Förstörelsen i Ukraina, till följd av Rysslands anfallskrig, har skapat ett behov av återuppbyggnad under en tioårsperiod till ett värde av 4,6 biljoner kronor.
Samtidigt är bostadsfrågan akut redan nu; 3,7 miljoner människor är på flykt i Ukraina, medan ytterligare 6,8 miljoner av befolkningen befinner sig utanför landet.
Trä som möjliggörare i återuppbyggnaden
I den här typen av situationer har trä som material fördelar. Det är inte bara flexibelt, utan möjliggör även en snabb byggprocess.
Detta ligger till grund för projektet WoodReconstruct, finansierat av Formas och lett av Anders Roos, professor på Institutionen för skogsekonomi på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Projektets ambition är bred, men utgångspunkten konkret. Först ska situationen kartläggas, därefter ska ett antal representativa värdekedjor väljas ut för att studeras på djupet.
– Vi har precis börjat, och har ingen färdigformulerad lösning på exakt vilka byggnader som ska byggas. Det måste vi undersöka. Vi bör utgå från den kunskap och de erfarenheter som man har i Ukraina, vilka förutsättningar som finns, säger Anders Roos.
Funktionellt, cirkulärt och anpassat träbyggande
Trä är inte en mirakellösning på Ukrainas enorma återuppbyggnadsbehov – men det kan bli en viktig del av svaret. Projektet ska kartlägga hur trä kan användas funktionellt, cirkulärt och anpassat till omständigheterna, både nu under pågående krig – och när fred har slutits.
– Vi inom skogssektorn kan bidra genom att förstå hur trä används på ett vettigt sätt, och hur det kan bidra maximalt till återuppbyggnaden, säger han.
Ukraina har i dag ett träbyggande, men inte i samma omfattning som Sverige. Regelverk skapar begränsningar, och WoodReconstruct ska därför analysera byggbestämmelserna för att se hur dessa kan förändras i takt med Ukrainas harmonisering med EU:s regelverk.
– Det finns regelverk som liknar det vi hade i Sverige tidigare. Man får inte bygga för högt, upp till tre våningar, säger Anders Roos.
Acceptans och beteenden kring träbyggande
Men det handlar inte bara om juridik. Trä behöver också accepteras av dem som ska bygga och bo i husen – särskilt i ett land där materialet ofta kopplas till fritidsboende eller landsbygd snarare än till urbana flerbostadshus.
– Det finns nog ett motstånd. Vi vill undersöka acceptansen hos användarna, men även bland hantverkare och byggherrar, säger Anders Roos.
I dagsläget är Ukrainas försörjningskedjor störda. Virke behövs i försvarsanordningar och till energi. I synnerhet under den hårda vintern, när Ryssland inriktar sig på att hindra civilbefolkningens tillgång till el, vatten och värme.
Cirkularitet blir därför en central fråga i projektet. Inte bara av miljöskäl, utan även som en nödvändig strategi.
– Man måste använda trämaterialet optimalt. Värdekedjorna ska också vara hållbara. I dag kommer landets försvar först. Men det finns också en strävan att närma sig Europa, och där går mycket mot hållbarhet, säger Anders Roos.
Hans tidigare forskning har kretsat kring träbyggande, bland annat arkitekters och konstruktörers inställning till träbyggande och människors motiv att vilja bo i flerbostadshus i trä.
I en studie genomförd i sju europeiska länder har Anders Roos, tillsammans med andra forskare, undersökt hur klimat, material och preferenser hänger ihop.
Resultatet ger en mer nyanserad bild för de som tror att klimat argumentet är den främsta anledningen till att människor vill bo i trähus.
Det är en slutsats som även blir relevant i Ukraina, men på ett annorlunda sätt. När människor står utan bostad är materialvalet inte prioriterat. Men när återuppbyggnaden går från akut lösning till långsiktigt samhällsbygge blir frågan om boendekvalitet och gestaltning central.
– Ska träbyggandet ha framsteg på sikt måste man satsa på bra design och bra boendemiljö. Det är där möjligheten finns, säger Anders Roos.
Kunskapsutbyte och lärdomar mellan Sverige och Ukraina
En del av projektet handlar om att skapa utbyten, som studieresor, nätverk och kunskapsutbyte mellan industriellt träbyggande i Sverige och motsvarande aktörer i Ukraina.
– Både industriellt träbyggande och modulbyggande kan vara intressant. Och den svenska erfarenheten. Vi har hållit på länge och lärt oss mycket, säger han.
Sist men inte minst ska WoodConstruct även titta på vad Sverige kan lära sig av Ukraina.
– Om Sverige skulle hamna i krig måste vi ha beredskap, även inom träbyggsektorn. De slutsatser vi kommer fram till i Ukraina kommer förhoppningsvis ha betydelse för Sveriges beredskap, om vi skulle hamna i krig, säger Anders Roos.
Text: Mattias Boström Bild: Julio Gonzalez
