Det är december 2015 när det ringer på Tjalling Chaudrons telefon. I andra änden finns en tidigare kollega som nu arbetar på en forskningsorganisation i Kanada. Samtalet handlar om något som låter bekant: lignin – och möjligheten att använda det som lim i plywood.
– Jag hade precis börjat som produktutvecklare på Moelven och minns hur fascinerad jag blev. När vi lade på skrev jag direkt upp det som ett utvecklingsprojekt, säger Tjalling Chaudron, som är chef för produktutveckling på Moelven Wood.
Tio år senare har Moelven Vänerply börjat blanda in ligninpulver i limmet som fogar samman deras konstruktionsplywood.
– Det känns fantastiskt kul att vi lyckats göra den här omställningen. Det har varit ett stort arbete för alla inblandade parter. Den främsta fördelen är att vi minskar vårt upphov till koldioxidutsläpp, samtidigt har vi lyckats visa genom tredjepartskontroll att plywood-skivan fortfarande har samma prestanda och kvalitet.
Vänerply grundades i Otterbäcken för över 50 år sedan och producerar plywood av svenskt barrträ. Den årliga kapaciteten uppgår till cirka 90 000 kubikmeter. År 2011 blev företaget en del av Moelvenkoncernen.
För fem år sedan startade RISE ett forskningsprojekt, med målet att utveckla 100 procent fossilfria byggskivor och element. För Moelven Vänerply blev projektet en möjlighet att testa den biobaserade limfogen i kontrollerad form – innan den industriella produktionen satte i gång.
Vi såg snabbt att det gick väldigt bra att blanda in lignin i limmet. Det har hög prestanda när det gäller styrka och är naturligt vattenbeständigt. På sikt tror jag att vi kan blanda in mer lignin.
Hett eftertraktad råvara
Ett barrträd består till ungefär 30 procent av lignin. Ämnet finns även i andra växter som växer på land – som gräs, halm och strån. Det är vid massa- och papperstillverkning som ligninet separeras från cellulosafibrerna. För varje ton pappersmassa kan 200 kilo lignin utvinnas. Materialets unika egenskaper väcker intresse.
– Vi kommer att se fler och fler produkter som innehåller lignin de kommande åren. Det finns så otroligt mycket av det och användningsområdena är många. Man kan blanda in det i allt från batterier till kolfiber och plastpåsar. Det skulle funka bra som bindemedel i målarfärg också, säger Tjalling Chaudron.
Ett annat företag som satsar på lignin är Södra, som investerat två miljarder kronor sin sulfatlignin-fabrik i Mönsterås. Anläggningen beräknas stå klar 2027.
Mer forskning krävs
Att just konstruktionsplywood är först ut är ingen slump. Produkten kräver en vattenfast limfog, och det traditionella fenolformaldehydlimmet är redan mörkt till färgen. Eftersom lignin också är brunt påverkas varken estetik eller användningsområde – samtidigt som prestandan bibehålls.
I interiör plywood finns inte samma krav på vatten-beständighet, och där används ofta ljusa limfogar för att möjliggöra målning i ljusa kulörer. För att använda lignin även interiört krävs ytterligare forskning kring färgbehandling, säger Tjalling Chaudron.
När nya biobaserade råvaror ska blandas in i produkter är det en fördel om befintlig maskinpark kan behållas. Moelven Vänerply har anpassat sin produktion till det ligninbaserade limmet.
– Man får räkna med att biobaserade material beter sig annorlunda än fossilbaserade. Vi behövde justera temperatur och luftfuktighet i fabriken, och såg att lignin härdar snabbare, vilket ger ett något snävare produktionsfönster. På sikt är ambitionen att limmet ska vara helt fossilfritt, men där är vi inte riktigt än. Mer forskning krävs. Genom att byta ut fossila råvara till biobaserade har Moelven Vänerply minskat sitt upphov till både koldioxidutsläpp och kemiska ämnen.
– För oss handlar det inte om att vara grönast här och nu, utan att vi ska kunna vara relevanta även på lång sikt. När vi analyserade produktionens miljö-påverkan visade det sig att limmet hade en central roll. Genom att påverka just detta steg tas ett viktigt kliv mot ökad andel förnybara råvaror, säger Tjalling Chaudron.
Text: Gustav Schön Bild: Malin Hildén, Moelven
