Tellusborgshallens rum för rörelse

På en nästan bortglömd grusplan, intill Stockholms mest trafikerade led, ligger nu Stockholms största idrottsanläggning – Tellusborgshallen – som också är en hyllning till en av 1900-talets främsta arkitekter.

Tellusborgshallens strama former lirar väl med grannbyggnaderna i Midsommarkransens kulturkvarter. Men innanför den röda tegelfasaden väntar något helt annat: En ljus och modern idrottsanläggning med högt i tak, generösa träytor och långa siktlinjer.

Redan i entrén möts du av stora fönsterpartier i söderläge, en tydlig doft av trä och en fristående trappa upp till en balkong som badar i solljus.

– När ljuset ligger på blir det en väldigt omhuldande och skön känsla. Det ska kännas trevligt att sitta där med en kopp kaffe och vänta tills barnen har tränat klart. Och det är nog det som sticker ut mest med hallen, att man hela tiden har kontakt både med insidan och utsidan, säger Klas Eriksson, arkitekt på AIX Arkitekter.

Interiören domineras av trä – väggar, synliga fackverk och i många detaljer. Stommen i de övre planen är i huvudsak i limträ och många av väggarna är i massivträ. Väggpartier över tre meter är klädda i träullit för att skapa en behaglig akustik i idrottshallarna.

– Träet bidrar till en bättre akustik, bland annat därför har vi valt att använda det i mycket av interiören. För att minska ett studsande ljud ytterligare satte vi upp vinklade träpaneler runt spelplanen, ungefär som en fjällpanel, säger Klas Eriksson.

– Dessa träpaneler är en akustiklösning som vi utvecklade i ett annat projekt i Kungsbacka 2021. Det är ett effektivt sätt att skapa fin akustik för idrottsutövarna, säger Niklas Skerfving som är projektchef på byggherren Nystad, och fortsätter:

– Nästan all interiör i Tellusborgshallen i form av materialval, som exempelvis de slipade betonggolven, de brädformade betongväggarna, träulliten i taken, träpanelerna på väggarna och belysningsdesignen har vi designat och utvecklat i tidigare projekt och vidareutvecklat här.

Den 8 300 kvadratmeter L-formade idrottsanläggningen är väldisponerad. Den innehåller tre fullstora idrottshallar, rörelserum, kafé och 29 omklädningsrum. Eftersom två av hallarna ligger ovanpå varandra, utnyttjas varje kvadratmeter av tomtens yta maximalt. Många fönster är placerade långt ner för att undvika bländningsrisker.

– Det är alltid en vattendelare om man ska ha fönster i hallar eller inte. Det ska å ena sidan vara en trivsam miljö, å andra sidan ska de som tränar inte bli bländade. I Danmark har man ofta stora fönsterpartier – och de är bäst i världen på handboll. Så jag vet inte hur mycket det egentligen påverkar, säger Klas Eriksson med ett leende.

Den rymliga balkongen släpper in ett indirekt ljus mot planen och ger samtidigt gott om ståplatser.

– Det finns en liten läktare med sittplatser längs ena långsidan. Går man i stället upp till balkongen får en betydligt större publik plats, och därifrån får man en bra översyn över hela hallen, säger Klas Eriksson.

För att göra omklädningsrummen till en lugn och trygg miljö har duschutrymmen utformats med duschbås. I varje duschrum finns fyra bås med väggar och en dörr som går att låsa, och ett av båsen är tillgänglighetsanpassat.

Hallar behövs

Tellusborgshallen är ett välbehövligt tillskott för staden, som är i ett skriande behov av idrottsanläggningar. Enligt Stockholms stads behovsanalys från 2022 behövs cirka 25 nya idrottshallar till 2031 för att möta befolkningstillväxten. Samtidigt har hallen bra kommunikationsförbindelser med tunnelbanan som ligger ett par hundra meter bort.

Intill hallen har Nystad även utvecklat och uppfört en ny skolbyggnad, ritad av Liljewall arkitekter. Konceptet är väl beprövat.

– Både ur ett verksamhets- och ett fastighetsägarperspektiv är det ofta optimalt att kombinera en skola med en idrottsanläggning, säger Niklas Skerfling.

Både Tellusborgshallens och skolans röda tegelfasad är en hyllning till arkitekten Paul Hedqvist vars arkitektur i hög grad präglar Stockholms stadsbild. Han har bland annat ritat Västerbron, DN-skrapan, Skatteskrapan och de blåmärkta radhusen i Ålsten. Under 1950- och 60-talen ritade Paul Hedqvist Midsommarkransens gymnasium och Brännkyrkahallen, som inte ligger långt från Tellusborgshallen.

– En del av uppdraget var också att förhålla sig till omgivningen och de befintliga husen. Därför blev rött fasadtegel ett naturligt val, vi har också försökt besläkta idrottshallarna med liknande fönster, säger Klas Eriksson.

Samarbetet med alla inblandade har fungerat väldigt bra och detaljplanen arbetades fram på rekordtid.
Niklas Skerfving, Projektchef på Nystad

Närheten till den tungt trafikerade Essingeleden gör att det ställs särskilda krav på byggnadsutformningen. Den norra ytterväggen är därför byggd i förstärkt betong och trästommen är dimensionerad för ökade krav.

– Det har påverkat konstruktionen av anläggningen. Bortsett från ett par utrymningsdörrar på bottenvåningen är norrsidan en tät fasad och med väldigt stora fackverk i taket, säger Klas Eriksson.

Samtidigt fungerar anläggningen tillsammans med skolbyggnaden som ett bullerskydd för skolgården. Att det ligger en trafikerad led alldeles intill är det nog få som tänker på.

Certifierad byggnad

Tellusborgshallen har certifierats med Miljöbyggnad Guld, vilket innebär användning av hållbara material och energieffektiva lösningar. Utöver trä har klimatförbättrad betong använts, och på taket är solceller monterade, som gör anläggningen delvis självförsörjande på el.

– Förutom solceller har vi anlagt sedum på taket. Det är både vackert och praktiskt, och på så sätt sköts dagvattenhanteringen, säger Niklas Skerfving.

Under våren var hallen nominerad till Årets Stockholmsbyggnad. Men för alla inblandade väger långsiktigheten tyngst:

– Vi brukar säga att vi bygger för hundra år, säger Niklas Skerfving.

Klas Eriksson håller med.

– Det som gör mig mest stolt är att hallen är både funktionell och trivsam. Den är byggd för att hålla i många decennier och för att vara en del av stadsdelen.

Stockholms stad gjorde förstudier i området redan 2017. Då gällde det den närliggande Brännkyrkahallen, men planerna lades på is. Några år senare började byggherren Nystad studera platsen och arbetar fram en utvecklingsidé tillsammans med AIX Arkitekter, som presenterades för Staden.

Nystad skickade därefter in en markanvisningsansökan vilket ledde till detaljplanearbete, markköp och hyresavtal. 2022 tillträdde Nystad marken, direkt efter att den nya detaljplanen godkänts. Veidekke anlitades som totalentreprenör och 2023 drog bygget drog i gång. Ett och ett halvt år senare, i december 2024 invigdes hallen.

– Samarbetet med alla inblandade har fungerat väldigt bra och detaljplanen arbetades fram på rekordtid. Vi hade en bra och nära dialog med stadsbyggnads och exploateringskontoren och även med idrottsförvaltningen, som är vår hyresgäst, säger Niklas Skerfving, projektchef på Nystad.

Text: Gustav Schön Bild: Andrea Ekman/Aix Arkitekter

Bli inspirerad och lär dig mer om trä

Anmäl dig här för att få information om publikationer, seminarier och Svenskt Träs nyhetsbrev Trä.

Anmäl dig för att få inspiration