Limträ, oftast tillverkat av svensk gran, är ett naturmaterial som binder över 700 kilo koldioxid per kubikmeter. Materialet är förnybart och kan återanvändas, återvinnas och slutligen utnyttjas för energiåtervinning.
I dag byggs 13 procent av alla stommar i trä. Stål är det överlägset vanligaste materialet och står för 75 procent av marknaden. Men intresset för att bygga i trä ökar.
– En limträstomme har många av de mjuka värdena som efterfrågas i dag. Det ger cirka 10 gånger mindre koldioxidutsläpp än motsvarande konstruktion i stål eller betong och upplevs av många som ett vackrare material, säger Magnus Emilsson, vd och konstruktör på Limträteknik i Falun.
Limträ är ett av de starkaste konstruktionsmaterialen i förhållande till sin egen vikt. Lamelleringen gör att man kan använda virke från mindre träd och ändå skapa mycket långa och höga balkar. Det möjliggör spännvidder på 30 meter eller mer utan stöd, och i vissa fall upp mot 40 meter.
– Limträ är unikt i kombinationen av låg egenvikt och hög bärförmåga. Det möjliggör stora fria spännvidder med minimalt antal stödjepunkter, säger Magnus Emilsson.
Materialet är formstabilt – det vrider eller böjer sig inte som massivträ kan göra – och kan tillverkas i nästan vilken form som helst: raka balkar, mjuka bågformer, ramar, fackverk eller avancerade tredimensionella konstruktioner.
– Det går att leverera millimeterprecision från limträtillverkaren, vilket ger korta montagetider och hög passform, berättar Magnus Emilsson.
Prefabriceringen gör det även möjligt att integrera beslag och installationer redan vid tillverkningen.
Materialet har också utmärkta brandegenskaper. Vid brand förkolnar ytan långsamt, vilket skyddar den inre kärnan och bevarar bärförmågan betydligt längre än stål, som snabbt tappar styrka vid höga temperaturer.
– Byggnader med särskilda brandkrav som byggs med stålfackverk behöver dessutom brandskyddsmålas, vilket gör att de ofta blir betydligt dyrare än motsvarande konstruktion i trä.
Rätt material på rätt plats
Magnus Emilsson ser positivt på det ökade träbyggandet, men höjer också ett varningens finger.
– Det gäller att utgå från platsen och vad byggnaden ska användas till, och sedan välja det konstruktionsmaterial som lämpar sig bäst. Vi kanske inte ska bygga de högsta skyskraporna med trästomme – där är stål och betong bättre lämpade, eftersom de har mindre rörelse i stommen, menar han och fortsätter:
– Men skyskrapor är å andra sidan ett ganska ointressant segment, eftersom vi sällan bygger sådana i Sverige.
Limträteknik i Falun har projekterat och konstruerat byggnader, främst i trä, sedan 1984. De gör skadeutredningar åt försäkringsbolag och Statens haverikommission samt bedriver forskning och produktutveckling i industrin. Just nu pågår utveckling för att optimera träbalkar vid infästningarna.
– Vi tittar på att göra limträbalkarna mer materialeffektiva. Ibland är det infästningarna som avgör hur hög en balk behöver vara, inte vad balken ska klara av att bära. I stället för att göra hela limträbalken högre tittar vi på hur vi kan förstärka just vid infästningspunkterna, till exempel genom att använda träslag med högre hållfasthet och densitet som björk eller ek.
Billigare att bygga med trä
Att en trästomme alltid innebär ett högre pris, är en gammal föreställning som lever kvar, menar Magnus Emilsson. När Limträteknik i Falun konstruerade en trästomme till Trafikverkets huvudkontor i Borlänge var trä det mest kostnadseffektiva konstruktionsmaterialet.
– Byggnadens rundade form och valet av trästomme gjorde projektet cirka 30 miljoner kronor billigare. En trästomme har en lägre vikt än stål- och betongstomme, vilket gjorde att man slapp en pålad grundkonstruktion, säger han och fortsätter:
– Generellt sett är skillnaderna i pris marginella, och stommen utgör bara cirka 10 procent av den totala byggkostnaden. Men i Borlängeprojektet blev skillnaden exceptionellt stor tack vare formen och att vi inte behövde göra något pålningsarbete.
Det är lätt att glömma att limträ är ett välbeprövat material. Det fick sitt stora genombrott i Sverige redan på 1920-talet, då Malmös, Göteborgs och Stockholms centralstationer byggdes med eleganta limträbågar som fortfarande bär taken.
– Vi har byggt stora anläggningar i trä länge. I stort sett vartenda sågverk i landet är en träkonstruktion.
Under 2000-talet har träkonstruktioner för stora offentliga byggnader utvecklats i snabb takt. Magnus Emilsson tror att nästa steg blir en tydlig ökning av flerbostadshus med trästomme.
– De flerbostadshus med träkonstruktion som byggts hittills är ofta high end-projekt, där man inte snålar på något. Då är det klart att det blir dyrt att bo i dem. Ska det bli vanligare måste vi kanske blicka tillbaka mot 1950-talet och miljonprogramshusen. Vi behöver hitta nya standardiserade typlösningar som gör att det går att bygga snabbt och kostnadseffektivt. Men vi måste också ha respekt för att det är relativt nytt att bygga större bostadshus och skolor i trä, säger Magnus Emilsson.
Magnus tre tips – bygg stort och hållbart med trästomme
- En brandingenjör håller kostnaderna nere
Använd er av brandingenjör med träerfarenhet och diskutera igenom kravställningar och lösningar tidigt. Det är inte alltid kostsamma kompletteringar är enda lösningen. - Involvera konstruktören tidigt
Ha med en konstruktör med träerfarenhet redan när första skissen tas fram. Konstruktören kan komma med förslag på förenklingar tidigt i projektet. Det handlar oftast om ett par timmars arbete. - Träkonstruktionen är väderkänslig i monteringsskedet
Därför är det viktigt att projektera montageordning och väderskydd noggrant.
Text: Gustav Schön Bild: Svenskt Trä
