Byggbranschen skriker efter förutsägbara spelregler – inte minst i form av tydliga klimatkrav vid nybyggnation. Boverket lade fram ett förslag om detta i maj 2023. Då var det ett flertal aktörer som menade att det var alldeles för lamt.
Om man från branschhåll så gärna vill spänna bågen och minska byggandets klimatpåverkan, och det ganska omedelbart, varför inte ställa högre krav?
– Det är lätt att säga. Men man måste komma ihåg att vissa redan har börjat ställa om, medan många små och medelstora företag inte har gjort den resan än. Vi måste se till vilka konsekvenser det får för hela byggbranschen. En kostnadseffektiv bana har lägre utsläppskrav i början, eftersom utsläppskostnaden ökar med skärpta utsläppskrav.
Den som säger det är Kristina Einarsson, expert på miljö och klimat hos Boverket, och projektledare för regeringsuppdraget att ta fram de efterfrågade gränsvärderna.
Nytt regeringsuppdrag till Boverket
Boverket har alltså nu fått ett nytt uppdrag av regeringen att ta fram författningsförslag om en utökad klimatdeklaration för nya byggnader, inklusive redovisning av en så kallad livscykel GWP (Global Warming Potential) senast 2028, samt gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan som träder i kraft senast januari 2030. Detta bygger på EU-direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD).
Arbetet kompliceras av att EU:s klimatmål lämnar visst utrymme för tolkning. Till 2030 ska utsläppen av växthusgaser minska med minst 55 procent jämfört med 1990. Så långt är det tydligt. Men målet för 2040 – en minskning med 90 procent – är än så länge bara ett förslag, och klimatneutralitet till 2050 är fortfarande utan exakt definition. Dessutom väntas EU-kommissionen i december 2025 presentera förtydliganden kring hur klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv ska beräknas – ett arbete som Boverket redan har påbörjat.
– Så det är ju delvis att jobba mot ett rörligt mål, konstaterar Kristina Einarsson.
Varje medlemsland ska ta fram nationella gränsvärden som bidrar till EU:s mål om klimatneutralitet till 2050. Hur dessa ska utformas är upp till varje land.
– Det är en nödvändig flexibilitet eftersom det är stora skillnader inom EU. I några medlemsstater har man fortfarande relativt höga utsläpp av växthusgaser i driftskedet. Där har vi i Sverige redan minskat våra utsläpp, säger Kristina Einarsson.
Att analysera en byggnads klimatpåverkan handlar i detta fall inte om att spekulera i byggnadens livslängd, alltså när det kommer att vara dags för rivning. Beräkningsperioden handlar om en referens. Boverket har i två olika rapporter resonerat kring hur lång det är rimligt att denna period ska vara. Ju längre – desto större osäkerheter blir det. Det finns ingen möjlighet till diskussion kring hur lång denna period rimligtvis ska vara. Energiprestanda-direktivet säger 50 år.
– Det finns alltså inget utrymme för Sverige att välja någon annan beräkningsperiod. Det betyder inte att man tänker att byggnaden bara står där i 50 år. Men oftast behöver man göra större åtgärder i byggnaden efter 50 år. Så därför finns det en anledning att då göra en ny livscykelanalys för de åtgärder man ska göra, säger Kristina Einarsson.
Det innebär att det fortsatt kommer finnas saker på detaljnivå att träta om inom Sverige. En sådan sak är om gränsvärden ska baseras på byggnadens hela livscykel, eller begränsas till enbart byggfas.
– I vår utredning har vi konstaterat att det i Sverige framför allt är materialanvändning vid uppförandet av byggnader som står för en stor del av klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Därför har vi gjort bedömningen att det är rimligt att åtminstone introducera gränsvärden med fokus på byggskedet, säger Kristina Einarsson.
Vilken utformning man väljer, innebär väl fördelar för vissa byggmaterial?
– Syftet med gränsvärden är att de inte ska vara kopplade till vilket material man använder, men de olika materialtillverkarna kommer ha olika utmaningar med att minska sin klimatpåverkan, säger Kristina Einarsson.
Vad krävs av byggbranschen för att klara detta?
– Det kommer att handla om stora mängder data som tas fram och hanteras, så en förutsättning är en ökad digitalisering i byggsektorn.
Löser branschen det?
– När vi presenterade vårt första förslag om gränsvärden för regeringen så fanns det de som tyckte att staten borde tillhandahålla ett fritt tillgängligt beräkningsverktyg. Men så fungerar det ju inte inom andra områden, och branschen leder den utvecklingen troligen bäst själv. Och jag tycker mig se att kunskapen ökar.
Samtidigt finns en oro för att utvecklingen blir ryckig – att långsiktiga aktörer vill veta vad som gäller på längre sikt.
– Men återigen handlar det om att hitta rätt nivå för hela branschen. Man måste förstå att det blir en stor administrativ börda om alla delar av byggnaden och hela livscykeln ska beräknas med faktiska uppgifter. Det är inte säkert att det är mest kostnadseffektivt eller ger störst klimatnytta, säger Kristina Einarsson.
Men förutsättningarna kan förändras. Om byggbranschen lyckas minska utsläppen kopplade till material, kan fokus framöver riktas mot driftsfasen.
– Det kan finnas skäl att längre fram justera systemgränsen så att hela livscykeln inkluderas i gränsvärdet.
Text: Erik Hörnkvist Bild: TT, Wretmarks foto