Stadsdelen Hyllie i Malmö har på bara några få år gått från bördig, närmast obebyggd åkermark till att bli en levande och varierad stadsdel med stort klimatfokus. Det är ett ambitiöst stadsbyggnadsprojekt som går i linje med de högt ställda målen i Malmö stads miljöprogram, och flera företag har sina huvudkontor här. En av anledningarna är stadsdelens goda kommunikationer. Med tåg tar det drygt 20 minuter till Köpenhamn, och resan till centrala Malmö går på bara några minuter.
År 2017 vann Wingårdhs och Granitor properties markanvisningstävlingen om den cirka 12 000 kvadratmeter stora, triangulära tomten mellan köpcentrumet Emporia och järnvägsspåren. Kvarteret heter Embassy of sharing, och här har Wingårdhs skapat sju fastigheter som, trots sina olika koncept och funktioner, förenas genom ett nytt, otraditionellt tänk kring social hållbarhet, cirkularitet och delningsekonomi. Här ska man dela på allt från bergvärmesystemet till gemensamma ytor, idéer och tjänster. Fyrtornet är den första av fastigheterna som står färdig och resultatet av ett nära samarbete mellan Granitor properties, Wingårdhs, Binderholz och Byggnadsfirman Otto Magnusson.
Framhäva att Fyrtornet är ett trähus
Mycket av gestaltningen har handlat om att framhäva att Fyrtornet är ett trähus. Dels interiört med synliga ytor av trä, dels med den exteriöra cederspånfasaden. Trästommen exponeras på insidan av glasfasaden, och där byggnaden möter marken är trädetaljerna också framträdande.
– Vi har lagt stor omsorg på utformningen av de nedersta våningsplanen där byggnaden möter gatan. I bottenvåningen finns en generös fyrkantig spiraltrappa där stegen i massivträ låter besökarna uppleva trä på nära håll. Träkänslan lyft även fram högre upp i byggnaden. Ett exempel är i kontorens pentryn där vi har satt en glasskiva som stänkskydd för att exponera den bakomliggande väggen i KL-trä, säger Gustaf Wennerberg, uppdragsledande arkitekt på Wingårdhs.
Storskalig arkitektur med lågt klimatavtryck
Den omfattane träkonstruktionen i kombination med innovativa tekniska lösningar gör kontorshuset Fyrtornet till ett exempel på storskalig arkitektur med lågt klimatavtryck. Det är en av de första byggnaderna i Malmö som hamnar under samverkansplanen LFM30:s gränsvärden, i linje med Parisavtalets mål om nettonoll koldioxidutsläpp till 2030.
– Med Fyrtornet har vi visat att det är fullt möjligt att bygga storskaligt i trä på våra breddgrader. Vi banar väg för träbyggnation och visar att det går att tänka stort och hållbart även i Malmö, säger Gustaf Wennerberg.
Fyrtornets fotavtryck är relativt litet för att inte blockera flödet in i Embassy of sharing. En våning upp kragar byggnaden ut. Här har det nya stadsdelsbiblioteket flyttat in och kommer med sitt upplyfta läge att lysa som en lykta ut över torget. Våningsplanen ovanför utgörs av kontor och smalnar av uppåt för att öppna vyn och släppa in solen utan att skugga torget. Längst upp i byggnaden finns ett litet fläktrum och en möteslokal som byggts med sandwichpaneler. Eftersom det är en produkt som kräver mycket energi vid tillverkningen har man i stället för att använda nytillverkade paneler återbrukat panelerna från en riven industrifastighet.
Avtrappningen uppåt bildar stora vinterträdgårdar inneslutna av en dubbelglasfasad där 600 kvadratmeter solceller laminerats in i ytterglaset. När de träffas av solens strålar uppstår ett prickigt mönster som kastar skuggor på terrasserna. Uppvärmningen sker med hjälp av bergvärme, och genom att vara en del av Embassy of sharings geoenergidelningssystem tas kyla och värmeöverskott tillvara för att lagras och användas när och där det behövs.
Traditionell träbyggnation i samverkan med olika discipliner
– I den ursprungliga tävlingsbriefen fanns ett önskemål om att få in grönska i hela området. Tack vare dubbelglasfasaden har vi kunnat skapa unika terrasser med ett Medelhavsklimat. Tanken är att hyresgästerna ska kunna använda dessa gröna rum både för avkoppling och som ytor för odling, säger Gustaf Wennerberg.
Hela glasfasaden vilar på en hängränna av trä som fångar upp glasfasadens vikt och samtidigt fungerar som ett snörasskydd. Det är en arkitektonisk detalj skapad med inspiration från traditionell träbyggnation och i samverkan mellan flera olika discipliner.
Granitor insåg tidigt att projektet skulle kräva starka samarbetspartner, inte minst för att tackla stomstabiliseringen av den elva våningar höga byggnaden. Utmaningen låg främst i oregelbundenheten hos de individuella våningsplanen där bottenvåningen täcker en mindre yta än våningen ovanför. De horisontella och vertikala lasterna från de övre våningarna ner till den indragna bottenvåningen behövde därför överföras genom träkonstruktionen.
Granitor inledde ett samarbete med teknikkonsultföretaget TK Botnia, numera Tyréns, som har erfarenhet av att konstruera och projektera avancerade träkonstruktioner. Vindtunnelstudier genomfördes för att analysera hur byggnaden skulle påverkas av de lokala vindförhållandena. Man övervägde att använda betong i de två översta bjälklagen, alternativt att installera en 35 ton tung stålpendel för vibrationsdämpning. Men att behöva lägga till stora mängder betong eller stål för att få träkonstruktionen att fungera gick emot projektets grundidé och hållbarhetsmål.
Efter diskussioner med flera stomleverantörer var det österrikiska Binderholz som fick uppdraget att leverera stommen eftersom de kunde konstruera den utan betong och använda minimalt med stål. Grundläggning och gjutning av källaren har gjorts i klimatförbättrad betong. Stommen består av cirka 97 procent trä som levererades med tåg från Österrike. Stål återfinns endast i knutpunkterna och i vissa bärande element.
Bärande balkar åt flera håll
Det relativt täta stommodulmåttet på 4,8x4,8 meter är karaktärsskapande för interiören på ett positivt sätt, både i den publika bottenvåningen och i kontorsytorna högre upp i huset.
– Det är en struktur som visat sig ge väldigt effektiva planlösningar, trots de korta spännvidderna. Huset har styva knutpunkter och balkar som bär åt båda hållen. De diagonala stagen som löper genom huset bidrar till dess styvhet, utan att vi behövt tillföra byggnadsdelar i andra material. Hisschakt och trapphus har också kunnat byggas i trä, säger Gustaf Wennerberg.
Hanteringen av installationer var en annan utmaning där stomleverantören bidrog med sin kompetens. De tog fram en träbalk med konsolfunktion som integrerades i bjälklaget och där man kunde låta installationerna smita igenom. Lösningen är intressant av många anledningar. Inte minst eftersom den gör det möjligt att bygga med trä i samma våningshöjd som med betong, med en bibehållen önskad rumshöjd på i det här fallet tre meter.
Mötas av falurött trähus
Fukthantering var en annan central fråga i projektet, särskilt eftersom tomten gjorde det omöjligt att sätta upp ett väderskydd. Projektet visar dock att man kan arbeta med väderskydd på olika sätt. Här var strategin att arbeta tätt med fuktspecialister och att hålla regelbundna fuktronder. Bjälklagsplattorna levererades täckta, pelarna kom med en fuktskyddande vaxbehandling och alla skarvar tejpades direkt när elementen monterats. De raka ytterväggarna är byggda på plats i en fältfabrik och fungerade också som en del av fuktskyddet eftersom de lyftes på parallellt med att stommen monterades. De är täckta av 2–6 millimeter tjocka cederspån som har brandimpregnerats och färgats in i en nyans som liknar falurött.
– Vi har diskuterat färgvalet under resans gång och landade i att det finns en poäng med det röda eftersom färgen ger värme och materialitet. Sedan är det roligt att det första du möts av när du kommer till Sverige med tåget från Köpenhamn är ett högt, falurött trähus, säger Gustaf Wennerberg.
Cleantechbolaget 1komma5grad har nyligen flyttat in i Fyrtornet och menar att det är en idealisk plats för deras nordiska huvudkontor.
– Vi strävar efter att nå en koldioxidneutral framtid och integrerar hållbarhet i allt vi gör. Fyrtornet speglar både våra värderingar och erbjuder en arbetsmiljö som främjar samarbete och kreativitet, säger vd Gunnar Jönsson.
Möt arkitekten Gustaf Wennerberg
För Gustaf Wennerberg är trä ett material med enorm potential, både för klimatet och för den arkitektoniska upplevelsen.
Trä har en självklar plats i Gustaf Wennerbergs verktygslåda och är ett material som han återkommer till, gång på gång.
– Trä är framtidens byggmaterial, och i takt med att hållbarhetsaspekten blir allt viktigare i byggprojekt spelar trä, med sitt låga klimatavtryck, en avgörande roll. Jag är övertygad om att trä är det bästa och mest effektiva sättet för att minska en byggnads koldioxidavtryck, säger Gustaf Wennerberg.
Arbetet med trä har fördjupat hans förståelse för materialets egenskaper och hur det påverkar den arkitektoniska gestaltningen på flera plan. Han beskriver särskilt de sensoriska kvaliteterna som trä erbjuder, vilka är svåra att få till med andra material.
– Jag strävar efter att försöka få trä att uttrycka sig i gestaltningen så att materialiteten kan upplevas med alla sinnen. Trä skapar en känsla av närvaro och värme som är svår att uppnå med stål och betong. Det är roligt att se när folk stannar upp vid Fyrtornet och klappar träfasaden. Mer sinnlig än så blir väl inte en byggnad, säger Gustaf Wennerberg.
Han lyer även fram träets förmåga att främja samverkan mellan olika byggnadstekniska discipliner. Genom att använda trä blir det genom materialets flexibilitet enklare att integrera lösningar som annars kan vara svåra att genomföra.
– Det finns en möjlighet att utveckla byggprocesser genom att involvera andra specialister mer effektivt. Träbyggandet har definitivt drivit fram nya arbetssätt där flera aktörer blir involverade tidigt i processen.
Enligt Gustaf Wennerberg innebär framtidens träbyggande både tekniska och konstnärliga utmaningar som kan inspirera branschen att tänka i nya banor.
– Om vi lyckas knuffa fram andra byggmetoder och får fler att tänka mer hållbart genom våra träprojekt så har vi bidragit med något som sträcker sig bortom den enskilda byggnaden.