Närproducerat kulturhus sätter Skellefteå i fokus

ARTIKEL Sara kulturhus i Skellefteå är en av världens högsta träbyggnader som med sina 20 våningar sträcker sig 75 meter upp i luften. Trä! tog en första titt på projektet som nästan står klart. Byggnaden har förändrat stadsbilden och synen på vad som är möjligt att bygga av trä. Det mesta av råvaran, arbetskraften och byggtekniken har hämtats lokalt.

Just nu växer Skellefteå åt alla håll och kanter och det pågår många olika aktiviteter för att utveckla staden inför framtiden. Nya bostäder, arbetsplatser och infrastruktur tar form, och som kronan på verket reser sig Sara kulturhus som stadens nya landmärke. Medan Northvolts omtalade batterifabrik täcker ett 40 fotbollsplaner stort markområde, och därmed blir en av världens största i sitt slag, siktar Sara kulturhus i stället uppåt mot en tätposition bland världens högsta träbyggnader.
Det ska sägas direkt. Skellefteå är inte någon duvunge när det kommer till träbyggande. Staden har en lång historia med många projekt och samarbeten som bäddat för att Sara kulturhus har kunnat uppföras. Sedan 2014 har kommunen en träbyggnadsstrategi, och totalt finns ett femtiotal referensprojekt som helt eller delvis är byggda av trä. Mycket beror förstås också på närheten till råvaran som gjort att man sedan decennier bokstavligt talat har odlat trätraditionen. Men den viktigaste framgångsfaktorn är den unika kompetens som finns i regionen – från utbildning och forskning till företag som verkar i hela kedjan från skogen till arbetsplatsen. Det har gjort att satsningen på att bygga av trä har lett till ömsesidig nytta där alla aktörer delar kunskap med varandra, samtidigt som kommunen låter insikterna prövas i praktiken.

I arbetet med Skellefteås utveckling och väg mot målet om 90 000 invånare år 2030 har även kultur- och besöksnäringen en given plats. I juni 2015 tog stadens kommunfullmäktige därför beslut om att bygga ett nytt kulturhus. En öppen arkitekttävling utlystes i november samma år, och av de 55 inlämnade och godkända förslagen gick White arkitekter ut som vinnare med förslaget »Sida vid sida«.
– Vi ville bryta ny mark och såg tidigt en potential att rita ett höghus av trä. Att Skellefteå är med i föreningen Trästad och har en träbyggnadsstrategi gjorde att det fanns en tydlig vilja att bygga av trä och samtidigt våga testa gränserna. Vi mötte en beställare som hade erfarenhet av träprojekt, säger Robert Schmitz, ansvarig arkitekt på White.
Sara kulturhus fyller nu upp ett helt kvarter i centrala Skellefteå, mellan Möjligheternas torg och stadens blivande resecentrum. Namnet är inspirerat av en av Sveriges främsta författare, Sara Lidman, som föddes och växte upp i kommunen.
Det nya kulturhuset rymmer sex scener, två gallerier, ett bibliotek och en foajé som med sin öppna och inbjudande planlösning och pampiga »kulturtrappa« blir en naturlig mötesplats. Fyra kärnverksamheter inom litteratur, scen- och bildkonst har flyttat in i form av Västerbottensteatern, Skellefteå konsthall, stadsbiblioteket och Museum Anna Nordlander, MAN. Dessutom rymmer byggnaden The Wood hotel med 205 rum, restauranger, spa, gym och konferensverksamhet som kommer väl till pass för att möta den ökande turismen i regionen. Byggnadens olika kroppar är till både form och storlek skräddarsydda för de olika verksamheterna. Samtidigt har det nya kulturhuset utformats med flexibilitet som utgångspunkt för att lokalerna enkelt ska kunna anpassas efter framtida behov.
– Kommunen som beställare har varit väldigt delaktig, engagerad och motiverad, vilket har varit A och O för genomförandet. Det uppstod aldrig någon diskussion om att bromsa och göra om det här till ett betonghus, vilket har hänt i andra projekt, säger Robert Schmitz.

Till en början handlade mycket om att hitta rätt konstruktion för huset. Här var Whites samarbete med byggnadsingenjören Florian Kosche till stor hjälp. Tillsammans med honom utvecklades två olika konstruktionssystem, ett för kulturhuset och ett för den höga hotelldelen.
– Vi hittade ett bra samarbete med Florian, där våra koncept skulle kunna utvecklas med olika typer av träkonstruktioner. Den största skillnaden från tävling till färdig byggnad är att vi har träbjälklag i kulturhusdelen och inte samverkansbjälklag med trä och betong som vi först föreslog. I dag är det betong endast i mark och källare samt som förstärkning på ett våningsplan som fördelar krafterna i stålfackverket på plan fem. Vi har också betongbjälklag på de tre översta våningarna som ligger på träpelare och bidrar till att reducera svängningar, säger Oskar Norelius, ansvarig arkitekt på White.
Den lägre delen av byggnaden, som rymmer kulturhuset, består av en prefabricerad trästomme med korslimmat trä och limträ. Här har speciellt framtagna fackverk av trä och stål möjliggjort en både flexibel och öppen planlösning som öppnar för många olika aktiviteter och funktioner.
Tidigt i projektet bestämdes att 13 av den 20 våningar höga hotelldelen skulle byggas av prefabricerade rumsmoduler av trä, staplade på varandra mellan två hisskärnor av korslimmat trä. Klimatglaset som täcker modulernas yttervägg är monterat i fabrik. Efter montaget har husets fasad täckts med ett transparent yttre glas som skyddar fasaden mot väder och vind. När solen ligger på alstras värmen mellan glasytorna utanför rummet och kan ventileras bort.
– Prefablösningar kan innebära vissa begränsningar, men de kan också bidra till att sätta ramar som gör att vi faktiskt har råd att genomföra projekten. Arkitekturen är uppbyggd kring tanken att det ska vara enkelt att förstå huset. Vi lyfter fram det industriella och att allting är byggt i fabrik. Att hotellmodulerna är staplade på varandra är en del av det arkitektoniska uttrycket, säger Robert Schmitz.
Brandsäkerhet har stått högt på agendan i byggnationen av Sara kulturhus. Utöver ett specialbyggt sprinklersystem är allt synligt trä brandskyddsmålat och hisschaktens insidor klädda med gips. Stommen i den höga hotelldelen är dimensionerad för R90 och den lägre kulturhusdelen för R60, där R står för bärförmåga och siffran anger den tid i minuter som konstruktionen uppfyller sin bärande funktion vid en brand.
TK Botnia, med kontor i Burträsk några mil utanför Skellefteå, konstruerar och projekterar avancerade konstruktioner i lim- och KL-trä och är en av de lokala aktörer som ingått i projektet. De har projekterat trästommen på Sara kulturhus och ansvarat för all konstruktionsberäkning med ingående infästningar och smiden. TK Botnia har även stått för uppmodellering av stommen i 3D inklusive tillverkningsritningar av alla ingående byggnadsdelar och montagehandlingar för dessa.
– Det är en komplex byggnad, inte minst eftersom det är två olika konstruktionssystem som ska kopplas till varandra. Den stora utmaningen för vår del har rört arbetet med den höga hotelldelen. Vi har fått lägga mycket kraft på att reducera svängningar, skapa stabilitet och fånga lasterna ner till grund. En stor fördel har varit närheten till produktionen av limträ och KL-trä hos Martinsons, säger Kristoffer Malm, konstruktionschef på TK Botnia.

Arkitekt Robert Schmitz
» VI SÅG TIDIGT EN POTENTIAL ATT
RITA ETT HÖGHUS AV TRÄ.«

Det norska byggföretaget Hent har varit totalentreprenör för byggnationen av Sara kulturhus och började projektera och kalkylera projektet efter en anbudstävling i mars 2018. Hent har i många år fokuserat på att bygga upp sin kompetens inom träbyggande och har under de senaste åren genomfört flera större projekt med trästomme. I mars 2019 stod Mjøstornet i norska Brumunddal klart. Trähuset är 18 våningar högt och mäter cirka 84 meter, vilket gör det till världens nu högsta träbyggnad. Även om de två projekten skiljer sig åt rent byggtekniskt betydde kunskapsöverföringen från Mjøstornet mycket för att Hent skulle få uppdraget att bygga Sara kulturhus.
– Det är en sak att rita ett hus, en annan att bygga det. Därför måste man attackera problemställningar, särskilt inom projektering, för att få byggbara lösningar. Det som kännetecknar det här projektet är att vi har jobbat i samverkan med varandra och med respekt för alla discipliner. Att de involverade har varit på plats under byggtiden har möjliggjort korta processer och att vi fått en väldigt bra vi-känsla, säger Vegard Brå, projektchef på Hent.
Att bygga av trä ligger även i linje med Hents fokus på hållbarhet och målsättningen att minska klimatpåverkan i byggprojekten.
– Inom Hent har vi sedan länge haft ett stort fokus på hållbarhet, och i vårt hållbarhetsprogram arbetar vi med flera av FN:s klimatmål där vår ambition på sikt är att bli helt klimatneutrala. Då är trä en förutsättning för att lyckas, fortsätter Vegard Brå.

Hållbarhet är på många sätt även den gemensamma nämnaren när det gäller utvecklingen av Skellefteå. Tanken är att staden ska fungera som en nationell spjutspets när det gäller grön omställning och hållbar stadsutveckling. Men hållbart byggande handlar inte bara om klimatet. Lika viktig är den mänskliga aspekten där Sara kulturhus öppnar för att både människor och verksamheter ska ges möjlighet att mötas över gränserna.
– Det här är ett publikt hus som ska vara öppet och tillgängligt. Kulturhuset är också ett slags verkstad där det pågår en massa kreativa processer som resulterar i en utställning, en föreställning eller en konsert. Det är en mötesplats,men också en arbetsplats där det ska vara lika härligt att vara bakom scenen som framför. Från utsidan ska man se att det händer saker på insidan, säger Oskar Norelius.
Men den kanske viktigaste hållbarhetsaspekten har varit samarbetet med den lokala träindustrin. Eftersom Sara kulturhus har bedrivits med arbetsformen partnering har detta varit ett uttalat fokus och gått i linje med Hents visioner.
Det är Martinsons i Bygdsiljum, sex mil utanför Skellefteå, som levererat stommen till Sara kulturhus. Den är tillverkad av limträ som använts till pelare och balkar samt KL-träskivor till väggar, bjälklag och tak. Projektet är Martinsons i särklass största, och under resans gång har 10 000 kubikmeter KL-trä och 2 500 kubikmeter limträ monterats.
– Det här var inte ett projekt som vi kastade oss in i. Beslutet föregicks av många interna diskussioner och nådde ända upp på styrelsenivå. Hur förberedda var vi, vilka risker innebar det och vad hade vi att vinna på att gå in i projektet? Vi landade i att vi hade kompetensen och att produktionen i vår nya KL-träfabrik kommit i gång på ett bra sätt. Varje genomfört projekt har gett nya erfarenheter som gör att vi i dag har exakt det management och den styrning som krävs i komplexa projekt. Kulturhuset adderar en storhet till den erfarenheten, säger Jesper Åkerlund, VD på Martinsons Byggsystem.
I entreprenaden har Martinsons levererat KL-trä till träindustriföretaget Deromes husfabrik i Renholmen utanför Skellefteå. De har monterat modulerna till hotellrummen som Martinsons sedan monterat på byggplatsen. Det har varit ett givande samarbete mellan två lokala aktörer som Jesper Åkerlund gärna ser mer av.
– Ska vi kunna ta oss an ett omfattande projekt som detta krävs lite olika typer av lösningar. Det innebär att vi träbyggare behöver vara öppna för att hitta nya samarbetsformer. Med Sara kulturhus har vi visat att det hela vägen, från produktion via gestaltning, projektering och fram till montage, går precis lika bra att bygga stora massiva projekt i trä som i stål och betong. Jag är väldigt stolt över att ha fått vara med på den resan.

Trä! tar i ett kommande nummer en närmare titt på Sara kulturhus och dyker djupare i både arkitektur och konstruktion samt träffar besökare och representanter från de verksamheter som flyttat in i byggnaden.

Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor. Vi värnar om personlig integritet vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy.