten att återbruka och återvinna. En växande bioekonomi med aktivt brukad skog är helt nödvändig för att lyckas med omställningen. Det krävs också samordnade klimatdata, tydliga spelregler och stabil informationshantering – med staten i en viktig samordnande roll, skriver Svenskt Trä i sitt remissvar till Boverket.
Svenskt Träs synpunkter för att hushålla med resurser och minska avfallsmängderna i bygg- och fastighetssektorn
Vi håller med om att den mest grundläggande principen för att hushålla med resurser och minska avfallsmängderna i bygg- och fastighetssektorn är att vi i så hög utsträckning som möjligt använder befintliga byggnader så länge som möjligt. I detta sammanhang är trä en möjliggörare, då det på grund av sin låga vikt och flexibilitet lämpar sig väldigt väl för olika typer av om- till- och påbyggnader.
Förnybara material, så som trä, har andra förutsättningar än material som förbrukas utan att återbildas när de används. Vi anser att förnybarhet i den cirkulära ekonomin – dvs på resursnivå - måste värderas på samma sätt som cirkularitet på produktnivå genom återbruk/återvinning.
Förutom att trä är en förnybar råvara är det också en lokal råvara som vi har god tillgång på i Sverige, vilket inte minst är viktigt ur ett materialförsörjningsperspektiv i tider av geopolitisk oro.
Boverket skriver att industrin i dagsläget konsumerar mer trä än tillväxten tillåter och att efterfrågan på trävaror ökar som en följd av att byggherrar vill minska sina klimatavtryck. Detta är ett felaktigt påstående: avverkningsnivåerna i Sverige ligger under den högsta långsiktigt hållbara avverkningsnivå, så som den är beräknad i SKA22. Vi anser att fokus i klimatomställningen måste vara att minska de fossila utsläppen och att en växande bioekonomi är helt nödvändig i omställningen. En aktivt brukad skog tar upp koldioxid från atmosfären och lagrar vidare det i form av kol de produkter som industrin tillverkar.
Vi är positiva till att det tas fram referensvärden eller jämförelsevärden för klimatpåverkan vid ombyggnad, främst för att öka kunskapen när det gäller klimatpåverkan från ombyggnationer. Vi ser dock en utmaning i att använda generella referensvärden som bas för gränsvärden för ombyggnaders klimatpåverkan, eftersom befintliga byggnader har olika förutsättningar. Vi anser att ett arbete med att ta fram referensvärden och eventuellt gränsvärden måste samordnas med den svenska implementeringen av Direktivet för Byggnaders Energiprestanda, EPBD, och utgå från byggnadens energiprestanda före ombyggnad, samt ske i nära dialog med branschens aktörer.
För att informationshanteringen i en cirkulär byggsektor ska fungera är det avgörande att säkra, stabila och heltäckande databaser tas fram på ett kostnadseffektivt sätt. I det avseendet är det nödvändigt att staten spelar en samordnande roll. Vi är därför positiva till förslaget att Boverket och Riksarkivet utses som lämpliga aktörer vad gäller nödvändiga garantier om informationssäkerhet och långsiktighet.
Vi anser att det är viktigt att koppla arbetet i Sverige till redan pågående liknande initiativ inom EU.
Boverket använder begreppet ”giftfria materialkretslopp” vilket kan vara missvisande om man inte också definierar vad som avses med ”giftfri”. Vi anser att det är viktigt att man utgår från redan existerande system, så som tex BASTA-systemet, när man definierar vad som är giftfria byggmaterial.
Om man istället för ”giftfria byggmaterial” användning begrepp som "miljö- och hälsosäkra byggmaterial" skulle det sannolikt leda till att en mindre mängd byggavfall felaktigt klassas som farligt avfall och därmed skulle andelen som cirkuleras kunna öka.
Det går att spara stora mängder material genom att undvika fel, skador och brister i byggandet. Här ser vi att det finns potential till förbättring, tex genom kunskapshöjande insatser för branschens aktörer, tydliga branschregler mm.
Vi är positiva till att övergången till en mer cirkulär ekonomi sker genom marknadskrafter där miljönytta och affärsnytta går hand i hand. När nya affärsidéer utvecklas kring en cirkulär byggsektor är det dock viktigt att dessa inte styr fel och leder till oönskade effekter, tex att höga marknadspriser för återbrukat eller återvunnet material leder till att byggnader eller delar av dessa rivs i förtid – oavsett om det är inom landet eller i ett näraliggande land. Här ser vi att det kan behövas någon form av styrmedel som säkerställer att den typen av negativa effekter inte uppstår.