Genom att använda svenskttra.se accepterar du vår användning av kakor.

Bromsa och lagra energi med träbaserad isolering

Lång livslängd, god hållfasthet och mycket bearbetningsbart är högkvalitativa egenskaper hos trä. Dessutom är det hygroskopiskt, det har förmågan att ta upp och avge lagom mängd fukt utan att ta skada. Detta är egenskaper som även gör trä till ett utmärkt isoleringsmaterial.

Bromsa och lagra. Så kan man sammanfatta funktionen hos isolering tillverkad av träfiber. Tittar man sedan på träprodukters livscykelanalys (LCA) så blir materialets fördelar än tydligare. Trä är en betydelsefull råvara, en samhällsekonomisk rikedom. Det är en resurs som är förnyelsebar under förutsättning att råvaran förvaltas med en medvetet uthållig avverkning med ansvar för framtida tillväxt, som i det europeiska skogsbruket.

Man pratar ibland om hus som andas, men hus ska inte andas. De ska ventileras och det ska ske kontrollerat för konstruktionens och inomhusmiljöns säkerhet samt för byggnadens energiprestanda. Våra hus håller inte för dagens livsstil, med duschande och tvättande flera gånger om dagen, om de är fulla med glipor som släpper ut luft genom klimatskalet. De äldre husen som kan låta luft gå fram och tillbaka genom stommen var byggda utifrån ett helt annat leverne och genomgående av samverkande material.

Därtill finns oviljan att bo i en plastpåse som handlar om önskan om att bo i äldre, lite dragiga, men trivsamma hus som man kan lita på. De husen håller heller inte för dagens moderna livsstil eftersom man inte vill låta fuktig, varm luft passera ut genom klimatskalet, då detta utgör en risk för stomme och inomhusmiljö. Därutöver är driftsekonomin, komforten och miljöbelastningen för uppvärmning av dragiga hus allmänt negativ. Samma sak relaterar även till en negativ upplevelse av inomhusmiljön, som också står i relation till de ingående materialens oförmåga att ta upp och avge fukt. Vi mår helt enkelt inte lika bra i hus som saknar förmågan att buffra och avge en sund mängd fukt till vår livsmiljö. Framför allt våra slemhinnor men även vår hud behöver fukten – en relativ luftfuktighet (RF) mellan 40 och 60 procent är optimalt – för att skydda kropp och immunförsvar mot oönskade angrepp.

En materialsamverkande stomme är mer fuktsäker och håller därför längre, samtidigt som den erbjuder brukaren en sundare inomhusmiljö. Samverkan innebär att stommen, fuktbromsen (ingen spärrande plast) och isoleringen har liknande egenskaper samt förmågan att gemensamt släppa igenom fukt via diffusion, inte via konvektion (luftrörelser), utan att stommen tar skada. 

Cellulosa (gulvit) är en bearbetad träfiber. Om man bortser från den massiva trästommens förmåga att till viss del lagra och bromsa termiska förluster så finns det flera olika etablerade träfiberisoleringar på marknaden i olika bearbetningsgrad, utvecklingen av fler pågår. Klassikerna är såg- och kutterspån som får anses vara rena restprodukter och som i traditionellt byggande fick en lämplig användning som isolering. Dessa två obearbetade träfiberisoleringar har emellertid spelat ut sin roll i det moderna byggandet genom sina relativt höga U-värden samt att de över tid kompakteras alltför mycket inuti konstruktionen. Dock går det ännu att få tag på leverantörer av spånisolering.

Det är här de nyare, väl beprövade och mer bearbetade isoleringarna kommer in. Träfiberisoleringen (brun) är den minst bearbetade träfibern och används antingen som lösull som blåses in i konstruktionen eller i form av skivor med olika styvhet. Fördelen med alla former av lösull är att man kan trycka in den i alla skrymslen och vrår och därmed minska energikrävande köldbryggor. Utöver detta kan man blåsa in den med olika tryck och på så vis påverka isoleringens densitet. Det är precis här som isolering av träråvara utmärker sig rent prestandamässigt. Den höga densiteten bidrar inte bara till minskad egenkonvektion utan får även en svårslagen förmåga att lagra värme som är på väg ut ur, eller in genom, klimatskalet (värmekapacitivitet). Träbaserad isolering har ungefär dubbelt så hög lagringsförmåga som mineralull (glasull/stenull). Ett argument som ofta glöms bort när man väljer isolering. Likaså bidrar den höga densiteten till mycket goda ljuddämpande egenskaper. 

Samma träfiber finns även som halvstyv skiva och även som styvare skivor lämpliga som vindbrytare eller tilläggsisolering. De styvaste skivorna finns i olika densiteter och materialtjocklekar. Trä­fiberskivor används även som stegljudsisolering och som spårade skivor för golvvärme.

Blöjcellulosan (gulvit) finns också som lös­ull och halvstyv skiva. Fibern är aningen mer bearbetad men har fortfarande god spänst, vilken avgör hur mycket materialet kommer att kompakteras över tid. Ju spänstigare desto större förmåga att ta upp och avge fukt för att sen återgå till full volym.

I dag är den mest etablerade cellulosaisoleringen (grå) tillverkad av feltryckta tidningar som har malts ner för att bli antingen lösull eller halvstyva skivmaterial. Tidningscellulosan som lösull har vunnit mark på grund av sitt pris och prestanda.

Att cellulosa som isolering är betydligt behagligare att jobba med för hantverkare har också bidragit till materialets ökade popularitet. Isoleringsarbetet kliar varken vid själva installationen eller när arbetet är klart. Lösullsisoleringarna kommer i lastbil försedd med maskinell inblåsare som på några timmar utför installationen. Det gör att hantverkaren kan lägga tid på annat än att isolera, vilket annars är en tidskrävande process på grund av den noggrannhet som krävs för ett gott resultat. 

Text Felicia Oreholm

Läs de senaste artiklarna