Okunskap får blånat virke att kasseras i onödan

ARTIKEL Det blånade virket, med sina karaktäristiska blå ådror, har blivit allt vanligare i spåren av ökade barkborreangrepp i skogar världen över. Det ratas ofta av svenska konsumenter, men exporteras och används till byggprojekt i andra länder.

En mörkblå missfärgning behöver inte alltid vara ett skäl till att välja bort en bräda. Om det är blånadssvamp som är orsaken kan materialet fortfarande ha ett brett användningsområde.

– Det finns viss okunskap. Man tror att det är på väg att bli röta och slänger virket, trots att blånad inte påverkar hållfastheten eftersom svampen inte angriper träets cellväggar. Men det är viktigt att byggbranschen tänker mer resurseffektivt och tar tillvara allt virke som går att använda på bästa sätt, säger Gabriel Eriksson, teknisk projektledare på Svenskt Trä.

Han menar att den svenska byggbranschen behöver bli bättre på att inte slösa med bra råvaror i onödan och att det finns användningsområden även för det blåstrimmiga virket.

– Vi arbetar just nu med projekt där vi ser på möjligheterna att ta in blånat virke i de innersta skikten av KL-träelement.

Blånat virke bör inte användas på ställen där träet kan utsättas för väta, till exempel i ytterpanel, fönster och vindskivor. Detta eftersom blånaden gör att virket ökar permeabiliteten om det utsätts för vatten, vilket innebär att det lättare suger upp vatten. Rent estetiskt ska man också tänka på att blånaden kommer att synas om träet laseras eller målas.

Fungerar lika bra som vilket virke som helst

Men för invändiga, torra konstruktioner, till exempel regelväggar, balkar och takstolar, fungerar blånat virke precis som vilket annat virke som helst, förklarar Anders Svensson, kvalitetschef på sågverkskoncernen Vida:

– Rätt använt är det inget problem, och om man har blånat virke i en regelvägg har det ingen estetisk betydelse för det sitter ju träpanel eller gips och tapet utanför så det är ändå ingen som ser det.

Han konstaterar att den allmänna uppfattningen om blånat virke gör att det i Sverige inte används i den utsträckning som det skulle kunna göra. Många andra marknader ser däremot inte blånad som något större problem, utan Vida exporterar till bland annat USA, Australien och Storbritannien.

– Vi kasserar ingenting utan sorterar och säljer till de marknader som accepterar det, och världsmarknadspriset påverkas inte.

Skillnad på blånat och blånat

Man brukar skilja på två sorters blånad som båda kommer från blånadssvampen – stockblånad och brädgårdsblånad – beroende på om det är i stocken eller i det sågade virket som blånaden uppstår. I ett levande och oskadat träd förhindras uppkomsten av blånad genom att syretillgången är begränsad.

Blånadssvampen kräver vatten och syre för att kunna växa, och trädet skyddar sig dels genom att barken är tät, dels genom att trädet är mättat med vatten. Om trädet däremot utsätts för en skada så att splintveden börjar torka och strukturen öppnas, kan blånadssvamp börja växa. För att förhindra uppkomst av stockblånad efter avverkning gäller det att minimera tiden från avverkning till dess att stocken processas i sågverket.

Även angrepp från granbarkborrar orsakar blånad. När de angriper trädet bidrar skadorna till att torka ut och öppna trädets struktur, vilket släpper in syre och fukt i virket. Granbarkborrarna kan dessutom sprida sporer och svamp till trädet, och det är i spåren av skadeinsektens ökade utbredning som den svenska sågverksindustrin har sett en ökad mängd blånat virke under de senaste åren.

Brädgårdsblånad, däremot, kan uppstå efter att stocken är uppsågad, om virket får ligga i blöt miljö innan det torkas. Därför gäller det att minimera tiden från avverkning till dess att stocken processas i sågverket.

Ofta uppstår blånaden i samband med rötmånaderna, från juli och en bit in i oktober.

– Det är som med mycket annat, den växer långsammare när det är kallt. Under varma, fuktiga augustinätter kan blånad uppstå på en vecka, längre in på hösten när det är lite kyligare kanske det går på en månad, säger Anders Svensson.

Öka kunskapen om blånat virke

Att blånat virke är ett material som bör kunna användas mer även i Sverige är något som Erica Bloom, mikrobiolog och senior forskare på forskningsinstitutet RISE, håller med om:

– Det finns i dag frågeställningar att besvara, och i takt med ett förändrat klimat kommer vi att ställas inför nya utmaningar. Jag tycker att det är viktigt att träindustrin och forskare samarbetar för att öka kunskapen om materialen som vi omger oss med, så att vi använder rätt material på rätt plats. Blånat virke har samma hållfasthet som vilket annat virke som helst. Det är viktigt att snåla med naturresurserna, och målet bör alltid vara att inte kassera virke som kan användas till annat.

Blånad eller mögel

Blånad och mögel kan många gånger – men inte alltid – vara samma art av svamp.

Det är tillgången på vatten som avgör om svampen växer som blånad eller mögel. Mögelvarianten växer bara på ytan och kan tillgodogöra sig vatten var än det kommer från, till exempel från luften eller kondenserat på ytan.

Men det som avgör om den kan växa ner i materialet och anta formen som blånad är om träet har en tillräckligt hög fuktkvot. Då räcker det alltså inte med att det finns fukt på ytan – för att blånad ska uppstå krävs det att det finns vatten även längre ner i virket.

Få inspiration och nyheter från oss

Anmäl dig och få information om bland annat publikationer och seminarier från Svenskt Trä via e-post

Anmäl dig för att få inspiration