Stor konst på liten yta

I den lilla hissen på Stockholms stadshotell har konstnären Klara Knutsson med minutiös precision återskapat scener från staden. Hon är en av få som använder tekniken intarsia för att bygga sina motiv med tunna fanerskikt av trä.

I en historisk byggnad från 1870-talet öppnade Stockholms Stadshotell på Södermalm i december förra året. Då hade fastigheten stått tom i decennier. Inredning och design är inspirerad av Arts and Crafts-rörelsen, som växte fram i Storbritannien under senare delen av 1800-talet. I stället för massproducerade billiga, själlösa föremål ville man lyfta fram hantverk, skönhet och naturens former.

Och det är precis vad hotellet gjort genom samarbeten med arkitekter, designers och konstnärer. En av dem är Klara Knutsson, som klätt hissen med Stockholmsbilder i intarsia, termen kommer från italienska ”intarsio”, som betyder ”inläggning” eller ”inpassning”.

Motiv av tunna träfaner

Tekniken innebär att skapa mönster eller bilder genom att lägga in bitar av olika material, oftast trä, och skapa en jämn yta. För att tillverka och bygga upp sina motiv använder Klara Knutsson tunna träfaner.

– Ibland skär jag med skalpell, men den här gången har jag använt en liten figursåg som ser ut som en symaskin. Sågbladet är vinklat, det behövs för att få till alla detaljer och inpassningar.

Vi kliver in i hissen och Klara Knutsson säger att det fanns vissa utmaningar eftersom den är så liten, ungefär 3,5 kvadratmeter. För att skapa en känsla av rymd var utgångspunkten utsikt – lite som ett fönster mot Stockholm.

– Jag visste också att jag inte enbart ville ha med de mest välkända landmärkena. Det där, är till exempel är höghusen uppe på Danviksklippan där jag bor. Jag tycker de är så fina. Och det där är värmekraftverket i Henriksdal.

Det är en sällsam känsla att stryka över den plana ytan samtidigt som ögat uppfattar olika nivåer och dimensioner. Detaljrikedomen är imponerande. Här finns rosor, där varje blomblad sågats ut, och människor som bokstavligen pusslats ihop bit för bit. Verket ser ut som en helhet, som en enda stor bild, men består egentligen av åtta separata paneler som sammanfogats med tunna trälister. Att få allt att passa ihop var en utmaning.

– Man får vara lite klurig, säger Klara Knutsson och tillägger att hon gillar att leka med skala och perspektiv.

– Som du ser är människorna alldeles för stora. Jag har fått stor frihet att tolka och använda mina egna referensramar, det har varit en härlig process.

Klara Knutsson har jobbat med intarsia i tre år, intresset började under utbildningen till möbelsnickare på Malmstens.

– Alla som gått snickeriprogram på Malmstens (Linköpings universitet) eller på Capellagården (Vickelby, Öland) får lära sig grunderna i intarsia. Men det är försvinnande få som väljer att fortsätta att jobba med tekniken.

Själv känner hon att det finns mycket kvar att lära och utforska – och samtidigt bevara ett kulturhistoriskt värde i en teknik som funnits sedan medeltiden. I modernare tid fick hantverket ett uppsving på 1920 –1930-talen, men som från 1970-talet började falla i glömska.

– Jag håller en del utbildningar, och det känns som intresset för intarsia växer, liksom för andra gamla hantverkstekniker i trä. Det tror jag i sin tur hänger ihop med ett växande hållbarhetstänk.

Ser du dig själv som en pionjär?
– Nja, det ordet skulle jag inte använda. Jag är bara jätteglad över att få bidra till att tekniken och hantverket får fortsätta finnas. Jag ser snarare att stadshotellet är pionjärer som valde att låta mig göra det här.

Text: Susanne Glennegård Bild: Johan Linnander

Bli inspirerad och lär dig mer om trä

Anmäl dig här för att få information om publikationer, seminarier och Svenskt Träs nyhetsbrev Trä.

Anmäl dig för att få inspiration