När samhället utvecklas får också biblioteket en ny roll. Tack vare digitala medier finns information ofta tillgänglig bara ett knapptryck bort, och i det offentliga rummet ersätts mötesplatser som torg och byggnader till viss del av sociala medier. Det är ett samhällsfenomen med viss problematik som legat till grund för utformningen av Gabriel García Márquez bibliotek i Barcelona.
– Vi började fundera över syftet med ett bibliotek på 2000-talet när det mesta finns på internet, och utifrån det ville vi sätta boken och byggnaden i ett gemensamt sammanhang. Vår roll är att förstärka och intensifiera arkitekturen för att resan till biblioteket ska kännas värd besväret. Du ska komma dit och känna att du får något som du annars inte skulle ha fått, säger Guillermo Sevillan, arkitekt på SUMA arqitectura som står bakom biblioteket.
Här talar böckerna och arkitekturen genom varandra, sammanlänkade till en helhet. Utanpå fasaden växer repetitiva mönster med stiliserade böcker, formade av glasfiber i kombination med härdplast, ett lätt men starkt material som ger en slät yta och används för bland annat surfbrädor. Den vita, glansiga färgen ger böckerna ett närmast sakralt uttryck där de är travade i prydliga rader bredvid varandra och försiktigt öppnade, som om de bjuder in till en annan värld och nya kapitel i besökarnas liv. Stommens utkragning bär upp böckerna, och med den inbjudande terrass som löper runt biblioteket kan besökarna söka skugga eller regnskydd under dem.
– Det är en sorts strukturell matris, som vi skalar och konverterar till ett bibliotek. För oss är den viktigaste samlingen i biblioteket dess utrymmen. Det är därför du går till biblioteket och inte sätter dig vid datorn för att söka information, för att utrymmet där är oersättligt, säger Guillermo Sevillan.
Tre torn av KL-trä
Den fem våningar höga byggnaden är uppbyggd runt tre torn av KL-trä. De fungerar som stora bärande pelare som knyts samman med hjälp av våningsplanen och översta planets fackverk. Ett atrium i mitten binder inte bara ihop delarna till en visuell enhet, utan är på flera andra sätt också byggnadens hjärta. Här skapas flöden av ljus från alla håll, och den öppna ytan låter såväl luft som värme cirkulera och ge ett behagligt klimat. Härifrån leds också besökarna på ett naturligt sätt via den öppna triangulära trappan genom varje etage, där stora, öppna ytor kombineras med mer undanskymda rum längs kanterna. Ett flöde utan början och slut, där ljuset som faller in genom tak och fönster gör det till synes självklart vart man ska ta vägen, och där merparten av besökarna väljer trappan i stället för hissarna som är placerade i två av de tre tornen.
– Den öppna trappan inbjuder dig att gå igenom biblioteket och betrakta det som ett slags landskap eftersom rummen också förändras från ett hörn till ett annat. Lättheten i strukturen, ljuset som går i flera riktningar och öppenheten genom fönstren mot träden på gatan gör det varmt och välkomnande, och det är som om besökarna vet precis i vilken riktning de ska gå, säger Guillermo Sevillan.
KL-trä och limträ i interiören
Medan fasaden, vid sidan om böckerna, är klädd med ett hybridmaterial, en blandning av lim och träfiber som är vädertåligt och kräver minimalt med underhåll, är interiörens KL-trä och limträ tydligt exponerat i interiören. Endast behandlat mot brand och missfärgning av solljus. De kompletterande förstärkningarna av stål är dolda, som ett skåpsystem, för att ge ett sammanhållet uttryck där ögat ska luras att se bara delar av konstruktionen som är gjord som ett tredimensionellt system, där de olika materialen samspelar.
– Mestadels när man arbetar med KL-trä så utgår man från kraftiga element. Man tillverkar lådor, sätter dit fyra väggar samt topp och botten, och sedan har man en stabil konstruktion. Här ville vi göra det så genomsläppligt och lätt som möjligt, och det är då det blir knepigt att hantera lasterna, förklarar Guillermo Sevillan.
Arkitekt Guillermo Sevillan
» ALLT BYGGER PÅ EN KONTINUITET I UPPLEVELSEN OCH I RUMMET.«
Till exempel exponeras inte fackverket som ett oberoende element, eftersom det då hade behövt en tjockare dimension. I stället separeras de olika elementen – diagonaler samt vertikala och horisontella balkar – i olika lager eller integreras med de arkitektoniska elementen.
– Så när man tittar på fackverket ser man inte en tjock och herkulisk konstruktion, utan bara väldigt slanka inslag av limträ och ännu tunnare stålförstärkningar som saknar ett tydligt samband, förklarar Guillermo Sevillan.
För konstruktören Miguel Nevado var knutpunkter och träets rörelse den största utmaningen i projektet:
– Att hantera spänningarna i lastpunkterna som består av smala »ark« av KL-trä kräver toppmoderna metoder så att man hanterar fogarna och materialets proportioner rätt. Stål har nästan ingen rörlighet, limträ har något rörliga egenskaper och KL-trä ännu mer. Så här har vi en mängd olika punkter, alla med olika egenskaper, förklarar han.
Den smäckra strukturen har varit viktig genom hela projektet för att få en lätt och elegant känsla och där konstruktionen inte bara löser byggnadens bärande utmaningar, utan är en del av helheten och definierar hur rummen är orienterade samt deras skala och dimensioner.
– I det här arkitektoniska verket utgör konstruktionen själva byggnaden, eftersom de arkitektoniskt iögonfallande element som inte spelar en strukturell roll är ganska få. Mellan hälften och två tredjedelar av användarens arkitektoniska upplevelse handlar om den exponerade konstruktionen och dess yta. Där skapar avsaknaden av en tydlig strukturell typologi och en tydlig uppfattning om lastpunkter en speciell rumslig upplevelse, säger Miguel Nevado.
Möjligheter för prat, umgänge, studiero och arbete
Från att tidigare ha varit en tyst byggnad med lågmälda besökare ska ett bibliotek i dag erbjuda möjligheter även för att prata och umgås. Parallellt ska det finnas läs- och studiero för den som så önskar, och avsaknaden av dörrar mellan de olika salarna kräver därför en akustisk lösning. Som på en teater, men tvärtom, förklarar Guillermo Sevillan, eftersom de inte vill att ljudet ska bäras genom hela byggnaden. I stället är mer bullriga funktioner och mötesplatser placerade längst ner och de tysta utrymmena, som studieplatser, högst upp.
– Allt bygger på en kontinuitet i upplevelsen och i rummet. Vi har till exempel lagt barnbiblioteket i ett eget område så att man kan läsa högt för barnen utan att det stör andra rum.
Golvens heltäckningsmattor och väggarnas ljudabsorbenter ska skydda studsande ljud och ekon. Vattenfontänen längst ner i atriet skapar en akustisk interferens och döljer delar av ljuden från konversationer och liknande.
– Snarare än att tänka på biblioteket som ett slags heligt tempel där tystnad är grundläggande så ville vi lyfta dess sociala och kulturella värden och uppmuntra människor att interagera med varandra. Det ska kännas lite som en hotelllobby med mjuka ljud och lätt sorl, förklarar Guillermo Sevillan.
Årets bibliotek
Uppemot 2 000 personer besöker dagligen biblioteket, ett antal som ökat markant sedan det tidigare i år blev utsett till Årets bibliotek.
– Jag tror att trädesignen ger en större känsla av komfort för besökaren. Dessutom gör det faktum att biblioteket har soffor, fåtöljer och bekväma möbler att de tillbringar mer tid i byggnaden. De läser, arbetar med sina datorer … eller tar en tupplur, konstaterar bibliotekschefen Neus Castellano Tudela.
Många kommer hit från andra delar av staden för att ta del av utbudet, och arkitekturen lockar också turister och instagrammare.
– Men det viktigaste för oss är den relation som byggnaden har skapat med grannarna, att de är stolta över den och att de känner att den i grunden är ett palats för folket, för dem som bor i de tidigare arbetarkvarteren här i närheten, säger Guillermo Sevillan.