Visserligen ökar träbyggandet i Sverige. Men ökningen skulle kunna vara ännu större. Och det är inte bara en konservativ materialvurm som står i vägen – även den svenska byråkratin agerar bromskloss för utvecklingen.
Det fick inte minst arkitektbyrån Kjellander Sjöberg erfara under arbetet med flerfamiljshuset Tile House i Stockholm. Tack vare engagerade och ambitiösa kunder, Fokus Nordic och Invesco, fanns en gemensam målsättning att bygga i trä. Detta visade sig dock bli en betydande utmaning, främst på grund av byggnadens planerade totalhöjd. Den riskerade att överskrida den maximala höjd som tilläts enligt detaljplanen.
Utöver detta skulle byggnaden uppföras på ett befintligt parkeringsdäck, som i sin tur vilade på ett tunnelsystem. Det innebar att konstruktionen var tvungen att vara så lätt som möjligt, vilket ledde till att man initialt valde ett pelarbalksystem i limträ.
Under projektets gång uppstod dock flera tekniska problem. För att uppnå tillräcklig bärighet krävdes bjälklag på över 500 millimeter per våning. Men tjockare träkonstruktioner innebar att byggnadens rumshöjd blev för låg. Högre rumshöjd betydde i sin tur att ett helt våningsplan måste slopas, annars klarades inte detaljplanens höjdkrav.
Hybridlösning för att lösa problem
Som lösning på problemen övervägdes ett hybridsystem, med betongbjälklag och lägenhetsavskiljande väggar i KL-trä. Men då krävde brandskyddet en omfattande beklädnad med gipsskivor. Det minskade yteffektiviteten och motverkade den eftertraktade känslan av det äkta materialet – att huset skulle andas och dofta av trä.
– Hybridlösningen krävde dessutom så mycket betong och gips att livscykelanalysen till slut visade att klimatvinsten av att bygga med trä i detta fall skulle bli marginell, säger Monika Jachimowska.
Resultatet blev att Kjellander Sjöberg helt enkelt tvingades ersätta trästommen med ett traditionellt system av stålpelare och betongbjälklag, kombinerat med en keramisk fasad.
Långsam omställning
– I våra pågående projekt i till exempel Stockholm, Uppsala och London ser jag ett ökat träbyggande – men omställningen går fortfarande för långsamt. Det är dock mycket positivt att allt fler detaljplaner nu möjliggör träbyggnation, och att såväl myndigheter som byggherrar visar en genuin vilja att minska klimatpåverkan, säger Monika Jachimowska.
Enligt Ola Kjellander beror långsamheten inte bara på brist på uppdaterade byggregler. Även själva processen hos beslutsfattare spelar in.
– Man snackar för lite med varandra. Det leder till extra fotarbete för oss arkitekter, och därmed ökar risken för att tappa bort planens intentioner bland regelverkens detaljer. Först måste vi förankra vår idé hos planarkitekten, sedan hos bygglovschefen och stadsarkitekten, och så en gång till hos bygglovsarkitekten. Stadsbyggnadskontorets egna arkitekter behöver ha samma värderingsgrund som utvecklarsidan för att skapa en möjlighet till flexibla detaljplaner för trästommar.
Nya byggregler från och med 1 juli
Den 1 juli 2025 infördes de nya byggreglerna i Sverige, som bland annat innebär lättnader kring byggande i trä. Fokus flyttas från hur det byggs till vad byggnaden ska klara av, vilket tillåter vissa avsteg från detaljstyrda regler till förmån för funktion. Samtidigt ökar kraven på dokumentation. Som byggherre måste du kunna bevisa att byggnaden är trygg, hållbar och uppfyller alla krav.
Monika Jachimowska och Ola Kjellander är överens om att de nya författningarna kommer att underlätta byggande i trä, och att allt fler detaljplaner öppnar upp för träbyggnation, men menar samtidigt att det inte är tillräckligt.
– Ett effektivt sätt att främja träbyggandet vore att, som man gör i Danmark, införa bindande gränsvärden för byggnaders livscykelutsläpp av CO₂, snarare än att enbart kräva en klimatdeklaration, som i dag, säger Monika Jachimowska.
Hon menar att ett sådant regelverk skulle behöva inkludera hela livscykelperspektivet – från materialutvinning och produktion till drift och rivning – och därmed skapa tydliga incitament för att välja material och konstruktionsmetoder med lägre klimatpåverkan.
– Det är avgörande för oss som formgivare, rådgivare och systemansvariga att driva lösningar med träbyggnation. Vi behöver fokusera på att förklara att det förutom hållbarhet och produktionsfördelar också handlar om materialupplevelse och arkitektonisk kvalitet, och att även det har bäring på intäktssidan.
Ola Kjellander håller med.
– Den snabba materialutvecklingen sätter fingret på de problem våra regelverk och planprocesser har. De nya regelverken underlättar för dagens träbyggnation, men hur undviker vi att de nya reglerna inte hindrar nästa tekniksteg? Lösningen finns kanske inte i ytterligare reglering utan i stället i en bättre värderingsbaserad dialog mellan alla parter i plan- och byggprocessen.
Text: Mattias Boström Bild: Kjellander Sjöberg