Kan gamla limträbalkar användas igen?

När Göteborgs Stads fastighetsbolag Framtiden Byggutveckling skulle riva Isdala ishall, väcktes idén om att återanvända hallens stomme av limträ. Materialet ska komma till användning i projekt Kvarter Återbruket, där cirka 70 nya bostäder ska byggas i stadsdelen Backa, och där målet är att hälften av allt byggmaterial ska vara återbrukat. För rådgivning vände sig Göteborgs Stad till Moelven AB:s limträfabrik i Töreboda – och ur denna kontakt skapades ett pilotprojekt för återbruk.

Hallå där, Johan Åhlén, vd på Moelven Töreboda AB. Vad innebär er medverkan i projektet?

I stället för att köra balkarna till återvinning, vilket generellt innebär flisning och uppeldning, har vi transporterat dem tillbaka till vår fabrik i Töreboda där de en gång producerades. Där håller vi dem i lager tills arkitekten hos Framtiden Byggutveckling har bestämt sig för på vilket sätt, var och i vilken utsträckning man vill återbruka limträbalkarna.

Hur vet ni att det gamla materialet håller tillräckligt hög kvalitet?

Vi vet under vilka förutsättningar dessa balkar tillverkades från början, och vilken styrka de har. När vi får tillbaka balkarna tittar vi efter synbara skador, till exempel om det finns påkörningsskador, om någon har sågat, borrat eller gjort annan fysisk åverkan på materialet. Vi tittar också efter tecken på om limträt blivit utsatt för ogynnsamma fuktförhållanden. Sedan görs nya konstruktionsberäkningar så att man kan vara trygg i att balken kommer klara de laster den ska utsättas för i nästa skede. Limträ åldras verkligen värdigt och förlorar inte sina styrkeegenskaper bara för att det åldras.

Hur bearbetas balkarna innan de används igen?

Det kommer troligen att bli hyvling, kapning, borrning och fräsning, alltså olika typer av skärande bearbetning för att få en ny geometri. När en balk har suttit i ett hus så har den en speciell form, men när den sedan ska sitta i ett helt annat, behöver den anpassas. Det kan omfatta håltagning eller speciella urtag för infästningar. Vi gör all den bearbetningen och sedan skickar vi ut balken i ett nytt utförande. Om vi dessutom kör den genom en hyvel får den en ny, mycket ljusare yta. Då är det svårt att skilja balken från en ny. Men det kan också vara snyggt att låta den gamla patinan sitta kvar. Det är upp till arkitekten.

Vad ser ni för fördelar med projektet?

Det är ett väldigt bra projekt för att visa att trä inte är en slit- och slängprodukt. I det här fallet kan vi hoppa över själva framställningsprocessen av nytt limträ, vilket omfattar avverkning, sågning och limning av ny råvara. I stället bearbetar vi och återanvänder så mycket material vi kan av det som producerades för cirka 40 år sedan. Med det här projektet visar Moelven Töreboda att vi menar allvar med vår ambition att bygga en hållbar framtid med trä.

Har ni kunnat räkna på hur stor klimatnyttan ännu?

Nej, vi vet bara att balkarna ska användas i ett nytt bostadsprojekt, men inte exakt hur och i vilken omfattning. Vi inväntar underlag från arkitekten innan vi kan avgöra hur mycket av det gamla materialet som ska återanvändas. Men det är ingen tvekan om att klimatpåverkan är lägre jämfört med att producera helt nytt.

Intervjun är gjord av Skogsindustrierna, du kan också läsa den här.

Få inspiration och nyheter från oss

Anmäl dig och få information om bland annat publikationer och seminarier från Svenskt Trä via e-post

Anmäl dig för att få inspiration